Podden Trycksvärta - Avsnitt 19 Innan första boksläppet
Sändes den 24 oktober 2023
I det här avsnittet diskuterar vi saker att tänka på innan första boksläppet.
Innan första boksläppet är det en rad saker att tänka på. Vi diskuterar bland annat hur det är att starta företag, men tar även upp författarfotografering, ISBN, EAN och QR-koder. Sten Rosendahl bidrar med tankar kring förra avsnittet om testläsning. Som vanligt får du våra bästa tips!
Lyssna nedan eller där du vanligtvis lyssnar på poddar. Om du hellre läser än lyssnar så hittar du transkribering av avsnittet nedan, tillsammans med noteringar och länkar.
Förra avsnittet hittar du här: Arbeta med testläsare.
Transkribering och länkar till avsnitt 19 - Innan första boksläppet
Inledning och presentation
Anna: Hej och välkommen till det nittonde avsnittet av podden! Mitt namn är Anna Samuelsson…
Hanna: … och jag heter Hanna Wesslén…
Anna: Vi är indieförfattare och detta är Podden Trycksvärta.
Hanna: Framförallt tar vi upp ämnen som rör indieförfattarskap och egenutgivning i den här podden, men förstås mycket annat som kretsar runt skrivande. Vad ska vi prata om idag, Anna?
Anna: Idag ska vi ta upp praktiska saker att tänka på innan man släpper sin första bok. Det är ju ganska mycket att hålla reda på där och förmodligen något som många som vill släppa sin första bok undrar över.
Hanna: Det tror jag också. Vi tänkte inte fokusera på saker som har med själva redigeringen och manuset att göra. Det pratar vi mycket om i andra avsnitt, till exempel avsnitt 7 om redigering och avsnitt 10 om sättning av inlaga. Så i det här avsnittet fokuserar vi på andra delar som inte har med själva skrivhantverket, sättning av inlaga eller omslag att göra. Och vi ska dela med oss av våra tankar kring detta och även våra bästa tips.
Vad har hänt sedan sist?
Anna: Ja. Och vi kanske kan ta en kort tillbakablick om vad vi pratade om i förra avsnittet?
Hanna: Det gör vi. Då var ämnet testläsning och vi tog upp bland annat hur många testläsare som man kan behöva ha, att man behöver olika sorters testläsare, eller i alla fall med olika bakgrund, och vi pratade också om var man hittar dem. Vi intervjuade också vår fantastiska testläsare Malin Lindkvist som berättade om hur hon arbetar med ett manus och vad hon tittar på.
Anna: Just det. Och vid diskuterade ju bland annat på vilket sätt man delar med sig av sitt manus till sina testläsare, till exempel utskrivet på papper eller digitalt via molntjänster, till exempel Google Drive, för att få kommentarer och så. Och vi tog upp programmet Betabooks där Thomas Kung delade med sig av sina erfarenheter.
Hanna: Ja, så lyssna gärna om du missade det.
Anna: Ja. Och vi har fått in en kommentar här också, angående testläsning, från Sten Rosendahl. Och han skriver: ”Kul med testläsning som tema”. Han nämner också att betareader.io finns som har fördelen att vara svensk med ledtexter på svenska. Men också att han tycker att dessa webbaserade verktyg känns lite overkill och att de är gjorda för att få maximal läsarrespons och för interaktion med testläsarna över tid.
Hanna: Ja, så är det ju säkert. Och jag tror att han har rätt i att en del testläsare bara läser igenom en gång och kanske lämnar några kommentarer och att detta med större samarbete med dialog med testläsare inte alltid är fallet.
Olika sätt att dela med testläsare
Anna: Så om man använder det här verktyget, Betareader eller Betabooks eller vilket det nu kan vara, så får man nog ut maximal nytta om man i förväg har haft en dialog med sin testläsare om vad man förväntar sig, eller vad man ska säga, eller att man vet att testläsaren kommer att vara väldigt engagerad, lämna kommentarer och kanske svara på kommentarerna. Och så är det ju inte alltid.
Hanna: Nej. Och i de fallen där man kanske har testläsare som ens vill läsa digitalt, eller i vart fall inte lämna kommentarer online – nej, då kanske det inte är värt det. Men samtidigt så kan det ju hända att de som tycker det är lite bökigt att kommentera i Word tycker det är enklare i de här verktygen.
Anna: Så kan det vara.
Hanna: Det handlar väl mycket om nivån. Så det är som så mycket annat väldigt individuellt hur man som författare vill jobba och vilken slags testläsare man har och hur de vill jobba.
Anna: Absolut. Och när man känner till alternativen kan man välja. Sten skriver vidare att han använt sig av fyra olika sätt när han lämnar sitt manus till testläsare, vilka då är ett printat hemma på papper, två Word eller PDF med möjlighet att kommentera, tre epub, där det går att spara kommentarer och fjärde alternativet tycker jag är väldigt spännande. Han har satt och tryckt en provbok i Publits pocketformat. Men att han aldrig använt molnet, utan bara lämnat över personligen, skickat med vanlig postgång, mejl eller sluten grupp på Facebook. Allt beroende på mottagare och i vilket skede testläsning sker.
Hanna: Ah! Väldigt intressant, epub har jag aldrig tänkt tanken att lämna i och väldigt intressant med provboken också. Det har jag absolut inte tänkt på.
Trycka upp för testläsning
Anna: Ja, verkligen! Han skriver att det blivit billigare än egen skrivare, men att den måste vara ganska klar, för man orkar bara göra det en gång. Det kan jag tänka mig.
Hanna: Ja verkligen, det är inget man vill göra för många gånger. Men man tänker ju spontant ”oj vad dyrt”, men samtidigt när man tänker på vad det kostar med bläckpatroner om man har en vanlig skrivare så är ju det ganska dyrt också. Jag kan tänka mig att det inte behöver bli så mycket dyrare, eller till och med billigare som han säger.
Anna: Eller hur, om man tar ett billigt tryck. Bra idé jämfört mot att printa ut hemma.
Hanna: Jag skulle kunna tänka mig att testa det någon gång. Men som du var inne på, det gör man nog i ett sent skede, inte i första utkastet.
Anna: Han skriver också att redaktören ville ha papper medan lektör och korrläsare kunde ta Wordformat. Ja det beror ju på vem man lämnar det till.
Hanna: Det där är också intressant. Beror nog mest på person skulle jag tro.
Anna: Ja. För hur var det med din lektör, Hanna?
Hanna: Till henne skickade jag ju digitalt. Det hade varit jobbigt att skriva ut på papper där. Jag hade nog tyckt att det var lite konstigt nästan.
Anna: Ja. Digitalt är ju smidigt.
Hanna: Mm.
Anna: Men det är ju verkligen upp till var och en och jag har ju tidigare skrivit ut på papper av olika anledningar och gillar egentligen det också. Och gillar att läsa på papper också. Man får anpassa efter sig själv och testläsarna. Vi uppskattar som vanligt inspelet, Sten.
annonsering, kick-starter och sponsorer
Hanna: Verkligen, superbra. Vi har ju fått ytterligare en fråga från poet_uskan i en kommentar på inlägget, om hur man annonserar och skaffar sponsorer m.m.
