Podden Trycksvärta - Avsnitt 11 Vad kostar en bokutgivning?

I Podden Trycksvärta avsnitt 11 diskuterar vi hur man kan navigera kostnader för bokutgivning.   

Som egenutgivare behöver man ju bekosta tryck och annat själv och det är inte självklart att bokutgivningen går med vinst. Hur kan man tänka kring kostnader för bokutgivningen och varför är det så viktigt att göra en budget? Podden ger sina bästa tips kring den ekonomiska delen av utgivningsprocessen. Vi intervjuar också vetenskapskommunikatören och författaren Kristina Svensson som både driver en författarsajt och har ett dussintal böcker bakom sig.

Lyssna nedan eller där du vanligtvis lyssnar på poddar. Om du hellre läser än lyssnar så hittar du transkribering av avsnittet nedan, tillsammans med noteringar och länkar.

Omslag avsnitt 11 Vad kostar en bokutgivning

Transkribering och länkar till avsnitt 11 - Vad kostar en bokutgivning?

Inledning och presentation

Hanna: Hej och välkommen till avsnitt 11 av podden! Mitt namn är Hanna Wesslén

Anna: … och jag heter Anna Samuelsson.

Hanna: Vi är spänningsförfattare och detta är Podden Trycksvärta.

Anna: I den här podden tar vi upp ämnen som kretsar kring skrivande, framförallt med fokus på egenutgivning. Vad ska vi ta upp idag Hanna?

Hanna: Idag är det dags för avsnittet om vad en bokutgivning kostar. Vi kommer diskutera hur man kan navigera kostnaderna vid en utgivning på eget förlag.

Anna: Just det. Utan budget blir det ju ingen bok, om man inte ger ut på traditionellt förlag förstås. Men både hybridmodellen och egenutgivning, oavsett om man väljer print on demand, eller väljer att trycka en större upplaga, kräver ju en ekonomisk insats. Och kostnaden varierar ju väldigt mycket beroende på vilka val man gör.

Hanna: Så är det. Där måste var och en göra sina egna val såklart så varken vi eller någon annan kan ju säga exakt vad en bokutgivning kan eller ska kosta, men vi kommer ju berätta kring hur vi har tänkt. Och idag har vi också en gäst, som vet väldigt mycket om det här. Kristina Svensson, som har lång erfarenhet av bokutgivning och som författare.

Anna: Så är det! Väldigt intressant att höra vad hon säger om detta tycker jag.

Hanna: Mm, verkligen, det tycker jag också!

Förra avsnittet

Anna: Vi kan väl ta en kort tillbakablick på förra avsnittet, som vi brukar göra?

Hanna: Ja! Då pratade vi ju om inlaga och sättning – den här delen som kanske inte alltid märks så mycket om man är läsare. Men texten måste ju hamna rätt på sidorna och det är inte helt självklart hur man gör.

Anna: Nej, precis. Vi arbetade ju i InDesign respektive Atticus och jämförde lite för- och nackdelar kring programmen. Vi pratade om bland annat avstavningar och ensamrader.

Hanna: Precis. Och även för- och nackdelar om att göra sättningen själv, respektive att ta hjälp av någon professionell. För det är inte givet att man gör den här delen på egen hand, även om man ger ut boken på eget förlag.

Anna: Nej, just det. Sedan diskuterade vi också det här med mått på inlagan och hur det fungerar, och i vissa fall inte fungerar, ihop med olika programvaror. Och även marginaler och titelsidor och annat.

Hanna: Så lyssna gärna om du missat det!

Kommentar på förra avsnittet

Anna: Ja! Och vi har ju fått in ett bra tips i en kommentar inför avsnittet på Instagram också.

Hanna: Mm, det var mycket intressant där.

Anna: Verkligen. Sten Rosendahl skriver att det var kul att höra våra erfarenheter om sättning och att just nu också är inne i sättningsarbetet. Han arbetar just nu med Affinity, som han skriver är väldigt lik InDesign, med samma utseende och arbetsflöde, att den har styckemallar som importeras från Worddokumentet och svensk ordlista och avstavningslista, även om han inte riktigt fått den sistnämnda att fungera helt. Även att man kan knipa och spärra ord, som vi pratade om.

