Podden Trycksvärta - Avsnitt 12 Gör din egen e-bok
I Podden Trycksvärta avsnitt 12 diskuterar vi olika program och tips kring hur man kan göra sin egen e-bok.
Bokbranschen blir ju alltmer digitaliserad. Att skapa en e-bok är både billigt och för många självklart, antingen som komplement till andra utgåvor eller som enda utgivningsform. Vi tar upp olika programvaror och diskuterar vilka ändringar man kan behöva göra från tryckt bok till e-bok, men också vilka svårigheter och utmaningar vi stötte på. Självklart delar vi med oss av våra bästa tips!
Lyssna nedan eller där du vanligtvis lyssnar på poddar. Om du hellre läser än lyssnar så hittar du transkribering av avsnittet nedan, tillsammans med noteringar och länkar.
Transkribering och länkar till avsnitt 12 - Att göra sin egen e-bok
Inledning och presentation
Anna: Hej och välkommen till det tolfte avsnittet av podden! Mitt namn är Anna Samuelsson…
Hanna: …och jag heter Hanna Wesslén…
Anna: Vi är spänningsförfattare och detta är Podden Trycksvärta.
Hanna: Framförallt tar vi upp ämnen som rör egenutgivning i den här podden, men förstås mycket annat som kretsar runt skrivande. Vad ska vi prata om idag, Anna?
Anna: Vi ska gå igenom hur man skapar en e-bok.
Hanna: Så är det! Och i och med att det inte kostar något att producera en e-bok, mer än tiden man lägger ner, om man nu gör det själv, så är det något som kan vara värt att lägga en stund på.
Förra avsnittet
Anna: Mm! Så har vi ju fått många reaktioner på förra veckans avsnitt också, både via kommentarer och dm och det verkar ha varit ett väldigt uppskattat avsnitt. Det var ju mycket det här med kostnader som jag själv funderade på innan jag bestämde mig för egenutgivning.
Hanna: Samma här. Det är ju en viktig del förstås när man funderar på om man ska ge ut en bok.
Anna: En av kommentarerna är från Sten Rosendahl som skrev att han blir nyfiken på hur man enklast räknar på likviditet i Excel. Vi nämnde ju det förra gången att det kan vara bra att räkna på, men inte hur man skulle göra. Men först tänker jag att du kanske gärna får förklara ordet lite närmare, för det är nog inte helt givet, om man är utanför ekonomkretsarna.
Hanna: Haha, kanske inte. Likviditet visar företagets kortsiktiga betalningsförmåga, alltså hur mycket pengar man har lätt tillgängliga. Pengar i kassan eller på bankkontot i princip.
Anna: Ah!
Hanna: Sådant som man kan använda för att betala sina räkningar med, vilket ju är avgörande för företagets överlevnad. Det kan ju vara så att man har stora tillgångar, till exempel ett stort lager, men det hjälper inte om man har dålig likviditet, det kan bli ett stort problem. Det behöver man förstås inte vara ekonom för att inse, det vet nog de flesta utifrån sin privatekonomi också.
Anna: Bra och tydlig förklaring tycker jag. Och du hade ju förslag på hur man kan räkna på det också, eller hur?
Kommentar på förra avsnittet
Hanna: Ja, eller alltså, jag vet inte om det är ett förslag och man behöver inte göra det så avancerat eller komplicerat. För min del tycker jag det är enklast att göra i Excel då som en vågrät tidslinje. Om man är i Excel så blir varje kolumn en månad, eller kortare tidsperiod om man vill det, och så kan man utgå från saldot på bankkontot vid ingången av den här månaden som utgångspunkt. Sen på några olika rader så plottar man in kommande inbetalningar och utbetalningar som man kan förutse, i de tidsperioder de kommer inträffa.
Anna: Aha.
Hanna: På så vis får man en prognos hur mycket som kommer finnas på kontot den närmaste tiden. Det är ju bra att veta att det kommer finnas tillräckligt med pengar att betala fakturor, på till exempel tryckkostnader som kommer. Det här är förstås extra viktigt att göra om man kanske ligger lite på gränsen eller har dåligt med likviditet en period.
Anna: Aha, just det. Ja, för tryckkostnaden kan ju bli en väldigt stor post, men måste inte bli det.
Hanna: Nej, det beror ju på lite som vi var inne på tidigare om man trycker en upplaga eller inte. Så om man har ”dålig” likviditet så kanske man inte ska ta på sig att trycka en stor upplaga, då kanske man ska hålla sig till print on demand eller en mindre upplaga. Även om man tror att man kommer dra in de där pengarna senare.
Format vid olika tryckeri
Anna: Mm. Sten skriver också att vi nämnde BookBox som mellanting när det gäller att trycka en stor upplaga mot print on demand, att man därigenom kan trycka upp till exempel ett 20-tal böcker, och det gjorde ju även Molly Ericsson som vi intervjuade i podden tidigare. Men han skriver att de inte kan trycka svensk A-pocket (110*178 mm) och inte alla papperskvaliteter, vilket gör att han då måste ändra ryggens bredd på alla omslag för att trycka sina storpocket där.
