Redigering: Rensa bort skräporden

17 april 2024

Redigering: Rensa bort skräpord. Vilka ord mår ditt manus bättre utan?

Att redigera en text är lika viktigt som att skriva den. En välskriven text är inte bara fri från stavfel och grammatiska fel, utan också från onödiga ord som tynger ner berättelsen. I det här inlägget delar jag min bild av vad ”skräpord” är och varför de kan skada manuset, samt delar med mig av effektiva strategier för att rensa bort dem.

Vad är skräpord?

Det låter kanske fult att säga att vissa ord är skräpiga. Egentligen är det inget fel på orden i sig, problemet blir när de överanvänds.

Skräpord är ord som vi ofta strösslar med och som bidrar lite till meningens betydelse eller läsarens förståelse. Jag var inte medveten om vikten av att redigera bort dessa ord förrän jag arbetade med redigeringen av Sprickan i fasaden. Exempel på skräpord som jag personligen måste se upp med inkluderar ”upp”, ”så”, ”fram”, ”bakom”, ”plötsligt”, ”kände”, ”verkade”, ”började”, ”hade”, ”var”, ”skulle” och ”något”. Dessa ord kan ofta tas bort eller ersättas med starkare alternativ för att förbättra textens kvalitet och effekt.

Varför ska du redigera bort skräpord?

Skräpord kan försvaga din skrivning genom att göra den mindre direkt och kraftfull. De kan också bromsa textens tempo och minska läsarens engagemang. Genom att redigera bort onödiga ord skapar du en stramare och mer tilltalande text som håller läsarens uppmärksamhet.

Hur identifierar man skräpord i sitt skrivande?

I slutet av den här bloggposten delar jag exempel på 30 ord som är vanliga skräpord. Det är inte säkert att just du behöver se upp med alla dessa, men du kan använda listan för att söka efter hur många gånger du använder ett visst ord i din text.

Ett annat användbart ”test” är att göra en lix-analys. Lix analyserar textens läsbarhet och ger också information om vilka de vanligast förekommande orden i texten är.

Ett mer tidskrävande sätt är att manuellt gå igenom ditt manus och markera ut alla ord som inte tillför något värde till berättelsen. Personligen tycker jag detta är svårt, för mig är det lättare att söka igenom texten efter specifika ord och se om det går att skriva om meningarna.

Strategier för att redigera bort skräpord

1. Förena meningar: Ibland kan flera korta meningar som innehåller skräpord kombineras till en mer kraftfull och sammanhängande mening.
2. Använda starkare verb: Istället för att stödja sig på hjälpverb som ”började” eller ”verkade”, välj ett starkare verb som direkt beskriver handlingen. Istället för att skriva ”Han började gå snabbt mot dörren” blir det ”Han rusade mot dörren”, för att ta ett enkelt exempel.
3. Omstrukturera: Omformulera meningar för att eliminera onödiga ord och fraser, vilket ofta leder till mer dynamisk och engagerande text.

Mina böcker

Nepalsviten:

Sprickan i fasaden (2022)

Brickan i spelet (2023)

Tredje och sista delen släpps i augusti 2024

 

Glimmerdjup (2023)

Jul på Sägenevik – Storm vid julbordet (2023)

 

Vill du få meddelanden om nya bloggposter, nyheter och erbjudanden?

Prenumerera på nyhetsbrevet och följ mig på sociala medier

Nyhetsbrev


Instagram


Goodreads


Facebook

I min webshop Hanna Wesslén Books (Shopify) kan du beställa mina böcker fraktfritt.

25 ord att se upp med – använder du dessa som skräpord?

Ord som skapar avstånd

Dessa ord tenderar att distansera läsaren från händelserna genom att försvaga den direkta upplevelsen av berättelsen.