Anna: Just det. Och det här är ju ett område som vi inte riktigt berört än, mycket för att vi själva inte har jättestor erfarenhet av det. Men vi vill gärna ta upp det i ett senare avsnitt, förmodligen till våren. Så vi sparar den frågan.
Hanna: Ja. För det är väldigt intressant. Hur mycket ger det? Hur gör man? Det som ligger närmast till hands att testa är väl annonsering inom Meta, för min del iallafall. Sponsorer, det finns ju flera alternativ till det, men det är inte heller något vi har kommit till än. Dels finns det ju Patreon och Buy me a coffe och liknande, som jag tror är vanligt att man har utomlands, inte lika vanligt i Sverige. Men det förekommer ju absolut här också. Sen tänker jag att det också finns sponsorer av till exempel podcasts och liknande som betalar i utbyte mot annonsering.
Anna: Just det. Och ett alternativ är ju till exempel att ha en kickstarterkampanj till sin bok. I avsnitt 4 så intervjuade vi Albin Hagberg Medin, som berättade om kickstarter-kampanjen till sin bok.
Hanna: Ja, absolut, det är spännande. Men som sagt, inget av oss har kommit in på det här än. Så vi får helt enkelt återkomma till detta under våren eller så. Om det är någon lyssnare som har använt Patreon eller annonsering eller liknande så får ni gärna höra av er och berätta om era erfarenheter.
Att ta emot Kommentarer från testläsare löpande
Anna: Sedan, om vi återgår till testläsning, hade faktiskt Sten en tanke till kring detta med live-testläsning eller vad man ska säga, att man som författare kan se när kommentarerna trillar in, om man då använder till exempel Word via molnet eller någon av de här programvarorna specialiserade på testläsning.
Han skriver att hans testläsare har ändrat sina kommentarer efter andra testläsningen. Och att man då kan missa det, eller att det för hans del inte är riktigt önskvärt att ta del av kommentarerna innan testläsarna är helt färdiga.
Hanna: Just det.
Anna: Men det är ju också något som är väldigt individuellt. För egen del uppskattade jag det extra mycket nu, eftersom jag var lite i tidsbrist och behövde börja korrigera. Sedan har jag också väldigt tät och nära dialog med mina testläsare, så jag kan liksom fråga dem om saker under tiden och går igenom kommentarerna på nytt innan jag anser mig klar. Då kan vi också ha en liten digital konversation om enskilda stycken, där vi svarar på varandras kommentarer och så. Men så är det ju, att man får vara medveten om att testläsarna kan ändra sina kommentarer. Så det är ju bra att tänka på, och också ha en dialog då som sagt.
Hanna: Håller med, särskilt om dialogen där. Det blir ju väldigt viktigt oavsett. Det är absolut både för- och nackdelar att ta kommentarerna löpande istället för i ett sjok. Men jag tycker nog oftast att fördelarna uppväger nackdelarna, men det beror nog på vilket skede man är i.
Anna: Jag tror det också. Och om ni är fler där ute som lyssnar och har kommentarer eller tankar, så kommentera inläggen, skicka DM eller mejl till oss på poddentrycksvarta@gmail.com.
Hanna: Just det. Nu drar vi igång tycker jag!
Vad har hänt sedan sist?
Hanna: Vad har hänt på din front sedan sist?
Anna: Åh, jag skickade ju in min fil till tryckeriet, men fick sedan tillbaka den för att det var lite färgkorrigeringar som behövde göras. Till exempel finns det mer än en slags svart, även om det är samma färg som man ser med ögat. Det här visste jag ju inte om, så det var en hel del bildtextrutor som jag fick korrigera för jag hade gjort dem i fel slags svart färg. Men nu såg tryckeriet det så det var jättebra. Nu är den korrad och godkänd i alla fall och det är jätteskönt. Så nu väntar jag bara på böckerna.
Hanna: Åh, vad roligt att allt är godkänt och klart! Det är ju din friluftsbok du pratar om här, ska vi säga också, för dig som inte lyssnade på förra avsnittet.
Anna: Ja, precis. Boken heter Res och tälta med barn och titeln är ju ganska självförklarande, men med mycket restips och så i Sverige och nedåt Europa.
Hanna: Det förstår jag. Den är ju superbra. Jag tycker också det ska bli kul att se den i tryck. Jag förstår att det blev en del sena kvällar och nätter där när de här kommentarerna från tryckeriet kom tillbaka?
Anna: Ja, tyvärr blev det så.
Hanna: Ja, jag är väldigt imponerad av det jobb du har gjort, bra jobbat.
Bokleverans
Anna: Vad har du haft för dig då? Du har väl fått hem den nya boken nu?
Hanna: Det har jag! Jag har fått hem en hel pall med Brickan i spelet och boken är så fin! Precis som jag hade hoppats att den skulle se ut. Det är väldigt roligt att ha den stående bredvid den första boken.
Anna: Ah, förstår det. Fantastiskt ju! Har du börjat skicka ut förhandsbeställningarna också?
Hanna: Ja, de har gått iväg, men jag tror inte de har kommit fram till mottagarna än. Så det är också jättespännande såklart. Och så är jag så glad att jag lyckades få upp min Shopifybutik som jag har pratat om tidigare att jag skulle försöka med.
Anna: Just det, den är ju jättefin! Jag tycker det ger ett så proffsigt intryck. Gick det bra att sätta upp den?
Hanna: Tack, ja, det var en erfarenhet att bygga den. Vi ska gå in på det mer senare i ett separat avsnitt. Det gick bra överlag men jag hade en del mindre problem på vägen som vi kan gå in mer på sen. Men ni som är intresserade får ju jättegärna gå in och titta på den, kanske beställa en bok till och med. Hanna Wesslén Books heter den och finns på adressen https://hannawesslenbooks.myshopify.com. Det finns förstås länkar via min hemsida och instagram också.
Anna: Just det, jag kan intyga att den är väldigt spännande. Och beställningarna funkar bra och så?
Hanna: Ja, det är jättesmidigt, både att göra beställningar, har jag hört iallafall och enkelt att ta emot dem också. Det går att betala med många olika betalningslösningar också. Jag är jättenöjd.
Anna: Ah vad bra. Jag ska se till att få upp en jag också så småningom. Vad har hänt i övrigt?
Bloggpost av Kristina Svensson
Hanna: För min del så är det nog det här som har tagit den mesta tiden. En annan grej som inte har hänt mig men som jag tänkte tipsa om är en bra bloggpost av Kristina Svensson som jag läste härom dagen. Det handlar om hennes reflektioner kring hur det var på bokmässan. Och framför allt så hade hon en väldigt bra beskrivning av vad en indieförfattare är.
Anna: Just det, den läste jag också.
Hanna: Hon var ju på bokmässan och pratade just om ämnet indieförfattarskap och olika utgivningsmodeller. Jag tyckte det var superbra som hon skrev att ”En indieförfattare är en oberoende författare som har en entreprenörsblick och utvärderar varje titel och format för sig. Ibland väljer indieförfattaren att samarbete med externa förlag för vissa format eller titlar och ibland ger han eller hon ut själv som egenutgivare.”
Anna: Ja.
Hanna: Håller helt med henne om den definitionen. Men läs gärna hela artikeln, den var jätteintressant och tyckte den bekräftade den bild jag hade sedan tidigare.
Anna: Håller med.
Hanna: Då är det dags för veckans tema.