Hanna: Ja, det stämmer ju, bredden måste vara minst 125 mm enligt deras hemsida och det blir ju synd om man först då tryckt en stor upplaga och sedan vill trycka vidare genom den tjänsten. Och det här problemet gissar jag uppkommer även via andra tjänster, så kanske är det klokt att välja ett format redan från början som passar både för upplaga, BookBox eller liknande, samt för print on demand-tjänster, och även trycka på en papperskvalitet som är vanlig och finns överallt, eller åtminstone på flera ställen. I alla fall om man vill hålla andra alternativ öppna i framtiden för just den boken, utan att behöva göra ett nytt format.
Anna: Ja, för visst är det trist att få göra om arbetet med både sättning och omslag. Och det är ju inte så lätt att tänka på allt från början heller. Man bör ju vara medveten om risken, om man nu väljer ett format som inte finns på de här tjänsterna.
Hanna: Ja, bra tips, Sten! Jag tänkte inte på det när jag gjorde min så jag får väl se hur det blir.
Få ner kostnaden för tryck
Anna: Nej det tänkte inte jag på heller när jag valde format. Han skriver vidare att det finns sätt att få ner den initiala kostnaden och att det går att trycka relativt små upplagor, till exempel från 300 ex på booksfactory, billigare med digital tryckteknik, och om man också väljer det billigaste pappret. Han har ett exempel också där han jämför med Publit, även om det är en annan papperskvalitet där.
Hanna: Just det. Man måste kanske inte ha ett exklusivare papper, eller vill lägga pengar på det, och då ska man ju heller inte göra det.
Anna: Nej, så det är absolut ett sätt att få ner kostnaden. Pappret kan ju bli tunnare, mer genomskinligt och inte falla ner lika bra, men vid en bokutgivning måste man ofta kompromissa och då är detta ett alternativ.
Hanna: Ja. Så läs gärna hela Stens kommentar på vårt inlägg på Instagram, underbilden med avsnitt 11.
Vad har hänt sen sist?
Anna: Så, Hanna, idag är det ju Nationaldagen.
Hanna: Just det! Tänk att det redan är juni.
Anna: Ja. Vad har hänt på din front sedan sist?
Hanna: Jag har redigerat klart den här novellen som jag har tjatat om i ett halvår. Nu har jag skickat den till några testläsare också.
Anna: Åh, vad roligt!!
Hanna: Ja, det är jättekul. Men så sliter jag mitt hår för att göra ett omslag. Det blir ju bara en e-bok, passande för det här avsnittet, och därför är omslaget lättare än en tryckt bok som har både framsida och baksida, men ändå. Det är inte lätt för mig att lära mig InDesign och Photoshop. Tur att jag har dig att fråga.
Anna: Haha, ja, det är verkligen inget program som man lär sig på några timmar, det finns ju oändligt med funktioner. Ska bli jättekul att se hur den blir.
Hanna: Ja, eller inte, haha. Eller det måste bli bra på något sätt. Så väntar jag ju fortfarande på lektörsutlåtandet och under tiden har jag pysslat med lite annat. Jag har skrivit några utkast till baksidestext till Brickan i spelet, alltså manuset som är hos lektör och så väntar jag då med spänning på själva utlåtandet.
Anna: Ah, kul! Får man möjligen höra ett utkast?
Hanna: Ja, absolut. Nu får du ju tänka på att det inte är färdigt. Jag tänker att jag ska ställa några olika förslag mot varandra och ta in åsikter från andra och så innan det kan anses klart.
Anna: Ja, det behövs ju ofta. Men kör ändå!
Utkast till baksidestext
Hanna: Absolut. Jag kanske borde ha förberett mig, men här kommer det i alla fall.
I en avlägsen by i Nepal har en framstående forskare gjort en banbrytande medicinsk upptäckt som lockar till sig skrupelfria aktörer. När juristen som var inblandad i medicinens distribution hittas död i en dunkel gångtunnel utanför Stockholm dras Emelie Ekbergs och Markus Ivarssons nystartade detektivbyrå in i en farlig utredning.
Emelie kämpar samtidigt med att lösa mysteriet kring sin försvunna pappa, och äventyret leder dem ännu djupare in i nätet av skoningslösa konspirationer. I jakten på sanningen ställs de inför en ljusskygg värld där varje ledtråd kan vara avgörande och där minsta felsteg får ödesdigra konsekvenser.
Följ med på en hisnande resa från Nepals dramatiska bergssluttningar till den korrumperade skuggvärlden inom läkemedelsindustrin. ””Brickan i spelet”” är den andra spänningsromanen i trilogin Nepalsviten, om karatemästaren Emelie Ekberg och journalisten Markus Ivarsson.
Så någonting sånt. Som sagt, den är inte helt klar än, men det här är en arbetsversion.
Anna: Så spännande att höra! Och det ska bli jättekul att läsa fortsättningen på det här med Emelies pappa också, där fick man ju inte veta jättemycket i Sprickan i fasaden, utan där var ju mer fokus på annat.
Hanna: Ja, men precis. Den tråden fortsätter i den här boken och kanske har lite större utrymme i den här boken skulle jag säga.
Anna: Vad roligt.
Hanna: Ja, men som sagt, jag kommer säkert ändra något i den här baksidestexten. Men det är skönt att ha ett utkast i alla fall. Jag tänker lite på det här med split testing, du vet man visar två olika versioner för några personer och ser vilken de gillar bäst. Vad har hänt för dig på sista tiden då?
