Podden Trycksvärta - Avsnitt 13 Sommaravslutning
Sommaravslutning i Podden Trycksvärta, avsnitt 13. diskuterar vi olika program och tips kring hur man kan göra sin egen e-bok.
Sommar, författande, böcker, semester – ja, i det här avsnittet försöker vi sammanfatta våra lärdomar från första tiden som författare och poddare. Vi följer upp vårens intervjuer, ser tillbaka och blickar framåt. Vad har vi för sommarmål, vad vill vi läsa och vad ser vi fram emot till hösten?
Lyssna nedan eller där du vanligtvis lyssnar på poddar. Om du hellre läser än lyssnar så hittar du transkribering av avsnittet nedan, tillsammans med noteringar och länkar.
Transkribering och länkar till avsnitt 13 - Sommaravslutning
Inledning och presentation
Hanna: Hej och välkommen till avsnitt 13 av podden! Mitt namn är Hanna Wesslén…
Anna: … och jag heter Anna Samuelsson.
Hanna: Vi är spänningsförfattare och detta är Podden Trycksvärta.
Anna: I den här podden tar vi upp ämnen som kretsar kring skrivande, framförallt med fokus på egenutgivning. Vad ska vi ta upp idag?
Hanna: Idag är det ju sommaravslutning. Vi har ju pratat här varannan vecka under året och diskuterat alltifrån skrivprocess till distribution och sättning av inlaga.
Anna: Precis. Och foton och illustrationer, och även vad det faktiskt kostar att ge ut en bok.
Hanna: Så är det. Och vi tänkte ju idag att vi ska hinna med både tillbakablickar och planering framåt och annat.
Förra avsnittet
Anna: Ja. Ska vi börja med en kort tillbakablick på förra avsnittet, som vi brukar göra?
Hanna: Ja! Då pratade vi ju om e-bok. Man kunde kanske önska att det bara vore att trycka på knappen ”Gör min bok till e-bok”, men tyvärr fungerar det inte så i alla program, kanske inte ens i något program.
Anna: Nej, det kräver ju ofta en del manuella korrigeringar. Vi tog framförallt upp hur vi arbetade i programmen InDesign och Atticus, där tillvägagångssätten är något olika varandra.
Hanna: Ja precis. Men det är ju iallafall en del ändringar som kan behöva göras jämfört med den tryckta versionen. Kanske vill man inte ha texten marginaljusterad, kanske vill man inte att den ska avstava orden på samma sätt eller inte alls.
Anna: Så kan det vara. Och sedan har man ju normalt sett brytningar vid varje nytt kapitel och det är inte självklart hur man lägger in sådana. Detta är ju för att det ska dyka upp i innehållsförteckningen, precis som kanske kolofonsidan och titelsida bör göra.
Hanna: Så lyssna gärna om du missade det.
Anna: Och i det här avsnittet tänkte vi inte fokusera så mycket på kommentarer och så, men vi vill ju gärna tacka alla er som har mejlat, kommenterat eller hört av er på annat sätt.
Hanna: Ja, det betyder jättemycket! Och nu när det är sommaravslutning så vill vi faktiskt också ge ett särskilt tack till Sten Rosendahl som har varit den mest flitiga på att lämna kommentarer med mycket bra information och synpunkter i.
Anna: Ja, mycket roligt, det här är ju kommentarer som vi själva också lär oss på. Så du som lyssnar, fortsätt gärna att kommentera och skriv till oss. Det uppskattar vi!
Hanna: Det gör vi! Men då kör vi igång!
Vad har hänt sen sist?
Nya recensioner
Hanna: Vill du börja med att berätta vad som hänt hos dig de senaste veckorna Anna?
Anna: Jag har fått några fler recensioner, och de har varit positiva, så det känns skönt.
Hanna: Ja, jag såg det. Jättekul att det trillar in recensioner även så här när det har gått en ganska lång tid sen boken släpptes. Det är ju jättebra.
Anna: Verkligen. Det känns som att allt kring boken annars händer första veckorna, eller första två månaderna.
Hanna: Ja man kan ju lätt tro det i alla fall när man precis släpper boken, att det är då allt ska hända. Men det är ju egentligen bättre att det händer saker löpande under en längre period.
Anna: Absolut. Sedan har jag fått bli debutantmedlem i Författarcentrum och det känns väldigt roligt.
Hanna: Just det. Det borde jag också kolla in tror jag. Vill du berätta lite mer om det? Är det några aktiviteter inplanerade, några träffar eller så?