Hanna: Ja, precis. Affinity nämnde vi namnet på i förra avsnittet, men inte mer än så, eftersom ingen av oss arbetat med det. Men kul att det verkar funka så bra! Jag skulle absolut kunna tänka mig att testa det också.

Anna: Ja. Om jag inte redan börjat i InDesign nu, skulle jag definitivt göra det, det låter väldigt lovandet. Han skriver vidare att Anders Nyman och Whip medias hemsida har bra guidelines när det gäller mått på böcker och marginaler, och även förslag på typsnitt.

Hanna: Ja, vi kanske kan länka till den sidan i avsnittets noteringar (länk till Whip Medias guide)?

Anna: Det gör vi. Jag var faktiskt själv inne på den sajten när jag skulle sätta mig in i hur det fungerade med marginaler och format. Den är väldigt bra och utförlig. Tack för att du lyfte det, Sten, och förstås även Anders Nyman, som är förläggare och formgivare, men även författare.

Tips till sättning av inlaga

Hanna: Ja. Och Sten tipsar också om Typografisk handbok. Jag gissar på att han syftar på den av Christer Hellmark.

Anna: Skulle tro det också.

Hanna: Anders guide har jag tittat en del på men jag har inte läst i Typografisk handbok. Ska kolla in den vid tillfälle.

Anna: Jag har faktiskt inte bläddrat i den heller, men den har ju fått väldigt högt betyg och mycket fina omdömen, så jag tror att den är väldigt bra att ha till hands.

Hanna: Ja, säkert.

Anna: Hela kommentaren går att läsa på poddens Instagram under inlägget med avsnitt 10.

Hanna: Ja, jätteroligt att få in kommentarer, som vi själva också lär oss på. Så fortsätt gärna att kommentera och skriv till oss. Det uppskattar vi!

Anna: Absolut! Men då kör vi igång!

Hanna: Det gör vi!

Vad har hänt sen sist

Hanna: Vill du börja med att berätta om vad som hänt hos dig de senaste veckorna Anna?

Anna: Ja du… Det har varit mycket jobb, alltså inte författandet, utan mitt andra jobb, och även en minibokmässa i en förening, så det var kul!

Hanna: Ah, vad roligt.

Anna: Sedan fick jag faktiskt en idé till en roman som jag ska skriva efter den här trilogin. Och när jag får idéer måste jag skriva ner dem. Så nu har jag i princip en hel synopsis till en deckare. Mer klassisk deckare än trilogin skulle jag säga.

Hanna: Vad bra att du skrev ner den på en gång, det måste man ju göra. Coolt att du har ett helt synopsis bara så där. Jättekul att du har idéer till så långt fram också. Tiden går så snabbt så snart kommer vi säkert sitta här och prata om den boken!

Anna: Ja, jag hoppas ju det. På ett sätt är det jätteroligt, men samtidigt känns det som att jag har tusen idéer men så få timmar att skriva ner dem på, så jag vet inte alls hur jag ska få ihop det.

Hanna: Ja, känner igen det där… Jag har också fler idéer än tid helt klart. Men spännande, ser fram emot att läsa den så småningom!

Anna: Ja, jag ser fram emot den också! Vad har du hittat på då?

Hanna: Ja, jag har ju haft signering på ICA Maxi i Häggvik!

Boksignering och marknad

Anna: Just det, berätta mer om den!

Hanna: Det var jätteroligt. Det var ju min första signering i matbutik då. Det som är mest spännande när man står ute någonstans är ju att man aldrig vet vem som dyker upp. Det var ingen jag kände den här gången, men flera andra personer som skriver och var bokintresserade så det var jättekul.

Anna: Åh, vad roligt!

Hanna: Sen var det väldigt fint väder i lördags så relativt många var lite stressade att komma ut i solen och det kan man ju förstå.

Anna: Ja, det är svårt att tajma in rätt väder. Och sedan var du väl iväg på söndagen också?