Manusarbete
Anna: Jag har kommit vidare i mitt manus. Jag skulle nog säga att jag är halvvägs nu i råmanuset, i antal ord räknat.
Hanna: Åh, vad kul! Bra jobbat!
Anna: Ja, det känns skönt!
Hanna: Blir den samma längd ungefär som förra boken tror du?
Anna: Jag siktar på det, det kändes rätt lagom. Sedan är det svårt att veta i och med att det ju är halva boken kvar. Men tidsmässigt känner jag att jag kortar ner redigeringsdelen i det här manuset, jämfört med det förra, för det blir bättre under tiden jag skriver än vad det förra blev. Jag kanske har lärt mig av misstagen.
Hanna: Kul att du märker en skillnad mellan den här och Statisterna. Jag förstår vad du menar. Jag tycker väl också att jag märker av det när jag skriver nu på andra boken.
Anna: Mm, det är trevligt att veta att man utvecklas språkligt. Hoppas det märks även på den färdiga versionen.
Hanna: Det är väl som Kristina Svensson sa att man blir oftast bättre ju fler böcker man skriver så den andra borde ju bli bättre än den första rent tekniskt. Men jag tycker ju att ditt språk var redan väldigt bra i den första boken!
Anna: Vad kul att du tycker det. Men jag tror att jag har handlingen mer renskalad nu. Jag tyckte i och för sig inte att jag hade med onödiga bitar förra gången heller, för de tog jag faktiskt bort. Men och att det ändå tillförde storyn något allt som jag skrev, eller karaktärsbyggandet. Den här gången behöver jag ju inte bygga karaktärerna lika mycket, eftersom de redan presenterats mycket i Statisterna, så då blir det mer fokus på själva handlingen istället.
Att skriva en uppföljare
Hanna: Ja, det är ju fördelen med uppföljare måste jag säga.
Anna: Ja. Sedan är det i och för sig fokus på andra karaktärer i den här boken, delvis åtminstone, så deras personlighetsdrag får jag ju ta fram. Men kanske blir det lite mindre skruvat för att de här karaktärerna som är i uppföljaren skulle enklare smälta in i en grupp än vad vissa i första boken gjorde.
Hanna: Aha, jag kan förstå någon du syftar på kanske. Jag skulle nog i för sig inte kalla det ”skruvat” i den första heller men det beror väl på vad man läser in i ordet. Haha.
Anna: Haha, nej, kanske inte!
Hanna: Men nu är det dags för veckans tema, eller hur?
Anna: Ja, vi kör igång helt enkelt!
Inledning - gör din egen e-bok
Anna: Brukar du läsa e-böcker?
Hanna: Ja, det brukar jag faktiskt. Jag tycker allra bäst om att läsa en fysisk bok, men därefter är mitt förstahandsval e-bok. Dessutom tycker jag det är smidigt att ta med en läsplatta istället för en hög med böcker om man åker någonstans.
Och om man av någon anledning inte kan ha läslampan tänd så är det smidigt med e-bok. Jag har en kindle som jag läser på oftast och i undantagsfall läser jag på mobilen, om det är från någon streamingsajt eller så.
Men jag tycker det är faktiskt att e-boken för en sådan tynande tillvaro i Sverige när det är så stort utomlands. Vi har ju pratat om det förut, men ja, jag tycker det är lite konstigt. Det är ju inte som att vi brukar vara så mycket efter här rent tekniskt, men det är mer som att vi hoppade över e-boken och gick direkt på ljud istället. Men det är ju verkligen en helt annan sak tycker jag.
Anna: Ja men absolut, det är verkligen inte stort med e-böcker i Sverige jämfört med de andra formaten.
Brukar du läsa E-böcker?
Hanna: Läser du e-böcker?
Anna: Ja, det är ju väldigt praktiskt på det viset. Jag äger faktiskt ingen läsplatta, så jag läser på mobilen de gånger jag har läst. Men jag skulle föredra det framför kanske tio böcker på semestern, även om jag aldrig lyckats läsa så många under en semester. Jag brukar skriva dagbok när jag reser istället när jag reser och det tar upp nästan hela fritiden.
Hanna: Ah, men det är kul med dagbok!
Anna: Ja, det är det verkligen och det är kul att spara. Men för att återgå till frågan – ja, jag gillar konceptet, men oftast blir det inte av nu för tiden. För det mesta är det fysiska böcker hemma och om jag är på en resa har det blivit mer ljudböcker. Framförallt för att jag samtidigt kan sitta och vila bekvämt, inte behöva hålla något och även blunda samtidigt. Tidigare i våras läste jag fler e-böcker, men nu har jag faktiskt gått över till ljudbok.
Hanna: Ah jag förstår. Särskilt om man är på en solsemester eller något och ska sola. Då är det ju väldigt praktiskt att lyssna istället för läsa. Men man ska väl inte ligga för länge i solen så i vilket fall kanske.
Anna: Nej.
Vad är en e-bok
Hanna: Men om vi går över till vad en e-bok är för något då?
Anna: Jag tror ju att du som lyssnar nog vet ju vad en e-bok är och hur den ser ut. Kanske har du läst en, eller kanske hundratals. Men det som inte är självklart är nog att det finns olika format.