Anna: Jag har precis lyckats logga in på aktivitetssidan nu, så har inte hunnit kolla så mycket. Men det finns lite grann och det är en väldigt stor författarförmedling så jag har nu en presentation där och därmed blir jag nu bokningsbar som föreläsare i deras författarbank.
Hanna: Kul! Skriver man bara och ansöker om medlemskap eller hur går det till?
Anna: Ja, det finns en ansökningsprocedur, och där man också skickar in sin bok, eller sina böcker, digitalt, för bedömning, åtminstone gör man det om man är indieförfattare.
Hanna: Ah, jag förstår. Ja, väldigt roligt att du är med!
Anna: Det känns kul, det gör det verkligen. Vad har du hittat på då?
Nationaldagsfirande
Hanna: Det har nog hänt en hel del faktiskt. Få se… På nationaldagen så var jag ju på Vallentuna centrums nationaldagsfirande och hade ett bord där. Jag bor där i närheten, och det var väldigt trevligt. Perfekt väder och jättemycket glada och trevliga människor.
Anna: Ah vad roligt.
Hanna: Bland annat så var det världens sötaste lilla tjej som kom fram och pratade med mig om böcker och skrivande. Tror hon gick i fyran-femman kanske och hon älskade att läsa. Påminde kanske lite om mig själv när jag var i den åldern.
Anna: Men så fint!
Hanna: Ja, det var så himla roligt att prata med henne och så var det väldigt upplyftande att det fortfarande finns barn och unga som gillar att läsa. Det känns som om det har blivit färre nu med allt annat som konkurrerar.
Anna: Mmm, verkligen. Hur har det gått med uppföljaren i Nepalsviten då?
Lektörsutlåtande och feedback
Hanna: Jo, jag fått tillbaka lektörsutlåtandet nu!
Anna: Vad spännande. Var det som du förväntade dig?
Hanna: Ja, det kan man nog säga. Det var både en del saker som jag blev väldigt glad över, som hon tyckte fungerade bra. Och så var det en del saker som hon påpekade som känns lite jobbiga att fixa till, men jag vet att hon har rätt. Jag anade att det skulle vara så, men hoppades ändå att den var klar. Trots att jag VET att den inte är det, haha.
Anna: Ja, det är nog ofta så. Man känner det på sig, men hoppas ändå. Hur tycker du det är att få kritik, eller feedback sådär?
Hanna: Man hör ju mycket om att det är jobbigt att ta emot kritik på sina texter, och på ett sätt tycker jag kanske det. Jag var väldigt nervös första gången jag skulle visa min text för någon. Men nu är man lite mer van. Sen tycker jag det lite på hur det sägs, och av vem, och i vilket sammanhang.
Anna: Absolut.
Hanna: Som nu då, jag tycker inte alls det är jobbigt att ta emot feedback från testläsare eller lektör. Så länge det är balanserat och inte bara att ”allt är dåligt”. Men så brukar inte testläsare och lektörer säga. Sen tycker jag ju det är jobbigt om någon påpekar något som jag förstår stämmer, men som kräver mycket jobb att ändra, som nu med manuset.
Att behöva ändra saker i manuset
Anna: Mm, nej då tar det emot.
Hanna: Ja. Men då är det ju inte att jag blir ledsen utan mer ”ånej vad mycket jobb att fixa till det där”. När boken väl är klar och tryckt så tycker jag nog det är mer tyngande med kritik, för då är det ju för sent att ändra. Däremot så uppskattar jag ju när läsare berättar vad de gillade och kanske någon specifik del de gillar mindre. Lite mer nyanserad och konstruktiv kritik liksom.
Anna: Aha just det, om det är något konkret?
Hanna: Ja, typ. Jag skulle ju säkert bli ledsen eller vad man ska säga om någon bara säger eller skriver att boken var hemsk. Det händer ju säkert att läsare tycker det, men jag tror inte det är jättemånga som skulle säga det på det sättet.
Anna: Nej.
Hanna: Men det är en annan sak om en läsare till exempel berättar att den tyckte om vissa delar eller karaktärer, men sen inte tyckte om en viss scen eller vad det kan vara. Det har jag inga som helst problem med.
Anna: Håller med, då är det ju nyanserat.
Hanna: Jag försöker utveckla ett hårt skinn, men samtidigt så är det nog svårt att inte bry sig ett dugg vad andra säger. Kanske inte är bra att bli FÖR hårdhudad heller, haha.