Hanna: Ja, det var en riktig bokhelg för den söndagen var jag på Hornstulls marknad också med Molly Ericsson som vi intervjuade i podden tidigare i år. Hon var där med sin bok Kaninhjärta och jag med min bok.

Anna: Just det!

Hanna: Det var jätteroligt att träffa henne och vi träffade dessutom på ett gäng andra författare som stod där och det blev väldigt trevligt.

Anna: Ah! Kul!

Hanna: Jag gillar att stå ute så där, men samtidigt så blir jag väldigt trött. Min introverta hjärna måste liksom återhämta sig lite efter en sån dag. Eller en sån helg…

Anna: Mm, förstår det. Jag är lite likadan. Så många intryck.

Hanna: Man blir lite överväldigad på något sätt. Så nu blir det lite fokus på skrivande en tid tänker jag. Jag har ju äntligen skickat manuset till lektören så det får vila, men nu har jag plockat upp den här novellen.

Arbete när manuset är på lektörsläsning

Anna: Just det, du skriver ju på en novell också som utspelar sig före serien.

Hanna: Jag vågar väl knappt nämna den igen eftersom det har tagit så lång tid… Det är alltså en föregångare till Sprickan i fasaden som jag tänkte ha som en gratis läsarmagnet på min hemsida. Den är nästan klar, jag skrev den i vintras men sen har jag inte hunnit redigera den och har fokuserat på boken istället. Men nu passar perfekt att ta tag i den igen.

Anna: Verkligen! När manuset är hos lektören kan man ju inte gärna ändra i det. Ingen höjdare att ha flera versioner av samma manus som sedan ska sammanfogas.

Hanna: Exakt. Men jag arbetar vidare med att utveckla mina hemsidor och min nya tjänst som coach och projektledare för dem som vill ge ut sin egen bok men inte har tid eller lust att sätta sig in i allt. Sen håller jag på och kollar lite på att sätta upp en webshop och så undersöker jag lite annonseringsmöjligheter också. Jag gillar ju som sagt sådana här events men jag har ju begränsat med dagar när det är möjligt att åka på sådant så det är bra att hitta andra sätt att marknadsföra boken vidare också.

Anna: Ja, spännande! Det får du berätta mer om sen när du har kommit vidare. Du är duktig på att hitta distributionskanaler. Själv tycker jag att det är rätt svårt, men framförallt tar det så mycket tid som jag inte har.

Hanna: Håller med om att det tar mycket tid när man ska komma igång med något nytt. Och det här är ju inget jag har testat än utan det är mer på undersökningsstadiet.

Anna: Ja, jättekul i alla fall! Men ska vi dra igång med veckans tema!

Hanna: Det gör vi!

Vad kostar en bokutgivning - inledning

Anna: Idag ska vi ju prata om… pengar helt enkelt.

Hanna: Ja. Det är kul tycker jag.

Anna: Haha, ja, du har ju ett antal års universitetsstudier bakom dig som gäller just pengar, eller ekonomi då. Själv är jag inte alls särskilt kunnig inom det området, men det vi har koll på båda två nu är ju kostnaden för en bokutgivning.

Hanna: Ja precis, den processen har vi ju båda gått igenom och fått räkna på själva med alla olika alternativ och vad det innebär.

Anna: Ja, för bokutgivning är ju en ganska stor investering, eller kan vara. Men det måste absolut inte vara det.

Hanna: Nej, eller det beror ju på hur man ser det och hur man går tillväga. Det är nog svårt, tror jag, att landa på noll kronor i utgifter om man vill ge ut en bok själv eller på eget förlag.

Anna: Absolut, det tror jag också. Sen hur mycket man är beredd att lägga ut kan ju skilja sig väldigt mellan olika personer och vilka ekonomiska förutsättningar man har.

Hanna: Precis, och det är ju också beroende på vilket syfte man har med bokutgivningen tänker jag. Om man har skrivit en släktkrönika och vill göra en inbunden bok i tio exemplar till sina släktingar är det ju inte riktigt samma sak som om man vill satsa på en karriär som indieförfattare. Det kommer påverka vilka val man bör göra och hur mycket det kostar.