Innan första boksläppet - praktiska detaljer
Anna: Ja, detta är ju ett ganska brett ämne; praktiska detaljer att tänka på innan man ger ut sin första bok. Men vi tänkte ta upp lite av det som är bra att tänka på i alla fall.
Hanna: Precis. Det blir ju inte en fullständig och uttömmande genomgång utan lite saker som vi tycker är bra att ta upp. Och vi tänker ju främst här på om man ger ut sin bok på eget förlag, men mycket av det är ju även applicerbart även om man har hybridutgivning eller till viss del också om man har traditionell utgivning.
Anna: Så är det. En viktig sak att fundera över innan är ju hur man ska hantera försäljningen och intäkterna som förhoppningsvis kommer från boken.
Hanna: Just det. Det är bra att tänka på innan så att man inte står där och funderar på hur man ska hantera momsen och intäkterna när försäljningen redan har startat. Det måste man veta innan. Precis som vanligt så är ju det vi säger i podden inte att betrakta som någon typ av rådgivning utan var och en måste förstås ansvara för att ta reda på det man behöver och fatta sina egna beslut, förstås. Jag är säker på att alla lyssnare förstår det här, men nu har vi sagt det i alla fall.
Anna: Ja. En del som jag funderade mycket över innan jag bestämde mig för att ge ut på eget förlag var det här med att starta företag. Det kändes lite svårt och var väl något av en tröskel. Ganska hög tröskel.
Vad var svårast med att starta företag
Hanna: Ja, så tror jag att det är för många. Vad var det som kändes svårast och hur tog du beslutet att ändå satsa på det?
Anna: Det var nog helheten, för jag visste inte var jag skulle börja. Så det var där jag fastnade. Men i och med att jag ville skriva flera böcker, beställa upplaga, och en massa runt omkring, så skulle det ju bli mer än hobbynivå. Och så pratade jag med Skatteverket och Bolagsverket om kom fram till att jag skulle starta företag. Och det är så roligt, för jag har tänkt i säkert 10-15 år att ”tänk vad kul det vore att ha eget företag någon gång”. Sedan har jag ju inte haft någon idé, så då blev det inget. Förrän nu stämde ju allt väldigt bra.
Hanna: Just det. Superkul att du vågade ta steget. Så det var ganska nära inpå att boken kom ut som du startade företaget?
Anna: Precis, det var egentligen alldeles för nära inpå, haha.
Hanna: Hur tyckte du att det var?
Anna: Jag skulle ju inte rekommendera någon att göra det i samband med ett boksläpp. Det blev väldigt mycket där på en gång. Så om man har möjlighet att starta lite innan, så inte allt kommer på en gång, är det smidigt.
Hanna: Förstår det. Det är nog ett bra tips tror jag.
Läs mer på Skatteverkets hemsida och verksamt.se
Anna: Sedan vet jag inte hur det funkar om man har Books on Demand och liknande tjänster, eller om man går igenom ett hybridförlag, men det kanske i och för sig är lite samma sak. Men man bör kontakta Skatteverket om man är osäker på något kring detta, kring F-skatt eller A-skatt, om man ska ha eget företag eller inte. Det var verkligen en djungel för mig. Och om du som lyssnar känner likadant är det bäst att läsa på Skatteverkets hemsida och eventuellt ringa om man har fler frågor. Det gjorde jag bland annat, för det var så mycket som jag inte förstod. Men för att det ska bli rätt då. Och förstås även Bolagsverket om man funderar på bolagsform.
Hanna: Precis. Det finns faktiskt på verksamt.se en bra beskrivning som är lätt att förstå och vägledning kring vad olika företagsformer innebär. Det är väl främst enskild firma eller aktiebolag som är aktuellt för de flesta. Där finns även svar på vanliga frågor och det finns även en beskrivning av hur man startar företaget. Vi kan länka till den sidan. Det kan vara lite jobbigt att ta tag i sådana här saker, särskilt om man vill fokusera på skrivandet, men det är lika bra att bara göra det. Mycket jobbigare om det har gått för lång tid och man inte har rett ut det innan.
Anna: Ja. De är ju bra att ha och göra med, både Skatteverket och Bolagsverket, tyckte jag när jag startade mitt företag.
Bolagsverket och olika företagsformer
Hanna: Bra. Men du valde att starta enskild firma då, eller hur?
Anna: Ja, jag tyckte att det verkade enklast till en början i alla fall. Det finns för- och nackdelar med alla bolagsformer och det är som sagt bäst att kontakta Bolagsverket om man är osäker. Det beror på så mycket olika saker. Men oavsett företagsform behöver man ju både registrera bolaget där och även lämna in en affärsplan och en budget om man nu startar ett företag.
Hanna: Just det. Och det finns mallar för affärsplaner på nätet, med vägledning och förslag på innehåll. Så man behöver jnte vara expert sedan tidigare. Men det kan handla om en beskrivning av företagets verksamhet och mål, hur man ser på försäljningen, vilka kunder som finns och hur man kommer att sälja böckerna.
Anna: Precis. Man behöver också en budget. Där tar upp beräknade försäljningssiffror och utgifter av olika slag, som till exempel marknadsföringskostnader och kostnader för produktion, alltså tryck av boken och annat. Själv tyckte jag att det var väldigt svårt att uppskatta vissa siffror. När man precis ska släppa sin första bok.
Upprätta budget
Hanna: Det är svårt att veta hur många böcker man kommer sälja. Det är väldigt svårt som författare. Säljer man 5 eller 500 eller 5000 böcker? Det är inte så lätt att veta i förväg. Sedan har man ju kostnader också, men de brukar ju vara lite lättare att uppskatta tycker jag. Men jag tänker att man inte ska låta sig avskräckas av att man inte vet exakt, det vet man ju sällan, det viktiga är ju att man gör en så bra uppskattning som möjligt. Skatteverket använder ju uppskattningen till att beräkna hur mycket preliminärskatt man ska betala, om företaget går med vinst alltså, och den uppskattningen går förstås att uppdatera vid behov så att det blir rätt.
Anna: Mm.
Hanna: Det finns också något som heter SNI-koder, som handlar om vilken typ av verksamhet man ska bedriva. Det kan också vara lite snårigt, men det är bra att i förväg fundera vilken typ av verksamhet du vill bedriva, för man kanske ska göra flera olika saker, eller så vill du bara inkludera författandet och inga andra tjänster eller produkter.
Anna: Jag själv har ju valt både författande, föreläsningar och fotografering, för att jag tidigare har haft de två sistnämnda. Då var jag dock så kallat egenanställd och fakturerade genom Frilans Finans, som är ett av alla de här egenanställdbolagen. Det finns flera förstås, och alla tar lite olika provision då.
Hanna: Just det
SNI-koder
Anna: Däremot har jag ingen aning hur sånt funkar ihop med författandet, för där betalade jag ju inte för något, utan fick bara in pengar för till exempel en tjänst då. Men som författare om man nu väljer att trycka en upplaga behöver man ju först betala för den. Så jag tror inte vi går in på det mer här. För jag vet faktiskt inte hur det funkar. Och dessutom ville jag ju skala upp allting, så därför övergick jag till att ha eget företag. Det finns ju andra fördelar med det.