Anna: Haha, nej kanske inte, då tar man inte åt sig av någonting.
Hanna: Exakt, haha.
Sommaravslutning
Vad ger skrivandet?
Anna: Som vi nämnde tidigare har vi ju haft en rad teman här i podden under första halvan av året. Vad vi däremot inte har tagit upp är vad skrivandet faktiskt ger. Vad får du ut av skrivandet, Hanna?
Hanna: Oj, på ett sätt borde ju inte det vara så svårt att svara på. Nej men det är på något sätt att få ordning på alla tankar som far runt i huvudet tycker jag. Saker faller på plats när jag skriver och jag får liksom ro i själen på något sätt. En dag som jag börjar med att skriva blir ofta en bra dag.
Anna: Jag förstår vad du menar. Det är många lösryckta tankar som måste landa någonstans. Kanske ett sätt att skapa struktur i tillvaron.
Hanna: Precis. För mig behöver jag nästan skriva om saker för att ta reda på vad jag tycker. Därför har jag alltid tyckt att det är så himla svårt på jobb och sådär när man förväntas sitta och spotta ur sig vad man tycker utan att ha fått fundera på det, för min del skriva ner det, innan.
Anna: Förstår.
Hanna: Sen så är skrivandet också ett utlopp för kreativitet, eller det hänger väl ihop med det jag redan har sagt. Jag tror de flesta har ett sånt behov, antingen är det skrivande, musik, måla, bygga, designa eller vad som helst.
Kreativitet
Anna: Så är det säkert. Jag känner ju igen mig i det i väldigt hög utsträckning, kreativitet är nödvändigt för mig för att jag ska trivas. Jag målar, eller åtminstone målade för ett par år sedan när jag hade mer tid, och har övergått mer till foto de senaste femton åren och det är lite samma sak med skrivandet. Skapandet, att helt fritt få börja på ett blankt papper och hitta på precis vad jag vill.
Hanna: Verkligen, hög igenkänning där. Vad roligt att du målar, det visste jag faktiskt inte.
Anna: Nej, nu var det flera år sedan, jag har inte prioriterat det. Men då höll jag på en del med akvarell, hade några utställningar och så, men sedan tog annat över. Jag skulle gärna ta upp det intresset igen, men det blir inte i år, för det hinner jag inte.
Hanna: Nej, det är ju så mycket man vill göra. Är det mer än kreativiteten då, som gör att du skriver?
Anna: Ja, jag tror att det också är att sitta och klura, med tanke på att det är spänningsromaner och polisutredningar, att väva ihop allt, det gillar jag. Lägga in ledtrådar och bevis på rätt platser i boken, få ihop det till en helhet. Det är väldigt kul. Förut höll jag på att göra deckargåtor, och det här är lite samma sak, allt ska passa ihop.
Hanna: Ja verkligen! Det skulle vara kul att testa någon av dina deckargåtor, jag tror de är jättebra!
Anna: Ytterligare en sak det vore kul att göra mer av, men ja, tiden är verkligen begränsad.
Hanna: Det vore roligt att höra mer om vad skrivandet ger er som lyssnar, om det är liknande saker som Anna och jag har pratat om nu eller om det är helt andra saker.
Mest populära avsnitten
Anna: Ja, det får ni gärna berätta. Mejla eller skriv meddelande till oss, så tar vi upp det efter sommaren.
Hanna: Kommer du ihåg förresten att jag lovade att kolla en grej till det här avsnittet?
Anna: Mm, vilken av sakerna tänkte du på?
Hanna: Jag tänkte på det där vi pratade om, vilka avsnitt som har varit mest populära.
Anna: Ja, just det!
Hanna: Och det har jag gjort. Jag kan meddela att hittills, när jag kollade då, så var det avsnittet om skrivprocessen och avsnittet om distribution som har varit mest populära. Men det avsnitt som snabbast har kommit upp i relativt många lyssningar är det om kostnad för bokutgivning.
Anna: Okej, intressant. Har du några reflektioner kring det?
Hanna: Nja, jag vet inte. Jag tänker att det är många som funderar både över det här med skrivandet och kostnader. Och skrivprocessen är nog alla som skriver intresserade av – jag gillar själv att lyssna på hur andra lägger upp sitt skrivande. Vad tänker du?