Hanna: Just det, och vi kommer att gå in på det lite senare i programmet, men vi tänker ju här att vi utgår här från det flödande epub-formatet som är det vanligaste.
Göra e-bok i Atticus
Anna: Ja. Vi kanske kan gå in på vilka inställningar och ändringar som behöver göras från att man har sin text i programmet? Du använde ju Atticus för att omvandla den vanliga texten till epub. Hur gjorde du där i det programmet?
Hanna: Det var väldigt enkelt. Man kan då i programmet exportera det man har skrivit till antingen ett Word-dokument eller till en Pdf, och det är ju Pdf:en som man använder sen som tryckfil om man trycker en bok, eller så kan man exportera som en epub-fil. Så jag gjorde i princip inget alls faktiskt. Det var den största fördelen med det här programmet. Det var så enkelt! Ni som har lyssnat på avsnittet om sättning och inlaga vet ju att jag hade några saker kring den tryckta boken som jag kämpade lite med, men e-boken gick verkligen smidigt.
Anna: Så skönt! Gjorde du några formateringsändringar i själva texten?
Hanna: Nej, inte vad jag kommer ihåg. Jag gick in i programmet nu inför att vi skulle spela in och försökte dra mig till minnes om jag gjorde något. Men det var verkligen inte mycket val som behövde göras kring formatering eller så utan det var verkligen enkelt.
Anna: Det låter ju väldigt smidigt.
Smidigt och intuitivt, begränsat med valmöjligheter
Hanna: Ja, programmet är väldigt intuitivt och jag hade kunnat bara trycka på en knapp i princip. Nu valde jag att ändå göra en kopia av själva projektet och ta ut en epub från kopian, men det var inga justeringar som behövde göras egentligen. Det var att jag hade petat in några bindestreck på en del ställen, när jag kom på den här ”hacken” som jag höll på med till den tryckta versionen. Så jag tog bort sådana grejer och så.
Men det var ju bara för att jag hade varit och gjort grejer till den tryckte boken. Jag tror jag flyttade på lite text, några rader upp eller ner, men i princip allt var klart av sig självt.
Anna: Visst kunde man förhandsgranska på något vis också?
Hanna: Ja det var jättebra, för varje kapitel så får man en preview, eller en förhandsgranskning av hur det kommer se ut. Då kan man kan välja att titta hur det kommer se ut på ipad, iphone, eller en galaxy. Eller print då. Så man kan rulla mellan de olika formaten och titta hur det kommer se ut.
Anna: Okej, medan man skriver alltså?
Hanna: Ja, man kan se den både medan man skriver, ifall man vill så man behöver inte se det, och när man gör formateringsvalen. Alltså om man gör någon ändring så ser man direkt hur den ändringen kommer slå.
Formateringsval i Atticus och inDesign
Anna: Ah. Vilka formateringsval är det då?
Hanna: Ja, man kan välja lite kring vad som ska hända vid nytt kapitel och till exempel om det ska vara en etta eller stå chapter one eller så. Men där använde jag bara samma som i den tryckta boken så det var inget jag fixa med till e-boken. Den enda inställningen som jag kommer ihåg att jag bockade ur, det var rutan med avstavningar. Hur gjorde du?
Anna: Ja, just det. Jag jobbade i InDesign och tog först bort alla anfanger, alltså den nedsänkta bokstaven som jag har i början av varje kapitel i den tryckta boken. Kanske behöver man inte det, men jag var osäker på hur det skulle bli i epub-format i vissa e-boksläsare.
Hanna: Ja, det hade jag nog också gjort. Jag hade ju ingen sådan stor bokstav i början av kapitlen, men hade jag haft det hade jag nog plockat bort den. Det var ett sånt val man kunde göra i Atticus också. Ibland är det nog bäst att hålla det enkelt så som du tänkte.
Anna: Jag tror det. Sen ändrade jag kapitelrubrikerna, som bara benämns 1, 2, 3, till styckeformatet kapitelrubrik och ställde in så att de fick sidbrytning.
Hanna: Ah, okej, men hade du inte sidbrytning när det var nytt kapitel redan?
Anna: Jo, men jag hade andra styckeformat i e-boken, för det var enklast att göra om dem. Jag ville inte sabba den tryckta bokens egna styckeformat, utan behålla dem om jag någon gång skulle trycka en upplaga till. Så jag skapade särskilda styckeformat och då fick jag ge även dem sidbrytning.
Hanna: Okej. Och vilka textmässiga förändringar gjorde du?
Flytta text
Anna: Jag hade ju börjat kapitlen halvvägs ner på sidan i den tryckta boken. Det tog jag bort här och började direkt under kapitelnumreringen.
Hanna: Just det. Det där tror jag blev automatiskt för mig, det var inget jag gjorde något med.
Anna: Smidigt! Önskar ibland att det hade varit mer automatik i InDesign, men samtidigt gillar jag att man kan styra som man vill.
Hanna: Ja – som vi har konstaterat – det är verkligen fördelar och nackdelar. Vill man kunna ha väldigt många alternativ så är ju helt klart InDesign mer flexibelt än vad Atticus är.
Anna: Ja absolut.
Hanna: Var det några problem som dök upp när du gjorde e-boken?