Hanna: Så är det ju. Och vi nämnde ju SNI-koder nyss. Även om det kan man läsa om på verksamt.se. Det är alltså en jättebra sajt som myndigheter som till exempel Bolagsverket, Försäkringskassan och Skatteverket samlar information och e-tjänster som den som ska starta eller driver företag kan ha nytta av. Det finns en övergripande sammanfattning vad man behöver veta om skatter som ska betalas in också. Det är så klart en viktig sak att prioritera så att man betalar in rätt belopp och i rätt tid.
Anna: Just det. Den är verkligen jättebra och enkel att använda. Skatteverket anordnar webseminarium med jämna mellanrum och de är faktiskt riktigt bra så de kan vi också tipsa om.
Hanna: Mm. Och visst hade du kontakt med fler där i början.
Nyföretagarcentrum
Anna: Haha, ja, jag ringde runt till flera olika myndigheter där när jag skulle starta. Jag ville verkligen inte göra fel. Men när jag höll på att starta den enskilda firman fick jag också hjälp av Nyföretagarcentrum, med två onlinemöten. Det hjälpte mig jättemycket.
Hanna: Det kan jag tänka mig. Hur får man tag i nyföretagarcentrum?
Anna: Jag tror det finns liknande hjälp att få, som inte heter nyföretagarcentrum, i vissa kommuner. Men de här googlade för att hitta dem som låg närmast mig och skickade iväg ett mejl eller i deras formulär, jag minns inte riktigt. Men det finns ju på flera ställen.
Hanna: Aha, just det. Jag tror att det är ganska vanligt att kommunerna anordnar någon hjälp till nya företag i kommunen.
Anna: Jag kände att jag hade ganska många dumma frågor, men den här kvinnan jag pratade med tyckte ju inte alls att det var dumma frågor. Så hon var ett väldigt tryggt stöd i den här processen. Jag frågade hur mycket som helst.
Hanna: Ja, det är skönt att ha någon att bolla med. Om man inte har kunskap om det här med att driva företag sedan tidigare så är det bra att lägga en del tid på att sätta sig in i det förstås. Man kanske har någon i sin närhet också som har erfarenhet som man kan bolla med.
Anna: Ja. Och det finns också andra som erbjuder företagshjälp, både gratis och mot en kostnad. Det bästa är att söka på nätet för hur det ser ut i just din kommun. Fick du hjälp av någon när du startade ditt företag, Hanna?
Öppna bankkonto
Hanna: Flera personer i min familj har eller har haft eget företag så det fanns många att prata med om praktiska frågor, och så har jag kunskap om bokföring, företagsformer och liknande sedan tidigare också. Jag är ganska intresserad av sådana frågor faktiskt även om det inte alls har med skrivande att göra.
Anna: Ah.
Hanna: Något som vi också borde ta upp är ju förstås att man behöver ett bankkonto.
Anna: Precis. För enligt Skatteverket var det, när jag startade åtminstone, jag vet inte om reglerna ändrats, men då var det inget krav på att det ska vara just ett företagskonto när man har enskild firma, man skulle därmed kunna ha ett separat privat konto för företaget.
Hanna: Det har jag inte träffat på… Har man ett aktiebolag så är det i alla fall även absolut nödvändigt att ha ett separat bankkonto för företaget som är ett företagskonto, men det säger sig kanske självt. Man får inte blanda företagets tillgångar med sina personliga, särskilt inte i ett aktiebolag förstås. Det är viktigt att ha koll på och ha lite ordning och reda.
Anna: Ja och dessutom har bankerna ofta egna regler. En banktjänsteman på en av bankerna sa då, när jag ringde, att de väljer ju sina kunder, och underförstått kan man alltså inte vara kund i just den banken om man inte sköter sig och följer deras regler. Så det är klokt att prata med sin bank om man ska starta företag, så att man inte gör något man inte får.
Hanna: Absolut. Och prata med andra banker också såklart, om man vill jämföra.
Anna: Just det. Det är jättebra att kolla runt lite, både vad gäller tid och kostnad.
Planera in gott om tid för att öppna företagskonto
Hanna: Ja, det kan skilja sig en del. Men framför allt när det gäller att bli företagskund i en bank så är det faktiskt en av de mest tidskrävande delarna med att starta företaget skulle jag säga.
Anna: Verkligen. Jag trodde till exempel inte att det tog så lång tid att skaffa företagskonto… Jag ringde till exempel till en av de stora bankjättarna och fick besked om att de kunde fixa företagskontoansökan samma dag. Jag behövde bara besöka banken först. Väl på plats, efter att ha väntat i två timmar på min tur i väntsalen, talade de om att handläggningstiden var ungefär en månad och att det de uppgivit i telefon inte alls stämde. Detta var under förutsättning att jag redan var kund i banken, annars skulle det ta ytterligare en månad.
Hanna: Ah…ojdå.
Anna: Ja. Och jag hade verkligen inte tid att vänta i två månader, så jag gick till en lokal bank och fick superbra service och företagskonto på mindre än en vecka. Det jag lärde mig på detta var att man behöver planera in den här handläggningstiden i tidsplanen.
Hanna: Verkligen. Ännu ett skäl att ta tag i detta i god tid.
Utvärdera vilka banktjänster man behöver
Anna: Det är bra att kolla att banken har de tjänsterna som man efterfrågar. Till exempel om man tar vill erbjuda möjlighet att betala med swish. Där stötte ju du på lite problem. Vill du berätta om det.
Hanna: Ja, eller det löste sig, men jag upptäckte ganska sent att min företagsbank inte erbjöd företagsswish. Så jag var tvungen att bli företagskund i ytterligare en bank. Och som du säger så tar det ju lite tid, så det var lite svettigt om det skulle hinna bli klart i tid. Det hade jag inte räknat med i min planering inför första boken. Annars hade jag ju bank-giro så det hade ju löst sig, men ändå.
Anna: Ah, inte kul om man står där med en hög nytryckta böcker och inte kan ta betalt på ett enkelt sätt. Så även där gäller ju att kolla upp, och förstås vara ute i god tid.
Hanna: Precis. Och vi ska väl också nämna det här med kostnaden för att ha företagskonto. Det finns företagspaket hos flera banker, och man kan ju då, förutom tidsaspekten, jämföra kostnaden och vad som ingår. Ibland är det till exempel Swish, ibland inte, och det kan finnas rörliga kostnader som tillkommer och sådär.
Anna: Ja. Så kolla runt lite. Sånt här kan man ju börja med långt innan också, även om priserna kan ändras. Men då har man ett hum i alla fall.
Hanna: Ja. Det är bra att jämföra. Själv skulle jag nog prioritera enkelhet och kundservice framför kostnad när det gäller just bank tror jag.
Hur startar man ett förlag
Anna: Sen en annan sak, som idag är väldigt självklart för mig, men som inte var det för två år sedan. När jag läste om de författare som gett ut boken under eget förlag, funderade jag först på om det var något särskilt man måste göra för att få kalla företaget för förlag.
Hanna: Ah just det.
Anna: Ja, för då fattade jag helt enkelt inte, eller var åtminstone inte säker, på om förlag var en slags företagsform ja, jag visste ju att det fanns AB och enskild firma. Men kanske det var någon slags specialföretag, eller då om man bara kallade sitt företag för förlag oavsett form, i och med att man skulle ge ut böcker. Ja, jag hade verkligen ingen aning hur det låg till, för jag hade aldrig haft företag och jag tyckte att allt var högst förvirrande.