Anna: Exakt, alla kanske inte tycker att det är viktigt att gå med vinst på bokutgivningen, utan ser det mer som en hobby som får kosta lite pengar. Precis som alla hobbys gör.

Hanna: Ja, precis. Hur tänkte du kring din bokutgivning?

Mål kring bokutgivningen

Anna: Jag hade som mål att inte gå med förlust i alla fall med den här boken, men även att satsa vad som krävdes för att det skulle bli en snygg bok på alla sätt. Och det är ju inte världens enklaste kombination. Men jag utgick från att behöva göra mycket på egen hand för att hålla nere kostnaderna, och så har det ju blivit.

Hanna: Ja, precis.

Anna: Sedan är man ju naiv om man tror att man från en dag till en annan ska sälja tusentals böcker och bli känd och inte behöva göra något annat än att skriva, jag menar, det händer ju inte normalt sett. Så man måste vara realist som författare. Men jag kommer fortsätta att skriva och förhoppningsvis kunna ha det som sidoinkomst, även om pengarna inte är målet i sig. Jag tycker ju ändå om skrivandet.

Att tjäna pengar på bokutgivning

Hanna: Precis, de flesta författare har ju ett annat arbete eller någon typ av sidoinkomst också. Men framför allt så tror jag som du, det är orealistiskt att tro att man ska plötsligt tjäna jättemycket pengar bara för att man har skrivit en bok. Det kan ju hända, men man kan ju vinna på lotto också.

 

Anna: Det kanske är större chans att göra det faktiskt.

 

Hanna: I princip alla som försörjer sig enbart som författare har ju gett ut ganska många böcker. För min del försöker jag tänka ganska långsiktigt, även om man får vara beredd att anpassa planerna på vägen utefter hur det går och vad som händer. Jag planerar att ge ut många fler böcker, måste bara skriva dem först, haha.

Anna: Haha, ja det kan ju vara bra!

Hanna: Ja precis, annars blir det ju svårt. Nej men skämt åsido, jag tänker att jag vill ändå på något sätt tjäna pengar på min bokutgivning och skrivande. Det är absolut inte för pengar jag går in i det, för det är verkligen inte det lättaste sättet att tjäna pengar, men ändå. Det möjliggör ju att man kan skriva MER om man också helt eller delvis försörjer sig på det.

Anna: Just det.

Hanna: Det kanske finns vissa som inte gillar det där, och tycker att man bara ska göra det för konsten eller skapandet och det är ju helt okej också naturligtvis. Men jag tror ändå att det är viktigt att man definierar syftet med att ge ut boken för sig själv innan man väljer tillvägagångssätt, eftersom det påverkar de val man gör.

Budget för bokutgivning

Anna: Ja, och då kommer vi lite in på det här med budget för vad utgivningen får kosta. Och vi gjorde ju båda två en budget innan vi satte igång.

Hanna: Ja. Här har man ju faktiskt väldigt mycket möjligheter att påverka själv. Det är som sagt svårt att komma undan helt utan utgifter, men många av delarna som ska göras kan man ju välja att antingen satsa av sin egen tid eller av sina pengar.

Anna: Precis, det är de valen man har.

Hanna: Hur gjorde du din budget?

Anna: Jag listade allt som kostade pengar. Jag hade t.ex. med Bokinfo, tryckkostnad, webbsida, annonser och roll-up. Då listade jag allt oavsett om jag hade tänkt annonsera eller inte så fick annonsering ändå vara med som en post för jag ville inte missa något. Visst hade du några exempel där utöver detta?

Hanna: Ja, jag hade även med omslagsdesignen i kalkylen. Vi har ju ett tidigare avsnitt om Omslag, nummer fem tror jag det var, där vi pratar om vad det kan kosta med omslagsdesign. Sen betalade jag också för lektörsläsning, två varv och språkgranskning. Det var nog de största posterna i min budget. Prissättning för lektörsläsning och språkgranskning är ofta per ord. För min del var det absolut värt det, det blev en bättre bok av det.