Att sålla i informationen
Anna: Så är det säkert. Och det är väl ett par av de saker som inte står klart och tydligt på nätet, hur man distribuerar sin bok eller vad en egenutgivning kostar. Dels är det ju väldigt olika och dels hittar man ju kanske EN distributionskanal hos just den distributörens hemsida. Det är ju också fakta som inte är statisk, då förutsättningarna förändras. Så det är svårt att veta hur uppdaterad informationen är.
Hanna: Absolut. Och sen är det ju en sak att det finns väldigt mycket information och sen är det en annan sak att liksom sålla och sortera ut de delar som är relevanta.
Anna: Det är nog det som är svårt. Och det här om skrivprocessen är ju också väldigt individuellt, hur man gör. Det finns väl lika många sätt som antal författare. Och alltid kan man få något tips, speciellt om man själv har ett sätt där man känner att något inte funkar så bra. Då är det kul att höra hur andra jobbar.
Hanna: Ja, det tycker jag också. Ofta när jag lyssnar på någon annan så plockar jag med mig nånting litet, det är ju inte att jag ändrar hela min process varje gång jag hör någon annan, men jag plockar ofta med mig något litet tips från varje gång.
Anna: Samma här.
Gäster i podden
Anna: Under det här halvåret har vi ju också haft en del gäster i podden.
Hanna: Just det.
Anna: I avsnitt 3 om bokomslagets betydelse gästades vi av Anders Nyman, som är grundare och VD på Whip Media och har lång erfarenhet inom bokbranschen. Vill du säga något extra minnesvärt som du fick med dig från den intervjun?
Hanna: Ja. Han är ju väldigt kunnig inom många delar av bokutgivningsprocessen, bland annat det här med omslag och design. Jag tänkte på det han sa kring hur viktigt omslaget är, att det är balanserat och har ett bra typsnitt, och också att man får tänka på att man konkurrerar med alla andra böcker där ute.
Anna: Jag håller med. Omslaget är väldigt viktigt för att läsare utanför familjen och närmsta bekantskapskretsen ska köpa boken. Ett snyggt omslag säljer ju.
Hanna: Precis. Vi diskuterade också lite kring hur bokbranschen har förändrats under den tiden han har varit aktiv och det var också väldigt intressant.
Anna: Ja. Det ska bli intressant att se vad som händer om 10, kanske 20 år.
Kick-Starter
Hanna: Ja och kanske tidigare än så också, det går så fort nu. Men i avsnittet efter intervjuade vi ju författaren Albin Hagberg Medin, som berättade om sin kickstarterkampanj.
Anna: Ja, det var spännande att höra!
Hanna: Verkligen. Det är kul att se att det finns så många olika sätt att få ut sin bok och Albin har ju haft en lyckad kickstarter förut så det var kul att höra om.
Anna: Ja. Och även denna blev lyckad, så det blev en bok och Albin berättar att Drömsamlaren, som är namnet på boken, fått jättebra recensioner och finns både online och i vissa bokbutiker. Han skrev också nyss att han ska ut på turné nu i sommar med både boken och sin musik och bland annat göra ett stort rollspel för barn på en midsommarfestival i Värmland.
Hanna: Å vad roligt! Och för dig som inte hörde intervjun kan vi ju berätta att den är inspirerad av hans möte med ursprungsfolk i Amazonas.
Anna: Just det. Albin skriver också att det tog totalt ca två år från idé till färdig bok och att när han läser alla recensioner från såväl vänner, familj och främlingar så känns det 100% värt allt slit.
Hanna: Ja, väldigt spännande. Jag känner ju igen det där, så mycket jobb, men är så nöjd när man är färdig.
Anna: Mm, verkligen. Albin har förresten en ny bok på gång också, men som inte är helt klar än. Så lycka till med även den, Albin!
Nominering, översättning och marknadsföring
Hanna: Ja, Sedan hade vi Molly Ericson som berättade om arbetet med sin debutroman Kaninhjärta. Molly har ju faktiskt blivit nominerad till årets debut 2022 hos Fantasykammaren, fantastiskt kul!
Anna: Ja, vilken utmärkelse. Det är verkligen en bekräftelse på att man skapat något fantastiskt.
Hanna: Mm absolut. Hon har berättat också att hon just nu fokuserar på att marknadsföra Kaninhjärta både online och via fysiska mässor och att hon också redan har skrivit råmanus för del två i serien, så den väntar på att redigeras.
Anna: Spännande. Vi håller tummarna för att det går bra med både nomineringen och med uppföljaren.
Hanna: Ja!