Hanna: Ja, det är ju inte lätt att veta om man inte hållit på med eget företagande tidigare. Det är säkert fler som undrar det.
Anna: Ja, jag gissar på det. Men förlag är alltså inte en egen typ av företag, utan om man ger ut boken på eget förlag startar man helt enkelt ett vanligt företag av valfri form och ger ut boken och då har man gett ut den på eget förlag
Hanna: Precis. Så svårare än så är det inte.
Varumärke och förlagsnamn
Anna: Dessutom är jag osäker på om man får trycka företagsnamnet på framsidan av boken som ett förlagsnamn. Eller ja, får och får, men eventuella följder av det om man inte vet vad man gör.
Hanna: Nej, precis. Vi tänkte ta upp detta med varumärke, även om vi inte är några experter inom området. Men både du och jag har ju registrerat varumärket på PRV, Patent- och registreringsverket, för att det inte ska bli något strul senare. Man måste ju kolla såklart att det namnet man har valt inte är någon annans varumärke eller liknande. Jag skulle ju i och för sig inte tro att det namnet går igenom hos Bolagsverket då heller, om det skulle vara så, men ändå.
Anna: Nej. Jag ringde och pratade med PRV innan jag registrerade, för det var inte helt enkelt. Jag landade i beslutet att registrera varumärket för säkerhets skull. Men för att sammanfatta finns det en mängd olika grupper av beteckningar, bland annat bokutgivning och förlagstjänster, där man kan söka varumärkesskydd för om man väljer att göra det.
Hanna: Just det.
Anna: Detsamma gäller om man till exempel har en logotyp, som ditt förlag ju har, Hanna. Man betalar sedan per klass/grupp. När jag sökte var det 2000 kr i startavgift och sedan 1000 kr per ytterligare grupp. Så man vill inte ansöka om fler än nödvändigt, men samtidigt täcka in de delar som berör bokutgivning.
Hanna: Exakt, man vill kanske inte plotta in 10-15 olika områden för det blir ganska dyrt. Ett tips, om man ska göra det här, är att söka upp andra, mer kända förlag och se vilka kategorier eller grupper de sökt inom, eller ringa PRV och diskutera med dem förstås.
Ansöka hos PRV
Anna: Och vi vill inte rekommendera någon som lyssnar på podden varken att ansöka, eller att inte ansöka, utan det är ju helt upp till författaren. Men det är bra att känna till att möjligheten finns. Vi ska också nämna att ansökningsprocessen till PRV kan ta tid. Handläggningstiderna varierar nog från år till år och även under året, men när jag ansökte förra sommaren låg väntetiderna enligt hemsidan på två månader, även om de i verkligheten var snabbare.
Hanna: Och OM man vill ansöka på PRV för det företagsnamnet eller förlagsnamnet som man vill ha, så bör man ju kontrollera att det inte redan är upptaget förstås innan man ansöker eller registrerar det på Bolagsverket. Som sagt, Bolagsverket gör ju en del kontroller innan de godkänner ett namn, men det är lite snårigt ibland att veta exakt.
Anna: Ja, men det kan vara värt att göra en del sökningar innan man skickar in namnförslag, både till Bolagsverket och om man eventuellt ska registrera något varumärke. Jag hade själv en lista med tio olika förslag som jag kollade upp innan jag gjorde min ansökan. Och då var det ett av de här som funkade för att de andra fanns redan, eller väldigt lika namn.
Hanna: Ja, jag hade också en lista varav vissa inte funkade. Det är lite jobbigt det där med namn. Precis som när man väljer namn till karaktärer i böckerna, som vi pratade om någon gång tidigare. Ska vi säga något om försäkring kanske?
Försäkring
Anna: Ja, precis. Det var en fråga som dök upp under ett av mina rådgivningsmöten. Jag tänkte först att man inte behövde det, för varför ska man ha en försäkring när man skriver böcker? Min rådgivare nämnde några olika anledningar, bland annat om något händer under boktransporten eller om man har ett lager med 500 böcker hemma och man får vattenläcka.
Hanna: Ja, man bör ha en företagsförsäkring om man har ett företag. Det är nog min bild iallafall.
Anna: Ja. Det finns ju ganska många olika företagsförsäkringar och vi kommer inte rekommendera någon särskild, men det är som författare i vart fall värt att fundera på och kolla runt lite. Och om man vill ha en företagsförsäkring kan man, förutom att söka runt på nätet. Priserna skiljer sig en del, villkoren också.
Hanna: Just det.
Bokföring
Anna: Något som däremot är ett krav, om man nu har företag alltså, är ju bokföring. Jag tycker ju att den här biten har varit väldigt svår. Jag har inga problem att räkna plus och minus, men detta är ju något helt annat. Det finns ju hjälp att få om man tar in någon som sköter bokföringen åt en, men då blir det givetvis en kostnad för det och man får fundera på om det är värt det och ta in det i den budget man har. Har du något tips till den som precis ska börja med bokföring?
Hanna: Ja, jag skulle säga att en viktig sak när det gäller bokföring är att inte tillämpa strutstekniken, alltså stoppa huvudet i sanden och hoppas att den ska försvinna. Man får helt enkelt lägga en del tid på att lära sig eller ta hjälp av en redovisningsbyrå eller redovisningskonsult. Faktiskt även om man tar hjälp av en redovisningskonsult så bör man ta reda på grundläggande information så att man ändå kan förstå sin egen bokföring, det går inte att helt avsäga sig ansvaret för det om man har ett företag.
Anna: Nej precis.
Överväga att anlita hjälp med bokföringen
Hanna: Om man absolut inte kan något om bokföring, inte har någon i närheten att fråga och har begränsat med tid att lära sig – ja det kan nog vara så att man faktiskt borde överväga att betala för en redovisningskonsult. Det kan lätt bli övermäktigt eller fel annars tänker jag. Precis som med allt annat är det lite så att man betalar antingen med sin egen tid, tiden det tar att lära sig och göra det själv, eller så betalar man i pengar. Det är samma som med bokomslag, där tyckte jag att jag inte hade tid och kompetens att lära mig just då och därför använde jag en omslagsdesigner. Skillnaden med bokföringen är väl att det är värre om det blir fel där än om man gör ett eget bokomslag som blir lite halvfult.
Anna: Haha, ja det är ju sant. Det är ju inga lagar och regler som behandlar hur snyggt ett bokomslag ska vara.
Hanna: Nej inte på det sättet. Det kan ju också vara en idé att göra den löpande bokföringen själv och sedan ta hjälp med själva årsbokslutet. Då får man extra ögon där som kollar att det ser rätt och rimligt ut. Alternativt att man börjar med att ta hjälp med allt och sen så tar man gradvis över den löpande bokföringen själv allt eftersom man lär sig.
Anna: Mycket bra tips! Och det finns ju många, mer eller mindre komplicerade och avancerade bokföringsprogram att välja bland. Jag har ett appbaserat program, men allt beror ju på vad man vill ha.