Men jag måste erkänna en sak här som kanske förvånar dig. Trots min bakgrund så gjorde jag faktiskt inte en superdetaljerad budget där jag räknade ut exakt alla delar i förväg. Jag tror du gjorde en mer detaljerad faktiskt. Jag höll mig på ett ganska övergripande plan.

Anna: Jaha, det var lite förvånande måste jag säga. Hur kom det sig?

Att nå break even

Hanna: Ja, alltså, jag hade en övergripande plan för hur mycket det fick kosta så att det inte drog iväg. Sen har jag uppdaterat lite längs vägen och jag vet hur många exemplar jag måste sälja för att tjäna tillbaka tryckkostnaderna och sedan, nästa steg hur många jag måste sälja för att också tjäna in kostnaderna för lektör och omslag och annat. Det som jag tycker är superviktigt att man har koll på är sin likviditet och där vill vi verkligen betona vikten av en budget. Det är väl ofta där många små förlag får problem i och med att det är en förskjutning i tiden mellan utbetalningar för kringtjänster och tryck och när man sen börjar få inbetalningar eller intäkter från bokförsäljning.

Anna: Precis, det kan ju ta över ett år.

Hanna: Ja. Men jag tänkte att det här är första boken för mig, nu handlar det om att komma igång och det kommer ta ett litet tag innan man når break even, alltså innan man har fått igen det man lagt ut. Och när man når den punkten beror ju dels mycket på vilka kringkostnader som lektör och så man har haft, men framför allt hur man gör kring upplaga. Alltså om man trycker en upplaga av boken och hur stor den upplagan är.

Trycka upplaga eller print on demand

Anna: Just det. Vi kanske också ska säga att vi båda valde att trycka en större upplaga och det blir ju en ganska stor initial utgift där då.

Hanna: Precis, visste du hela tiden att du ville trycka en upplaga?

Anna: Ja, jag tror det. Men kanske för att jag från början inte kände till alternativen och då hade jag ju siktet inställt på att få hem väldigt många böcker. Sedan tyckte jag i slutändan ändå att det var det bästa alternativet för mig. Du då?

Hanna: Jag ändrade mig faktiskt lite kring det där. Jag är ju så influerad av alla indieförfattare i England och USA och där verkar alla köra bara ebok och print on demand så jag var helt inställd på det från början.

Anna: Ja det är ju lite annorlunda där. Men du ändrade dig i sista stund?

Hanna: Ja… det var väl delvis för att jag insåg att det fungerar lite annorlunda här. Sen framför allt var det faktiskt för att jag gjorde en prisjämförelse och såg hur mycket mer jag skulle tjäna per bok om jag tryckte en upplaga. De alternativen som jag jämförde var otroligt stor skillnad. Sen finns det ju mellanting som BookBox till exempel som trycker en mindre upplaga och det kommer jag överväga från bok till bok framöver tänker jag. Men i och med att jag visste att jag hade möjlighet att ligga ute med pengar till tryckkostnaderna, även om det tog ett tag att få igen dem, gjorde jag det valet att trycka en upplaga.

Val av tryckeri påverkar kostnaden för bokutgivning

Anna: Precis, det är väl så man måste göra. Fundera på hur mycket man är beredd och har möjlighet att ligga ute med. Det beror ju också på vilken typ av bok det är. Är det 2000 inbundna fotoböcker med lyxigt papper eller är det en textbaserad familjebok till närmsta släkten i tio ex? Är det mjuk pärm eller hård pärm? Det är ett helt annat pris per bok att trycka upp 300 pocketböcker i svartvitt än tio lyxiga fotoböcker.

Hanna: Så är det verkligen. Sen får man ju tänka på att det kan vara kostnader för lagerhållning av böckerna också, om man trycker många.