Anna: I avsnitt 9 hade vi faktiskt två gäster, både fotografen Michael Skoglund och illustratören Anna Lahti.
Hanna: Mm just det.
Anna: Michael berättade om sin självbiografi 27 år och 110 dagar, som handlar om hans liv i New York. Och titeln syftar alltså till hur länge han bott där på andra sidan Atlanten. Han kombinerade dagboksanteckningar med fotografier i boken och det var väldigt intressant att höra intervjun tycker jag.
Hanna: Absolut. Det är ju en väldigt gripande historia i boken också.
Anna: Mm. Och vi kan berätta att Michael håller på att redigera klart den engelska versionen av sin bok, och ansåg sig färdig, men har börjat redigera lite till nu.
Hanna: Haha, ja, det är ju också hög igenkänningsfaktor! Det är ganska djupt det här redigeringsträsket. Ibland tror man att man är klar och så är man inte riktigt det.
Anna: Så är det verkligen… Michael planerar också att nystarta sin marknadsföring i Sverige av den svenska versionen av boken och även att, när den engelska versionen är klar, skriva lite kortare historier.
Hanna: Jätteroligt!
Anna: Kul att han vill fortsätta skriva.
Illustrationer
Hanna: Absolut. Sen hade vi Anna Lahti då med sina vackra akvareller av kaniner.
Anna: Ja, jag också tycker får personligheter, de har busiga och roliga uttryck.
Hanna: Ja det var så fina. Anna är ju som sagt illustratör och hon berättade ju hur hon skapade målningar till boken Resan till plasklandet.
Anna: Just det.
Hanna: Hon berättade att det är ju så mycket mer som ligger bakom än att bara ta fram en penna och pensel och måla. Man stämmer av med författaren, man gör skisser, hon kopierade över till annat papper och färglade till sist, och allt detta gjorde hon för hand.
Anna: Mm. Väldigt imponerande. Ska bli roligt att se hur den ser ut när den är klar sedan.
Hanna: Ja! Och hon har i princip bara omslaget kvar nu. Sedan kommer boken officiellt att släppas på bokmässan i Göteborg i slutet på september.
Anna: Så roligt!
Hanna: Ja. Hon skriver också att hon dels kommer pyssla med att bygga upp en hemsida – det vet jag ju kan ta väldigt mycket tid – och avsluta en skrivkurs online och redigera sitt eget barnboksmanus. Och rita en del såklart – men definitivt koppla av och njuta av svensk sommar också.
Kostnad för bokutgivning
Anna: Ja, så härligt. Vi gästades ju också av Kristina Svensson i förrförra avsnittet om vad en bokutgivning kostar.
Hanna: Precis. Kristina är ju vetenskapskommunikatör och författare med många böcker bakom sig. Hon berättade bland annat om det här med vad som är viktigt att tänka på kring prissättning av en bok och hon delade med sig av tips kring hur man kan tänka kring tillgänglighet och så. Det tyckte jag var intressant att gå igenom med henne.
Anna: Mm, det var det! Och att hon lyfte fram alla de här fördelarna med indieutgivning, som vi ju också ser.
Hanna: Ja, för visst får man som egenutgivare eller indieförfattare kämpa lite mer på ett sätt, men man får ju till exempel sätta sina egna tidsramar och bestämma själv hur man vill ha det, något som Kristina också lyfte fram som en stor fördel.
Läsning i sommar
Anna: Ja. Nu har ju sommaren kommit igång. Kommer du hinna läsa något?
Hanna: Absolut, det har jag planerat att göra. Jag läser ju lite i alla möjliga genres faktiskt. Men några böcker som står högt på läslistan är Caroline Grimwalkers nya bok Undsättningen, del två i Tricksterserien. Jag tänkte även läsa Eldslandet av Pascal Engman och Bedragerskans vågspel av Johan Elfner. Och även Kaninhjärta som Molly Ericsson har skrivit har jag på listan.
Anna: Ah, vad roligt! Då har du några stycken att ta tag i. Är det första boken som du läser av Pascal Engman?
Hanna: Ja det är första som jag läser. Jag har läst de första sidorna och tyckte att den var väldigt spännande, jag drogs in direkt.
Anna: Ja, jag gillar ju hans sätt att skriva väldigt mycket. Det ska bli kul att höra vad du tycker om den sen, jag har inte läst den själv.
Hanna: Har du någon bok du planerar att hinna med?