Anna: Ja… Alldeles för många. Det var såna där småsaker, men ändå irriterande. En del större också. Jag laddade först ner tre olika e-boksläsare till datorn, för Windows alltså. Där började jag testa. Platta och mobil fick jag ta senare.
E-boksläsare för datorn
Hanna: Var hittade du e-boksläsare för Windows?
Anna: Jag googlade, hamnade på en hjälpsida för Windows med en länk till de appar som fanns tillgängliga (17 st). Jag tog tre av dem om hade bra omdöme och verkade ordentligt testade.
Hanna: Just det. Jag tog också hem några stycken olika. Kindle previewer och Adobe digital edition hette de.
Anna: Just det. Sedan gjorde jag alla inställningar som jag trodde skulle behövas och exporterade en testfil.
Hanna: Just det, som du kollade i de olika läsarna?
Anna: Ja, precis. På någon e-boksläsare blev det till exempel bara radbrytning på vart tionde kapitel. Helknäppt. I något kapitel hade jag, när jag gick till innehållsförteckningen, lyckats göra en hel mening i fel styckeformat och då hamnade den också bland kapitelrubrikerna, men det var ju lätt åtgärdat.
Hanna: Ja det var ju tur att du såg det!
Anna: Sedan bör man ha – har jag läst – vid sättningen av en tryckt bok, ett s.k. hårfint mellanrum före varje frågetecken och utropstecken, om man ska göra sättningen ordentligt. Det märks inte när man läser, men det kan se onödigt trångt ut om man INTE har det.
Hanna: Ja, det är ju sånt man knappt tänker på, i alla fall om man inte jobbar med sättning. Jag tror att sådant blev automatiskt i Atticus. Det var iallafall inga val man gjorde.
Snygga mellanslag
Anna: Nej, så är det förmodligen. Men jag tänkte att jag sätter väl dit det då och jag måste erkänna att det faktiskt blev snyggare i den tryckta boken. Hur som helst – vissa e-boksläsare ersätter tyvärr, det här pyttelilla mellanslaget med ett vanligt mellanslag, vilket såklart inte ser vettigt ut överhuvudtaget.
Hanna: Nej… Då blir det ju sämre än om man låtit bli…
Anna: Så jag fick ersätta alla mellanslag innan frågetecknen och utropstecknen med ingenting, för att det skulle gå att läsa i eboks-format.
Hanna: Just det, men jag antar att du kunde göra det i bulk?
Anna: Ja, jag kunde ju ta sök och ersätt, men ändå. Sedan hade jag problem med kursiveringen. Jag hade ju en del kursiverat i boken, i de fall en replik innehåller någon annans citat, eller då man kanske skriver en tidningsrubrik mitt i en mening.
Hanna: Vad hände med den då?
Typsnitt
Anna: I och med att jag inte bäddade in typsnittet, vilket jag kanske borde gjort och är ganska säker på att jag hade rätt att göra i Indesign när jag har licens, kan e-boksläsaren visa ett ANNAT typsnitt. Det här andra typsnittet kanske inte alls har samma stöd för kursivering och därför blir det väldigt fult.
Hanna: Det där är svårt. Det är nog samma sak med vissa specialtecken och annat också, som då ersätts med ett annat typsnitt som kanske inte kan hantera det så bra.
Anna: Säkert. Och sånt kan man ju inte styra över med annat än att man bäddar in typsnittet som man har valt.
Hanna: Ja, jag har nog läst någonstans att det inte är bra idé faktiskt. Men jag ska låta det vara osagt för jag vet egentligen inte. Men OM man ska göra det så har du såklart väldigt rätt i att man ska kolla upp att man har lov att göra det, med licenser och annat. Det kanske kan bli dyrt också att köpa ett typsnitt för inbäddning, det vet jag inte.
Anna: Precis, och sedan kanske läsaren ändå föredrar att läsa i ett speciellt typsnitt, vilket jag tror att man kan även om man bäddat in ett eget.
Hanna: Okej.
Anna: Men det där är lite utanför mitt kunskapsområde.
Hanna: Mitt också. Jag kommer nog inte i första taget göra det. Jag tyckte det var skönt att det var väldigt enkelt att göra e-boken, mycket enklare än den tryckta boken. Men det är klart att om man verkligen vill att boken ska se ut på ett speciellt sätt och vara formaterad på ett speciellt sätt, då kan det ju bli svårare.
Anna: Nej.
Hanna: Ska vi nämna det här med andra programvaror också kanske?
Andra program för att göra e-bok
Anna: Ja, det gör vi. Vi har ju inte använt de här programmen själva, men vi kan börja nämna Libreoffice som är ett gratisprogram. Som jag förstod det när jag läste användarhandledningen går det att exportera till både epub2 och epub3, både fast och flödande, och även lite inställningar med sidbrytningar m.m.
Hanna: Mm. Så har vi ju också Scrivener, och en stor fördel där är väl att många redan använder det programmet för att skriva och redigera själva texten. Det kostar ju lite att köpa som engångskostnad, men ska också klara epub3.
Anna: Sedan har vi ju en del utgivningstjänster, till exempel Books on demand, och deras egen konverteringstjänst, men vi har som sagt inte använt den själva. Och det finns garanterat fler utgivningstjänster som erbjuder det här.
Hanna: Ja, Publit till exempel.