Utvärdera bokföringsprogram
Hanna: Ja det är värt att lägga en del tid på att utvärdera vilket bokföringsprogram man vill ha, för det kan vara lite jobbigt att byta, även om det såklart går. Ett litet tips till avseende bokföring innan vi går in på andra delar är faktiskt att läsa Bokföringslagen. Nu kanske du tycker det låter väldigt tråkigt, men ändå. Det är en ganska kort lag, det står absolut inte allt man behöver veta om bokföring eller redovisningsregler, utan det är mer som en ramlag, vad som gäller kring bevarande av räkenskapsmaterial och bokföring generellt. Så det är ett tips att iallafall läsa den så man vet de grundläggande reglerna kring bokföring.
Hur skaffar man ISBN?
Anna: Just det, bra tips. Om vi lämnar det här med företagande lite nu då. Vi har ju en liten förkortning här. ISBN. Vill du berätta lite om den?
Hanna: Ja, det kan jag göra. Det står då för International standard book number och det är en unik identifikator för böcker och andra utgivna skrifter, kartor och annat. Det här är ju något som man behöver och till exempel lägger in i kolofonen och den finns också som bekant på baksidan av boken vid streckkoden. Streckkoden kallas också EAN-kod, kan ju vara bra att veta.
Anna: Precis. Och hur får man då tag på ISBN till sin bok?
Hanna: Det finns flera olika sätt. Det är Kungliga Biblioteket som ger ut ISBN i Sverige. Man kan ansöka om egna ISBN till sitt förlag kostnadsfritt. Utomlands kostar det ofta pengar, så det är bra att det är kostnadsfritt i Sverige. Det är bra att göra i god tid, både eftersom det kan ta några veckor att få dem om man inte tidigare är registrerad sedan tidigare, men också för att man behöver dem innan man gör klart sitt bokomslag.
Anna: Just det. Och man ser ju ibland siffrorna med mellanrum och/eller med streck emellan. Jag vet inte om det finns regler för hur det ska anges.
Hanna: Jag vet inte heller faktiskt. Men när man hämtar det från KB, anges de med streck emellan och jag har skrivit det så i kolofonen, jag tycker det är så de flesta verkar göra. Kolofonen, för de som inte vet, är alltså på den sidan i boken där tryckeri och copyright och sådant anges. Precis i början.
Anna: Bra att du sa det, det är inte självklart.
Olika sätt att skaffa ISBN-koder
Hanna: Just nu känns det väldigt självklart för mig, men jag visste inte det för två år sen tror jag.
Sen kan vi ju nämna att det finns andra sätt att få ISBN-koder också. Till exempel om man ger ut via Publit så kan de ordna en ISBN-kod och jag tror det är på samma sätt med Books on Demand och liknande tjänster. Själv vill jag helst använda mina egna så att mitt förlag står som utgivare överallt, eller hur man ska säga.
Anna: Ja samma här.
Hanna: Sen kan vi tillägga, om man använder utländska tjänster, som Draft2Digital så kan man få ISBN direkt av dem. Tror inte att de tar betalt för det heller, men det ska som jag förstår det främst användas för distribution via den tjänsten.
Anna: Mm. Vem ordnade din EAN-kod förresten?
Hanna: Det gjorde omslagsdesignern faktiskt. Hur gjorde du?
Anna: Mitt tryckeri till Statisterna, där la tryckeriet in koden i pdf-korrekturen, sedan skickade de pdf:en till mig för att korra då. Tryckeriet till boken Res och tälta med barn, som är hos tryckeriet nu då, där skrev jag ISBN-numret i ett mejl och fick tillbaka streckkoden att själv lägga in i InDesign. Och det funkade ju bra bådadera.
Ean-Kod och FSC-märkning
Hanna: Just det. Så det finns lite olika alternativ verkar det som. Och vi kanske också ska nämna att det finns många gratistjänster online som kan generera en EAN-kod, men att ingen av oss testat det. Om du som lyssnar har testat får du gärna höra av dig och berätta hur det funkade.
När vi ändå är inne på märkningar. Om man vill ha en FSC-märkning till sin bok, alltså miljömärkning till sin bok, om det nu är tryckt på FSC-märkt papper, så kan man ju få det också.
Anna: Ja. Hur gjorde du med det?
Hanna: Jag bad tryckeriet om att lägga in det. Tror inte jag betalade något extra för det.
Filer i EPS-format
Anna: Samma här. Tryckerierna valde att göra samma sak här som för EAN-koden. Första tryckeriet la in koden i texten, andra tryckeriet skickade loggan till mig, så att jag kunde lägga in den själv. Jag kanske ska nämna att de skickade den i EPS-format, vilket jag inte fattade att jag kunde lägga in direkt i InDesign. Det är ju ett vektorformat, så att man kan skala upp den i all oändlighet, men jag trodde av någon anledning att EPS-formatet enbart hade med Adobe Illustrator att göra och gjorde därför om den till png-format innan jag la in den. Det medförde ju att den blev pixlig och jag fick göra om det, så om du som lyssnar också får en EAN-kod eller logga i EPS-format, så vet du att det går alldeles utmärkt att lägga in den i InDesign.
Hanna: Ja, det är ju inte alldeles lätt att veta sånt. Jag hängde knappt med faktiskt, haha. Hur gjorde du till sist sa du?
Anna: Haha, nej det är inte helt givet. Jag la in filen som den var i det format jag fick den från tryckeriet. Då blev den ju bra.
Hanna: Vad bra, då är jag med. Man ska inte hålla på och konvertera den. Allt sånt här är ju också bra att kolla upp när man bestämt sig för vilket tryckeri man vill ha, så man inte kommer på det sista dagen innan deadline – att man behöver ju EAN-kod och FSC-logga.
Pliktexemplar
Anna: Haha precis. Det finns ju lite andra miljömärkningar också, så man får kolla lite. Men apropå tryckeri då. I Sverige så har vi ju det här med pliktexemplar.
Hanna: Ja precis. Där är det ju lite olika hur det funkar, beroende på om man trycker i Sverige eller utomlands. Särskilt om man trycker utomlands så behöver man kolla upp det här med att skicka pliktexemplar. Svenska tryckerier brukar som jag förstår det automatiskt skicka pliktexemplar, men om man är osäker så kan man ju be dem bekräfta att de gör det.
Anna: Ja. På KBs hemsida så kan man läsa mer om vilka regler som gäller för pliktexemplar.
Hanna: En sak som kanske inte alla vet är att det även finns någon som kallas e-plikt. Det innebär i korthet att man kan vara tvungen att skicka in elektroniska utgivningar, till exempel e-böcker, om det inte finns något tryckt exemplar. Om man har en tryckt bok och en e-bok som är likadan, då behöver man normalt inte skicka in e-boken eftersom man har skickat in den tryckta boken. Men om man bara ger ut den som e-bok och det inte finns någon tryckt bok – då kan man behöva man det. Även om det kan man läsa mer om på Kungliga Bibliotekets hemsida.
Anna: Just det, oftast finns väl en tryckt utgåva i alla fall än så länge, men inte alltid. Du har ju till exempel en novell som du har gett ut enbart som e-bok, Glimmerdjup.