Psykologiska spänningsromaner
Anna: Jag har ju fått en ny favoritförfattare, inom genren psykologiska spänningsromaner. Hon heter B. A. Paris och jag betar av hennes böcker nu. Jag har tyckt om i princip alla, kanske med undantag från en. Det är precis den typen av böcker jag gillar, eller en av de typer av böcker jag gillar. Men psykologiskt obehagliga spänningsromaner – ja, det är verkligen sträckläsning för mig.
Hanna: Ah. Vad heter den du håller på med nu då?
Anna: Jag ska precis börja på en ny som heter Fångad om en kvinna som plötsligt vaknar upp i ett kolsvart rum utan att veta varför eller var hon är.
Hanna: Spännande, det låter som en bra bokidé. Jag tycker nästan den låter läskig. Det liksom kryper längs ryggen på mig när jag hör det. Men den är säkert jättebra.
Anna: Det kryper längs ryggen på mig med, och just därför kan jag inte låta bli att läsa den! Men jag är också lite nyfiken på Sofie Sarenbrandts böcker som har fått väldigt bra kritik, vi får se hur mycket jag hinner i sommar.
Hanna: Vad intressant att du nämner det. Jag var faktiskt på biblioteket igår och plockade ut en bok som jag hade beställt och då såg jag flera av hennes böcker i den här beställda-hyllan. De ser så fina ut så jag blev också sugen på att läsa dem.
Anna: Ja vad roligt.
Skrivmål i Sommar
Hanna: Men det är svårt att hinna med. Har du förresten något skrivmål under sommaren?
Anna: Jag försöker faktiskt att inte ha det. Jag vill inte pressa mig själv med skrivandet, då tappar jag det som är roligt med det. Jag arbetar mer så att idéerna kommer ju efterhand, eller hela tiden, men att jag skriver ner dem när jag känner att andan faller på och när jag hinner.
Hanna: Ah det låter klokt. Man behöver ju lite återhämtning också.
Anna: Ja. Sedan hade jag förstås gärna haft ett färdigt utkast till uppföljaren på Statisterna efter sommaren, men tvivlar på att det blir så, möjligen i oktober. Jag har nog generellt mer tid att skriva de andra årstiderna än just på sommaren, för då är det så mycket annat som jag också vill göra.
Hanna: Ja, så är det nog faktiskt för mig också, även om jag har förstått att det är tvärtom för vissa. Eller det ser ut så i alla fall på Instagram och sådär. Men jag tycker också att jag har mindre tid på sommaren. Det blir mycket familjetid och umgås med släkt och vänner på sommaren och det vill jag ju också prioritera såklart.
Anna: Det förstår jag. Men vi får se hur det går, när jag blir färdig med råmanuset.
Hanna: Ja det blir när det blir.
Anna: Ja det blir ju det. Vad är ditt mål? Du är ju trots allt klar med ditt utkast och har haft det en vända hos lektören och allt.
Ändra strukturproblem i manus
Hanna: Ja precis. Målet är att fixa till synpunkterna från lektörsutlåtandet och få manuset klart för korrektur under sommaren. Det borde gå bra tycker jag, även om det är en del jobb.
Anna: Det tror jag absolut.
Hanna: Det svåraste blir att åtgärda ett strukturproblem som lektören påpekade och som jag anade fanns där. Jag kände det på mig. Men på något sätt hoppades jag att det inte var så. Men när hon nämnde det så var jag så här: ”Aha, du såg också det… ajdå.”
Anna: Haha, vad roligt.
Hanna: Det är inget som förstör hela manuset eller så, inte alls, men det kräver förmodligen att jag skriver ut eller skriver till några nya scener. Jag har inte helt bestämt hur jag ska lösa det än.
Anna: Ja, den kan vara lite jobbigt. Framförallt för att man inte vill råka upprepa sig i de redan skrivna delarna, så lätt gjort.
Hanna: Ja precis, och när man lägger till något så påverkar det så många andra delar i boken. Det gäller också att hitta samma ton så att det inte kommer in något som inte passar.
Lärdomar från första tiden med debutromanen
Anna: Verkligen. Vi tänkte ju också prata lite idag om vad man har lärt sig under den här tiden med debutromanen. Vad är det viktigaste du lärt dig Hanna?
Hanna: Oj… Jag tycker att jag har lärt mig väldigt mycket. Särskilt om jag räknar ett helt år tillbaka för då hade jag ju inte ens skrivit klart Sprickan i fasaden.
Anna: Ja, det är ju mycket som har hänt på ett år.