Anna: Ja. Sedan har vi Pages för Mac, där det, när jag läste användarhandledningen även där, verkar väldigt enkelt. Det är i vart fall möjligt att konvertera till epub, och jag vet inte vilka av de andra alternativen som passar bäst till Mac, i och med att alla program inte funkar på Mac.
Hanna: Nej. Sedan har vi Sigil, som jag tror är gratis, Calibre, BlueGriffon och ett som heter Jutoh. Tror det sista ska funka för både Mac och PC och det gör även Atticus faktiskt.
Anna: Mm.
Läsa på om programmen
Hanna: Och sen gör Draft2Digital en gratis konvertering till epub om man använder dem, och man måste inte publicera den där då heller vad jag förstår utan jag tror man får den filen gratis och kan använda den… Jag har inte testat det själv men det är så jag har förstått det i alla fall, och då ska det gå väldigt enkelt om man har en Word-fil eller annan fil som man importerar. De har också ett bra valideringsverktyg till epub-filer.
Anna: Ah! Ja, det finns som sagt några stycken. Och läs gärna på lite om de olika programmen, vad de kostar, hur de funkar, omdömen och så. För de som vi har testat är som sagt Atticus och InDesign, så vi kan tyvärr inte säga så mycket om de andra, hur de funkar och hur enkla de är. Om du som lyssnar har erfarenhet av de olika programmen, så skriv gärna till oss!
Hanna: Ja! Det vore jättekul att höra lite om andra program också. Man har ju sett en del trådar i sociala medier men det vore kul att få lite input från andra som har testat andra program.
Anna: Vi kanske också ska gå tillbaka lite till det vi var inne på tidigare, kring de olika EPUB-formaten och vad de innebär.
Olika e-pub-format
Hanna: Ja men precis. Till och börja med så har ju en epub-fil filändelsen .epub. Kanske inte så jättesvårt att lista ut. Men det är en förkortning för electronic publication och som jag förstår det, och det är då en öppen standard för e-böcker.
Anna: Ja, det låter ju rimligt. Jag hade faktiskt inte reflekterat över vad det stod för.
Hanna: Nej, jag har för mig att jag läste det någonstans, utan att ha fördjupat mig allt för mycket i det. Och som du var inne på tidigare så har vi ju både ett flödande formatet och sedan finns det också ett fast format.
Anna: Just det. När det gäller det fasta formatet passar det egentligen bäst för böcker med text OCH bilder eller grafer eller vad det kan vara, medan för en vanlig roman med enbart text kan det ju vara en fördel att välja det flödande formatet.
Hanna: Precis, och jag tror att det flödande formatet är det absolut vanligaste. För i det fasta formatet är text och bilder fasta och flyttar inte på sig, beroende på hur skärmen ser ut. Det blir ju svårare att läsa på det viset, eventuellt, om man läser på en telefon till exempel. Men som författare kan man ju styra mer. Det blir som en tryckt bok fast i digital form eller vad man ska säga. Jag har inte testat varken att läsa eller göra en sådan vad jag vet. Har du?
Anna: Nej, men å andra sidan har jag läst skönlitteratur i e-boksformat enbart, och då är det ju normalt sett flödande.
Flödande format vanligast
Hanna: Samma här, jag har läst skönlitteratur och mycket fackböcker, alltså skrivhandböcker och sånt har jag läst mycket i e-boksformat. Men de är också flödande.
Anna: Och det här flödande format då, innebär att innehållet flödar istället för att vara statiskt. Då kan läsaren välja typsnitt själv, hur stora bokstäverna ska vara, var marginalerna ska finnas och mycket annat.
Hanna: Ja precis, jag tänker att det till exempel innebär att sidorna ser olika ut beroende på om man läser på en mobil som har en liten skärm eller en platta med en större skärm. Första gången jag läste en ebok, över tio år sen måste det vara, och jag blev irriterad över att det inte fanns några sidnummer, men det är väl just därför, att sidorna ser olika ut.
Anna: Ja, så är det ju. För en sida är ju olika lång om läsaren väljer typsnittsstorlek 10 jämfört med 30.
Hanna: Exakt. Om vi kommer in på det här med versioner då. Epub2 har ju funnits ett bra tag nu, men vi har ju även epub3. Och det är alltså epub 3 där kan göra ett fast format istället för ett flödande, men även epub 3 har flödande format. Men fast format kan ju då vara en fördel om man till exempel har mycket bilder och vill ha en speciell layout.
Anna: Just det.
Hanna: Förut hade Amazon en annan typ av format som hette Mobi, men de har också gått över till Epub nu sen en tid tillbaka.
Anna: Ah, ja, jag har ju hört namnet.
E-pub 2 och E-pub 3
Hanna: Ja, jag har en del såna filer på min kindle-platta sen tidigare. Men som läsare märker jag ingen skillnad. Men vilket format är din e-bok då, epub 2 eller 3?
Anna: Jag uppfattade det inte som att jag faktiskt kunde välja i InDesign, för jag googlade och letade men hittade inget, men det borde man ju rimligen kunna. Jag tror att det blev epub2 i alla fall för det var det enda jag hittade. Din då?