E-Plikt
Hanna: Exakt, det är därför jag… i samband med att jag gav ut den så kollade jag upp det. Jag har varit i kontakt med KB några gånger, för att jag har haft lite frågor och de är väldigt hjälpsamma. En gång så hade jag en fråga hur man gör om man använder Draft2Digitals print on demand-tjänst för att distribuera en fysisk bok utomlands. Den skulle i sådana fall vara en helt annan utgåva än den boken som ges ut i Sverige, annat format och så. Jag undrade om jag i så fall behöver trycka flera exemplar och skeppa hem pliktexemplar för denna utgåva. De svarade att i just det fallet så behövdes det inte, eftersom boken inte var avsedd för den svenska marknaden och utifrån just de omständigheterna som jag angav då. Men då tyckte de också att man skulle använda D2Ds ISBN ifall det var möjligt. Så det går bra att fråga dem om just det egna specifika fallet, ifall det inte finns vägledning att hitta.
QR-koder
Anna: Just det. Vi kan ju fortsätta på temat loggor och märkningar. Om man vill ha en QR-kod till hemsidan i boken, eller på baksidan av boken, så är det också sånt som kan vara bra att fixa lite innan. Det är ju väldigt enkelt, men skönt att ha det klart.
Hanna: Ja precis.
Anna: Det finns ju lite olika sajter där man kan generera QR-koder. En del kostar pengar och en del är gratis. Så det är bara att söka på QR-kod på nätet så hittar man ett antal sådana. Sedan har vi ju det här med Bokinfo. Det är hit man måste anmäla att man har en bok för att återförsäljare ska kunna hitta den. Då lägger man upp ISBN, omslagsbild, antal sidor, genre o.s.v.
Hanna: Ja precis. Och om man använder Stardist, tidigare Stjärndistribution, så gör man det därigenom. Man fyller i det på deras portal och får betala avgiften via dem istället och så exporterar de informationen till BokInfo. I annat fall, om man inte har en distributör med koppling så lägger man upp det själv i BokInfo.
Anna: Ja och man kan ju ändra det man lägger in. Man kan redigera saker, sin beskrivning av boken av boken till exempel. Eller om det är något annat man inte riktigt vet. Och sen uppdateras det på BokInfos sida.
Hanna: Precis. Ja, jag tror jag ändrade baksidestexten litegrann på min första bok. Det tog ett tag att få det ändrat på alla nätbokhandlar och så, men efter ett tag blev det den nya versionen.
Teckna avtal med Distributör
Anna: Och på tal om Stardist, så behöver man ju ordna någon slags avtal med en distributör om man inte själv vill ha alla böcker hemma och sälja på det viset, om man nu trycker upplaga. Om man har Print on demand är det ju en annan sak.
Hanna: Precis, då har man ju inget lager på samma sätt. Och om det här med distribution har vi ju ett helt avsnitt, nr 4 säsong 1, så lyssna gärna mer om det, om du har missat det.
Anna: Ja. Och sedan kommer vi till det här med att ha baksidestext och hisspitch. Bådadera är ju viktiga. Ta gärna fram det här också i god tid, så det inte blir ett hastverk sista dagen.
Hanna: Verkligen. Och baksidestexten vill man ju gärna knåpa lite på ett tag. Den får ju gärna vara lite säljande och beskriva handlingen. En hisspitch tänker jag däremot är ju väldigt kort, ungefär vad man hinner berätta när man åker hiss med någon.
Anna: Ja. Vill du läsa upp ett exempel? Det är inte helt givet. Jag tyckte inte det innan jag hade skrivit min första bok. Du kanske kan läsa din för Brickan i spelet, bara som ett exempel?
Hisspitch till Brickan i Spelet
Hanna: Haha, ja, det kan jag göra. Nu har jag ju lärt mig den utantill mer eller mindre. Jag försöker anpassa den lite efter situation såklart. Det är ungefär:
Brickan i spelet är en berättelse där upptäckten av ett nytt läkemedel i en avlägsen by i Nepal fungerar som epicentrum för en våldsam kamp mellan vetenskap och mänsklig girighet. Detektiverna Markus och Emelie finner sig snart indragna i en virvel av intriger, där jakten på sanningen om ett mystiskt dödsfall i Stockholm är ofrånkomligt länkad till Emelies personliga sökande efter sanningen bakom sin fars försvinnande. Mörka konspirationer, skoningslösa motståndare och en bransch utan samvete – kan de lösa fallet innan de själva blir brickor i spelet?
Anna: Ah, snyggt! Där fick du in titeln också.
Hanna: Det beror ju lite på, om jag skulle berätta väldigt väldigt kort för någon, då skulle jag dra ner den ytterligare.
Anna: Det tror jag också, då kanske den kan vara två meningar eller tre.
Hanna: Exakt. Så det beror lite på hur lång tid man känner att man har på sig. Om någon kommer fram på en marknad eller mässa, då kanske jag känner att om någon ändå har kommit fram och frågat så har jag lite längre tid på sig. Men om det är i ett annat sammanhang och någon bara frågar i periferin så skulle jag dra ner den lite. Har du någon hisspitch för din nya bok?
Hisspith till res och tälta med barn
Anna: Det borde jag förstås ha, kan man tycka. Det är ju en guidebok, så det blir väl lite annorlunda än en roman. Men kanske skulle jag beskriva den som ”En inspirerande bok om att komma ut i naturen, från mindre upplevelser till stora äventyr. Det är praktisk information som varvas med personliga tips om allt från resmål till aktiviteter och en bok som ger dig goda förutsättningar till naturupplevelser i Sverige och resten av Europa”.
Hanna: Ja, jättebra ju. Beskriver vad boken handlar om och man känner direkt om man är i målgruppen för den tycker jag.
Anna: Ja, jag hoppas ju det.
Hanna: Absolut. Lite som vi var inne på, man ändrar ju automatiskt lite beroende på vem man pratar med och vilken situation. Men man vill ju ändå att den som eventuellt köper boken är i rätt målgrupp så att den blir nöjd.
Anna: Absolut. Och en del av det står på baksidan också. Men det är väl klokt att ha några meningar om boken och att öva in dem helt enkelt. För du som lyssnar och skriver en bok kommer ju att få frågan om vad boken handlar om förr eller senare. Om man då bara får fram att ”eh, ja, det är en… deckare om… en polis, och så.” Ja, då kanske försäljningspotentialen är lägre än om du väcker lite intresse för vad du skrivit.
Hanna: Ja, det är verkligen bra att ha några meningar på lager. Det var väl egentligen när jag skulle vara ute och marknadsföra min första bok som jag började öva på det kring den första boken. Innan dess hade jag väldigt svårt om någon frågade vad den handlade om, så hade jag svårt att svara kort på vad den handlar om.
Val av tryckeri och format
Anna: Samma här. Sedan har vi ju en del kring tryck, men vi tänkte ha ett eget avsnitt om det. Det du däremot behöver fundera på innan du ger ut en bok är ju att begära in offerter från några tryckerier, kolla om tryckeriet ens kan trycka den typen av bok. Alla kan till exempel inte trycka böcker med bilder upptäckte jag nu när jag skulle trycka min guidebok som innehåller bilder.
Sen bestämma storlek, alltså format, vilken typ av pärmar det ska vara (hårda/mjuka), pappersmaterial och så vidare, och kanske få provtryck också.