Hanna: Verkligen! Men dels har jag lärt mig och utvecklats, tycker jag själv, i själva skrivhantverket. Eftersom jag har lagt mycket tid på det och jobbat fokuserat med att färdigställa första boken och även kommit en bra bit på den andra boken. Sen har jag också lärt mig väldigt mycket om själva utgivningsprocessen och saker att tänka på när man har eget förlag.
Anna: Ah, men om du ska plocka ut en sak från varje del då?
Hanna: Mm, kring skrivandet då så skulle jag säga att jag har utvecklat hur jag arbetar med själva skrivprocessen. Jag gör ett synopsis som jag följer. Sen redigerar jag och till sist ser över språket. Jag tycker även att jag har lärt mig lite mer tekniker kring gestaltning och liknande, det blir lite bättre första gången jag skriver, lite som du var inne på förra avsnittet. Sen vet jag inte hur stor skillnad det blir i den färdiga boken eftersom jag jobbade med att fixa till sådant i första boken. Men förhoppningsvis så kan även en läsare se utvecklingen till viss del. Lektören gjorde det i alla fall.
Lärdomar kring bokutgivning
Anna: Ja, men det är ju förstås skönt att höra kan jag tänka mig. Och kring utgivningsdelen?
Hanna: Jag tyckte ju att jag hade lärt mig mycket om bokutgivning innan jag gav ut den första boken, men det finns ändå alltid saker som inte blir exakt så som man tror att de ska bli. En sak som jag kommer på som jag tycker är lite annorlunda än vad jag hade förväntat mig är det här med försäljning av tryckta böcker. Jag trodde nog att förhållandet mellan hur många böcker jag själv säljer på egen hand jämfört med hur många som går via distributören skulle vara annorlunda.
Anna: Aha, att större andel skulle gå via distributören?
Hanna: Exakt. Nästa gång kommer jag nog ta hem en större andel av böckerna direkt, om jag trycker upplaga. Det skulle ha sparat mig en del pengar om jag hade gjort så den här gången nämligen. Eller jag har ju i princip bestämt att jag kommer trycka en upplaga med nästa bok och då kommer jag göra så. Har du något särskilt som du tänkt på, som du har lärt dig?
Lärdomar kring tidsåtgång
Anna: Det är nog att allt tar så mycket längre tid än man tror. Nu är det väl så ofta i mitt liv generellt, att man är lite tidsoptimist. Men det här med att ge ut en bok, det är så mycket att sätta sig in i, och det här med att starta företag också. Det är så mycket att lära sig. Det är fantastiskt roligt, och samtidigt så otroligt tidskrävande, och även intensivt just vid bokutgivningen. Varje liten detalj tar tid.
Hanna: Så är det verkligen.
Anna: Det beror säkert på att man är lite perfektionist, men jag menar, allt måste kollas upp. Det är format, inlaga, hur man får in texten i boken, vad en kolofonsida är eller vad det ska stå på den, hur man göra omslag, hur många ex som är rimligt att trycka, kanske var man hittar bilder till omslaget och så vidare.
Hanna: Absolut. Vissa saker går ju säkert lite lättare andra gången man gör det, iallafall.
Anna: Ja. Och hade man varit rik skulle man förstås lejt bort alltihop, eller ja – det är ju kul samtidigt, så kanske inte, men jag skulle nog ha tagit mycket mer hjälp än vad jag faktiskt gjorde. Jag är fortfarande väldigt nöjd med valet att ge ut på eget förlag, men det har varit intensivt stundtals.
Hanna: Det förstår jag, och håller med också. Du gjorde ju omslaget på egen hand också, och håller på med ljudboken själv nu, så jag förstår att det är tidskrävande. Det där med att balansera sin tid tycker jag är en av de svåraste delarna faktiskt. Det är något som vi borde prata mer om i höst känns det som.
Anna: Ja, det är det.
Efter att första boken är släppt
Hanna: Jag kom att tänka på en sak som man hörde innan man släppte första boken. Det var någon som sa ”Det är efter man har släppt första boken som det riktiga jobbet börjar” eller något sånt. Det är ju svårt att ta till sig tyckte jag då. Men nu kan jag lite mer förstå vad som menas med det kanske. Att det är ganska mycket jobb efteråt också faktiskt.
Anna: Absolut.
Hanna: En annan sak som jag har insett nu på senaste tiden är också något som jag har hört andra prata om och inte alls förstått tidigare.
Anna: Aha vad då?