Hanna: Jag hade också svårt att hitta. Jag hittade ingenstans där man kunde välja, så jag mailade faktiskt kundsupport och frågade vilken typ av fil det är för jag ville veta. Och det är en epub 3 då, det är det enda möjliga med Atticus. De har inga alternativ för epub 2 och jag tror inte heller att man kunde göra ett fast format, men det letade jag ju inte efter heller.
Anna: Just det.
Hanna: Som jag förstår det så accepterar de flesta plattformar både Epub 2 och Epub 3, men Epub 3 är förstås ett nyare format.
Anna: Mm.
Hanna: Men har du haft några problem när du har laddat upp filen till distributörer eller plattformar?
Anna: Nej det har jag inte, å andra sidan tror jag att epub 2 är det vanligaste, eller har varit det länge i alla fall.
Hanna: Jag har inte heller haft några problem alls och jag har laddat upp på ganska många ställen. Vi kan väl dra slutsatsen då att det funkar bra med både epub 2 och epub 3.
Anna: Ja.
Hanna: Och vi tänkte ta upp ett par skillnader mellan formaten nu också.
Skillnad mellan formaten
Anna: Ja. För epub2 klarar ju av text, bilder, innehållsförteckning, illustrationer och sånt, men i epub3 kan man ha mer interaktivitet, och även ljud och video och det kan ju vara väldigt intressant i vissa typer av böcker.
Hanna: Ja, absolut det kan ju vara jättebra, eller kul, med video i en kokbok, kanske också ljud i en barnbok, till exempel att kunna höra hur ett lejon låter. Men jag måste säga att jag har aldrig sett en e-bok med sådana specialfunktioner. Kanske inte är så vanligt än.
Anna: Nej, inte jag heller, men å andra sidan har jag inte läst några barnböcker i epub3-format. Bra tips till er lyssnare kanske, om det nu inte finns lejonböcker med ljud redan.
Hanna: Haha, ja eller hur.
Anna: Och även fackböcker, där man kanske kan ha med ja – flygvideos över en skog, eller uttal av dialekter eller vad man nu skriver om.
Hanna: Ja precis, användningsområdena känns ju obegränsade. Det vanligaste är väl att i e-böcker ha hyperlänkar till externa källor om man behöver länka till något som läsaren kan klicka sig fram till.
Anna: Ja, man kanske har en egen hemsida om samma sak som man skriver sin fackbok eller kokbok om och inte får plats med all information i boken. Man kanske har tio andra recept på kladdkaka men bara vill ha med ett enda i kokboken, eller en lång berättelse om tigrarnas rovdjursinstinkter och väljer att inte ha med all den informationen i boken. Då är det perfekt att kunna länka. Eller kanske till en forskningsrapport eller nåt som inte heller får plats.
Inkludera nya funktioner i e-boken
Hanna: Ja, jag har ju läst många e-böcker med länkar förstås. Framför allt de här skrivhandböckerna har ju ofta länkar till diverse ställen. Sen är jag är osäker men om man utnyttjar alla de här nya funktionerna med video och så kan det ju vara så att filstorleken växer rejält. Jag vet inte riktigt hur det ser ut med begränsningar och så hos olika sajter. Jag antar att det kan finnas.
Anna: Ja, det bör det ju göra, men jag vet inte heller vad de gränserna ligger på. Men värt att notera i alla fall.
Hanna: Ja. Sedan finns det ju en annan sak med epub3 och det är ju tillgängligheten.
Anna: Just det.
Hanna: Ett flödande format, som alltså finns i både epub 2 och 3 gör det ju lättare för personer med syn- eller lässvårigheter att ta del av innehållet. Man kan till exempel förstora texten och ha text-till-tal och så.
Anna: Mm.
Hanna: Sen har jag hört att det faktiskt finns en ny lag om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet som börjar gälla i juni 2025 i hela EU, som påverkar e-böcker. Vet inte exakt vad det innebär och det verkar finnas vissa diskussioner fortfarande, men det kan vara bra att hålla lite koll vad som händer där tänker jag.
Riktlinjer och annat
Anna: Ja, och det har väl lite med epub 3 och göra tror jag, en del nya riktlinjer och sådär, men det här är lite utanför vårt kunskapsområde, så jag tror att vi nöjer oss med att säga att den här nya lagen kommer. Sedan har vi ju en viktig sak som vi inte har tagit upp än. Det finns ju en text som bör vara med i e-böcker, om att den utgör en bilaga till den tryckta boken o.s.v.
Hanna: Ja. Och det har med tryckfrihetsförordningen att göra, för att den ska gälla även för e-boken som jag förstår det. Kan inte säga att jag kan förklara i detalj eller vilka implikationer det får, då får man fråga en jurist om man vill veta mer om det. Men vi kan länka till det i avsnittets noteringar så får man läsa själv.
Anna: Mm. Och den här texten tror jag att jag tryckte in på kolofonsidan. Hur gjorde du?
Hanna: Jag gjorde också det.
Anna: Den här hur som helst väldigt enkel att lägga in någonstans, och det är en ganska kort text. Det går också lätt att googla upp den exakta formuleringen.
Hanna: Mm, och nu är det dags att försöka knyta ihop det här eller vad säger du.
Våra bästa tips
Anna: Vad är ditt bästa tips när det gäller e-bok, Hanna?