Hanna: Just det. Och ibland kan man få provtryck av en hel bok, ibland bara omslaget som man kan beställa det. Så det beror på tryckeriet. Det är ju förstås ännu viktigare om du trycker en hel upplaga på kanske 1000 exemplar än om du bara kör PrintOnDemand, för då kan du trots allt justera allteftersom. Men du behöver ju ändå veta om det blir snyggt för att slippa göra om det när den väl är ute i handeln.
Anna: Så är det.
Marknadsföring
Hanna: Sedan är det ju det här med marknadsföring också, som vi också kommer ha separat avsnitt om senare. Men till dess skulle jag även bara tipsa om att vi pratade en hel del om det i avsnitt 16 om att skala upp sitt författande och i avsnitt 17 om sociala medier. Men kanske behöver eller vill du skicka pressreleaser, göra kampanjer på sociala medier och liknande i god tid innan boken släpps.
Anna: Ja, kanske bli intervjuad i någon tidning eller lokalradio om du har möjlighet, det är inte jätteenkelt, men skicka nyhetsbrev kanske.
Hanna: Det finns många sätt. Kanske vill du ha en releasefest, och då behöver den planeras.
Anna: Precis. En roll-up kan vara bra för att synas vid signeringar också och då behöver den tryckas, vilket kanske kan ta ett par veckor. Jag minns inte hur lång tid min tog på sig riktigt.
Hanna: Nej, inte jag heller när jag beställde, men det kanske var 2-3 veckor från beställning. Den ska ju designas också, det kan ju också ta lite tid som du sa, om man inte använder någon av de färdiga mallar som finns på roll-up-företagens hemsidor.
Anna: Mm, det är ju ett snabbt alternativ om man inte har så mycket tid att lägga på det, eller helt enkelt inte har möjlighet att lära sig Photoshop eller liknande.
Hanna: Nej jag fick ju hjälp av dig där, det var väldigt tur.
Anna: Ja, Photoshop är ju inget man lär sig på en dag.
Författarfoto
Hanna: Nej, och jag har väl redan säkert hunnit glömma en del av det jag lärde mig eftersom jag inte använder det dagligen. Sedan har vi ju något som ofta är på roll-upen och även i boken och det är ju porträttfoto.
Anna: Ja. Och det är ytterligare en sak som är bra att vara ute i god tid för. Det kan man ju utan problem göra ett år innan boken trycks. Så slipper man stressa senare. Antingen om man har en vän som kan fotografera, eller om man anlitar någon som jobbar som fotograf. Porträttbilderna kan man ju också lägga på hemsidan.
Hanna: Precis. Det är bra att ha, och gärna inte taget med mobilkameran som en selfie. Och hemsida och webbutik är ju något vi ska prata om nästa avsnitt, så då tänker vi ta upp mer om det.
Anna: Sedan är det ju det här med e-bok också. Och ljudbok för den delen. Kanske vill man släppa bådadera samtidigt som den tryckta boken, om man nu vill ha en tryckt bok. Vi har ett eget avsnitt för e-bok, avsnitt 12, och ljudbok ska vi prata om senare avsnitt.
Att ge ut i olika format
Hanna: Mm. Och det är förstås ingen nödvändighet att släppa alla format på en och samma gång. Det är väl ganska ovanligt egentligen … Det kan bli övermäktigt, speciellt om man ska registrera konton på olika portaler, skriva kontrakt, man behöver ju flera ISBN etc. Så om man inte av någon anledning har väldigt bråttom och det är debutromanen, då kan man ju vänta med andra format lite.
Anna: Ja, verkligen. Det är ju redan väldigt stressigt att förstå hur allt funkar vid ett boksläpp om det är ens första, i alla fall var det så för mig, så det är säkert smart att vänta lite med e-bok och ljudbok.
Hanna: Ja, för min del, med den första boken så släppte jag e-boken några veckor efter den tryckta boken. Jag behövde lite tid på mig för att få ordning på distribution och filer. Ljudboken gavs ut av ett traditionellt förlag och det var några månader senare. Det är ju överhuvud taget rätt vanligt att alla formaten inte ges ut samtidigt så det behöver man ju inte stressa med.
Anna: Nej precis.
Hanna: Nu när min andra bok kommer ut så släpper jag ändå e-boken samtidigt som den tryckta boken. Jag ser inget fel med det heller. En del verkar tro att formaten kannibaliserar på varandra, alltså att det ena minskar försäljningen av det andra, men det tror inte jag riktigt. Och om det är så, så får det väl vara så.
Anna: Haha, ja.
Hanna: Vad säger du, ska vi runda av?
Anna: Ja det gör vi.
Innan första boksläppet - våra bästa tips
Hanna: Vad är ditt bästa tips när det gäller vad man kan göra innan första boksläppet, Anna?
Anna: Jag tror att det är att göra en checklista på allt man ska göra, och helst under tiden man skriver så att man inte ska börja med det i samband med att boken trycks. För då kan det vara alldeles för sent att till exempel skaffa bankkonto, starta företag, eller i vart fall att det drar ut på bokutgivningen och det vill man ju inte. Så skriv en lista i god tid och börja i lika god tid är nog mitt råd.
Hanna: Haha, jag tänkte faktiskt säga ungefär samma sak. Jag har en egen checklista som jag tog fram i samband med första boken och nu fyllde på med lite ytterligare nu till andra boken, jag skriver mer om den checklistan på min indieförfattarblogg.
Anna: Haha, vad bra.
Hanna: Men nu känner jag press på att klämma fram något eget tips eftersom du sa det där med checklistan. Haha. Eh, ja då får jag nog ändå säga det här som vi var inne på tidigare. Börja i god tid att sätta upp strukturen för hur du ska sälja boken, hur din budget ser ut och hur du ska redovisa intäkterna, betala skatt och så vidare. Försök inte undvika det utan sätt upp de praktiska delarna ordentligt. Det kan vara jättejobbigt, men sen när det väl är på plats så rullar det på.
Anna: Ja det blir ju lättare allt eftersom tiden går och man lär sig nya saker hela tiden.
Hanna: Ja det gör man. Och med det så är det här avsnittet slut för den här gången.
Nästa avsnitt
Anna: Vi kanske ska berätta vad vi ska prata om nästa gång?
Hanna: Ja, det gör vi!
Anna: Då ska vi ta upp det här med hemsida och webbutik.
Hanna: Just det. För både du och jag har ju gjort om våra hemsidor en del nu till andra boken och även skaffat riktiga webbutiker.
Anna: Ja, så är det. Och det har ju varit en del slit med det här, såklart, så vi tänkte gå igenom vad man kan tänka på om man nu inte redan har det här färdigt.
Hanna: Ja. Och om du undrar över något som vi pratade om idag, eller kanske har frågor, skriv då till oss på poddentrycksvarta@gmail.com, eller på Instagram där vi också heter poddentrycksvarta.
Anna: Ja! Och utöver våra egna nyhetsbrev har vi ju också ett nyhetsbrev också som du gärna får prenumerera på!
Hanna: Ja! Då får du också våra 30 bästa skrivtips och 5 skrivövningar. Och prenumererar gör du enklast genom att trycka på länken på poddens sida på Instagram.
Anna: Precis! Hoppas att du som lyssnat har fått med dig lite tips kring praktiska delar att tänka på. Du har lyssnat på podden Trycksvärta med mig, Anna Samuelsson…
Hanna: och mig Hanna Wesslén. Vi hörs igen om två veckor. Ha det fint till dess!