Hanna: Jo, det är när folk har sagt att de är nervösa inför andra boken, att läsare inte ska gilla den lika mycket som den första.
Anna: Ja, jag har också hört att det kan kännas svårt.
Inför andra boken
Hanna: Och jag har inte riktigt fattat det, eller delvis kanske. Men jag har tänkt att ”vadå, om läsare gillar den första boken så får du väl vara glad för det”, då behöver man ju inte vara så nervös för andra, har jag tänkt. Ungefär. Då har man åtminstone visat att man kan skriva en bok som läsare uppskattar. Men nu, när det börjar närma sig lite mer med den andra, så börjar jag själv känna den där känslan litegrann. Har du tänkt på det något?
Anna: Nja, du har ju hunnit lite längre med uppföljaren än jag har gjort. Så jag känner nog inte den pressen än. Men ja, jag kan förstå att man känner så. Om man har skrivit en bok som läsarna gillar, så har man ju förväntningar på sig och det är väl de som blir jobbiga.
Hanna: Ja. På gång sätt. Av dem som har läst den första finns det ju säkerligen vissa som absolut inte kommer läsa den andra. Men av de som tyckte om den första så kommer ju ett antal säkert att läsa den andra, och det skulle kännas väldigt tråkigt att göra dem besvikna.
Ytterligare lärdomar
Anna: Mm. Samtidigt är ju chansen ganska stor för att uppföljaren blir en bättre bok än debutromanen i och med att man utvecklas.
Hanna: Det är ju sant. Det har du faktiskt rätt i. Så borde det rimligtvis vara och så är det nog ofta också. Hoppas det. Men jag funderar ju också på om det är så att den andra boken kommer få färre läsare, just av den anledningen att ALLA som läste den första inte kommer läsa den andra. Men å andra sidan kan det ju vara en del som går direkt på bok två. Eller så kan det vara så att första boken också får sig ett uppsving när den andra kommer. Det är så svårt att veta.
Anna: Ja, jättesvårt. Det känns som att det generellt kan vara mer hype kring en debut än en uppföljare.
Hanna: Så är det nog. Det känns som att det är väldigt mycket kring debutanter, just nu i alla fall. Men en annan sak, apropå det här med vad man har lärt sig. Jag tyckte i början att det var oerhört svårt att prata om min bok i början och kände mig ganska obekväm när personer frågade om den eller frågade vad den handlade om. Det tycker jag har blivit mycket lättare nu och nu känner jag mig relativt bekväm med att stå någonstans och sälja den eller prata om den.
Anna: Samma här! Det tycker jag verkligen också har blivit betydligt lättare. Och om skrivandet generellt också om någon frågar hur det är att skriva och vad man får ut av det och hur man lägger upp skrivandet.
Hanna: Verkligen, absolut. Det kanske underlättar att vi har pratat om det i podden här nu. Haha.
Anna: Ja så kan det vara.
Avslutning och sommaruppehåll
Anna: Men nu närmar vi oss slutet för avsnittet.
Hanna: Ja. Och vi kommer alltså ta en paus under sommaren! Det kommer kännas lite tomt nästan.
Anna: Ja håller med, men så får det bli helt enkelt. Vi kommer fokusera på att skriva lite och att planera för höstens poddande.
Hanna: Just det för det är så himla roligt så vi fortsätter då och hoppas att du som lyssnar vill följa med. Vi kommer bland annat att ha ett avsnitt kring sociala medier. Behöver man använda det som författare? Vilken nytta gör det? Och framför allt hur påverkar det oss?
Anna: Ja. Vi kommer också att prata om bokformat, för det kan vara en djungel när man ger ut sin första bok. Vi ska också prata om recensioner och även testläsning.
Hanna: Ja, så det är några av avsnitten som vi ser fram emot. Den 15 augusti tänkte vi dra igång igen.
Anna: Om du undrar över något som vi nämnde idag, eller kanske har frågor om något av det vi nämnde som vi ska prata om till hösten, kanske förslag, skriv då till oss på Podden Trycksvärta, eller på Instagram där vi också heter poddentrycksvarta.
Hanna: Ja! Och hoppas att du som lyssnat har fått med dig lite inför sommaren nu från det här avsnittet. Du har lyssnat på podden Trycksvärta med mig, Hanna Wesslén…
Anna: och Anna Samuelsson. Vi hörs igen om ett par månader. Ha nu en riktigt fin sommar och tack för det här halvåret!
Upptäck mer från Den svenska indieförfattaren
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.