• Verkade: Gör upplevelsen mindre direkt.
• Kände: Överanvänt för att beskriva känslor, kan ersättas med mer specifika verb eller känslornas fysiska manifestation.
• Trodde: Ofta onödigt när man kan visa karaktärens tankar mer direkt.
• Såg: Kan oftast uteslutas för att stärka beskrivningen av vad som observeras.
• Hörde: Liksom med ”såg”, bättre att direkt beskriva ljudet.

Ord som drar ner tempot

Dessa ord kan bromsa tempot genom att lägga till onödig längd eller komplexitet.

• Plötsligt: Används ofta för att skapa en överraskningseffekt men kan verka kliché.
• Bara: Oftast överflödigt och tillför inget värde.
• Sedan: Leder till en mer omständlig berättelsestruktur.
• Därefter: Liksom ”sedan”, kan ofta utelämnas.
• Slutligen: Tenderar att dra ut på händelseförlopp.

Vaga eller ospecifika ord

Dessa ord är ofta för oprecisa och ger inte tillräckligt med information.

• Något: Mycket vagt, bättre att specificera vad det handlar om.
• Någon: Används när det är oklart vem eller vilka som avses.
• Saker: Ett oprecist ord som kan ersättas med mer specifik information.
• Typ av: Försvagar din skrivning; bättre att vara exakt.
• Sorts: Samma problem som med ”typ av”.

Onödiga stödord eller utfyllnadsord

Dessa ord tillför sällan något värde till meningen och kan ofta tas bort.

• Egentligen: Sällan nödvändigt.
• Ganska: Försvagar påståendet det är knutet till.
• Faktiskt: Oftast onödigt.
• Alltså: Fyller sällan en kritisk funktion i meningen.
• Absolut: Används ofta i dialog men är sällan nödvändigt i narrativ text.

Passiva eller hjälpande verb

Överanvändning av dessa ord kan göra texten mindre dynamisk och mer passiv.

• Var: Indikerar ofta en passiv konstruktion.
• Blev: Kan ofta ersättas med mer aktiva verb.
• Har: Överanvändning kan göra texten tung.
• Skulle: Leder till en mer hypotetisk eller osäker ton.
• Kunde: Används ibland för frekvent i stället för att visa handling.

Avslutningsvis

Dessa ord är bara exempel och det är viktigt att notera att de inte alltid behöver undvikas. Nyckeln är att använda dem medvetet och strategiskt för att stärka din skrivning. När jag skriver om meningar som innehåller dessa ord märker jag ofta att det resulterar i starkare och mer direkta formuleringar som bättre engagerar läsaren.

Att rensa bort skräpord från manuset kan verka som en liten förändring, men det har stor effekt på textens klarhet och effektivitet. Om du inte redan gör det så prova dessa strategier i ditt eget skrivande och se hur de kan transformera texten. Dela gärna med dig av dina erfarenheter eller frågor i kommentarerna nedan!

 

Vill du lära dig mer om att starta eget förlag och ge ut dina egna eller andras böcker?

Gå kurs i bokutgivning och förlagskunskap hos JW Förlag*.

Jag gick kursen hösten 2022 och kan varmt rekommendera den.

Kurshemsidan

Har du ett manus att ge ut men behöver hjälp på vägen? 

Anlita mig som coach och få guidning eller projektledning hela vägen från idé till utgiven bok. 

Kontakta mig för mer information per e-post och ett kostnadsfritt digitalt möte.

Jag ser fram emot att hjälpa dig förverkliga din bokdröm.

Envelope

Har du ett manus att ge ut men behöver hjälp på vägen? 

Anlita mig som coach och få guidning eller projektledning hela vägen från idé till utgiven bok. 

Kontakta mig för mer information per e-post och ett kostnadsfritt digitalt möte.

Jag ser fram emot att hjälpa dig förverkliga din bokdröm.

Envelope


Nyhetsbrev


Nyhetsbrev


Instagram


Goodreads


Facebook


Pinterest

*Kursen rekommenderas i samarbete med JW Förlag. Ange att du hittade kursen via mig om du har haft nytta av bloggen och vill stötta mitt arbete.