Hanna: Ja, det är nog att komma ihåg att validera epub-filen för att säkerställa att den inte har några fel eller problem. Det finns många olika valideringsverktyg, jag använde det som Draft2Digital har och det funkade jättebra för mig. Men det finns flera andra också och kostar oftast inget. För mig blev det så att jag laddade upp filen och den blev validerad på första försöket. Och sen behövde jag inte se över något.
Anna: Just det ja, det gjorde ju jag med nu när du säger det. Vet du exakt vad den kontrollerar? För det gör inte jag. Filformat är möjligen en sak, men i övrigt?
Hanna: Ja det är en bra fråga. Jag vet inte exakt, men det är som jag förstår det att filen inte har några tekniska problem i koden. Jag har även märkt att till alla återförsäljare som jag har laddat upp den till också gör en validering. Vet inte om det är samma sak de validerar. Jag har laddat upp till alla möjliga och alla har gått igenom utan problem, så det kändes bra.
Anna: Ja, det är i alla fall bra att ha den extrakollen utöver att man själv kontrollerar innan man publicerar.
Hanna: Ja för det måste man ju också såklart göra. Vad är ditt bästa tips?
Testa olika läsare för e-bok
Anna: Det är att ladda ner flera olika e-boksläsare till både dator och mobil, kanske läsplatta också, för att se hur boken ser ut i de olika apparna eller programvarorna. Själv valde jag de e-boksläsare som hade fått bäst kritik och som var populärast. Texten visas ju väldigt olika ibland och det kan vara något som ser konstigt ut i en eller flera av de här läsarna. Då vill man gärna fixa till det. Jag tror jag hade drygt ett tiotal versioner innan jag var nöjd.
Hanna: Ah det är ett väldigt bra tips! Jag hade ju också ett antal olika previewers och kollade både datorn och mobilen. Faktiskt nu när jag tänker på det så var det en läsare, det kan ha varit Applel-läsaren, där jag tyckte först att det såg konstigt ut. Men då visade det sig att det var en inställning som jag som läsare hade i appen som gjorde så att det såg konstigt ut. Så när jag fixade till den så såg det bra ut.
Det där kan man ju som författare inte styra över, vad andra har för inställningar. Det var inte en app som jag brukar använda att läsa på, då hade jag nog hittat den där inställningen tidigare.
Men hur som helst, det jag gjorde också var att jag laddade ner epub-filen till min Kindle-platta och bläddrade lite i den där och såg att allt såg bra ut.
Anna: Just det.
.
Jämför med andra E-böcker
Hanna: Sen en annan grej som jag kom på också, som jag tänkte nämna. Det är då att även om man inte läser e-böcker i vanliga fall att man tar sig tid och läser eller åtminstone bläddrar i några e-böcker innan. Man kan ju låna på biblioteket eller skaffa gratis via Amazon, eller läsa på någon streamingsajt om man har en prenumeration.
Anna: Det är också väldigt klokt. Då ser man hur layouten ser ut och även marginaler och avstavningar som ju kan skilja sig åt mellan olika böcker och även som författare vad man själv föredrar i sin egen bok, om man ger ut själv och kan styra över det.
Hanna: Ja
Anna: Och om du som lyssnar har idéer och tankar kring produktion av e-bok, så hör jättegärna av dig!
Hanna: Ja gör det! Och med det så är det här avsnittet nästan slut för den här gången.
Nästa avsnitt
Anna: Vi kanske ska berätta vad vi ska ta upp nästa gång?
Hanna: Ja, det gör vi!
Anna: Nästa gång är det dags för sommaravslutning.
Hanna: Ja. Jag kan inte fatta att vi redan poddat ett halvår, det är verkligen jätteroligt. Och så roligt att ni lyssnare vill lyssna också! Tack för alla kommentarer och tack till er som hört av er, det är väldigt trevligt.
Anna: Ja, verkligen! Nästa avsnitt har alltså inget särskilt tema, utan vi tänkte diskutera lite kring erfarenheter och lärdomar generellt och vi följer upp lite kring våra intervjuer också. Sedan ska vi förstås berätta om vad du kan vänta dig i höst. För då har vi ju planerat nya avsnitt!
Hanna: Ja, så är det. Om du undrar över något som vi pratade om idag, eller kanske har frågor, skriv då till oss på poddentrycksvarta@gmail.com, eller på instagram där vi också heter poddentrycksvarta.
Anna: Och i och med att det nästa gång är sommaravslutning skulle vi vara jätteglada om du som lyssnar ville berätta om det är något särskilt du tagit till dig, eller något som varit extra intressant under det här halvåret.
Hanna: Ja, det vore väldigt roligt! Eller om kanske du vill veta mer om något, så får vi helt enkelt ta upp mer om det och utveckla.
Avslutning och nyhetsbrev
Anna: Ja! Och vi har ju förresten ett nyhetsbrev också som du gärna får prenumerera på!
Hanna: Då får du också våra 30 bästa skrivtips och 5 skrivövningar. Och prenumererar gör du enklast genom att trycka på länken på någon av våra hemsidor eller på poddens hemsida på Podbean.
Anna: Precis! Hoppas att du som lyssnat har fått med dig många tips kring hur du kan göra din egen e-bok. Du har lyssnat på podden Trycksvärta med mig, Anna Samuelsson…
Hanna: och Hanna Wesslén. Vi hörs igen om två veckor. Ha det fint till dess!