Anna: Avseende tryckeri så är det ju inte bara kostnaden som är viktig när man väljer tryckeri. Är de lätta att nå och kommunicera med? Hur är omdömena från andra kunder? Vad kostar transporten hem till dig? Vilken typ av papper och böcker trycker de? De kanske inte ens trycker på det papperet du vill ha. Det var jag med om i början när jag letade efter ett tryckeri. Då var det flera tryckerier som inte tryckte skönlitterära böcker utan det var bara fotoböcker med betydligt finare papper.

Format påverkar kostnaden för bokutgivning

Hanna: Precis, det är ju jätteviktigt att kolla det i förväg så att man inte betalar onödigt mycket eller går helt fel väg där. Det är mycket att ta hänsyn till. Det var också en av de sakerna som påverkade mig lite när jag valde att trycka upplaga, och det var att tryckeriet kunde göra exakt det formatet jag ville ha, medan det inte var möjligt på den print on demand-tjänst jag hade tittat på. Men det finns förstås fler än de jag tittade på så det kanske hade gått om jag verkligen hade letat vidare. Men det är, precis som med andra saker, bra att jämföra och ta in offerter från några olika ställen så att man har något att jämföra med.

Anna: Ja. Det är ju en balans, man vill ju inte fastna i all oändlighet innan man bestämmer sig. Men hur gick du till väga när du letade tryckeri?

Anna: Hur gick du tillväga när du letade tryckeri?

Hanna: Jag jämförde också några olika. Och några print on demand också, som sagt.

Anna: Vi har ju båda också tagit beslut – även om vi landat i olika slutsatser – om vad vi kan och vill göra på egen hand i bokutgivningsprocessen.

Hanna: Ja, för det kan bli väldigt dyrt om man väljer att ta in lektör, redaktör, omslagsdesigner, sättare till inlagan, fotograf och kanske någon som gör hemsidan…

Anna: Ja, då springer det iväg. Allt det här måste du sätta i relation till hur mycket du tror att du tjänar på det hela, vilket normalt sett inte är några större summor för en debutant, om man ens går med vinst. För det är inte alls givet om du väljer att trycka en större upplaga på kanske 1000 exemplar.

Hur många böcker måste man sälja?

Hanna: Fast å andra sidan, när man har sålt de där 1000 exemplaren eller vad det är så är det säkert ofta en vinst, men det beror ju på hur mycket kringkostnader man har haft. Och det är därför det är bra att räkna ut, så att man vet hur många man behöver sälja. Sen är det väl det att böckerna inte säljer sig själva, inte i början iallafall. Det krävs arbete och marknadsföring och många har ju ett annat jobb vid sidan av, eller familj, eller vad som man nu gör utöver skrivandet. Så det gäller ju att ha en realistisk bild av vad man ger sig in på. Men jag tror att det handlar mycket om hur mycket man är beredd att jobba på att få ut böckerna. Och inte ha orealistiska förväntningar om vad som ska hända när man släpper sin första bok.

Anna: Precis. Och kanske ta med i beräkningen att man kanske inte säljer slut sin första upplaga.

Hanna: Jag vet inte hur många gånger jag har läst om författare som har blivit besvikna för att de tror att det ska bli ett sånt enormt genomslag när de släpper sin första bok. Att de ska sälja tiotusentals exemplar direkt och så vidare. Jag tänkte tvärtom istället. Då blir man positivt överraskad och det är mycket roligare. Dessutom så tror jag det viktigaste är att arbeta vidare, dels med att marknadsföra den eller de böcker man har och framför allt att skriva vidare på nya böcker. I alla fall om man vill bygga någon form av karriär som författare.

Att ställa upp en budget

Anna: Absolut. Så är det. Så för att sammanfatta det här med budget och vilka val man gör – man får vikta kostnader mot beräknade intäkter helt enkelt. Nu är ju ekonomi mer din avdelning än min, Hanna, men att göra två kolumner i Excel är trots allt ganska enkelt även om man inte är utbildad.

Hanna: Det är det. Och jag skulle vilja tillägga då kanske att man när man gör kalkylen båda ska ta i beaktande likviditeten och titta på rena kassaflöden med pengar in och ut samtidigt också titta på den långsiktiga lönsamheten. Men det viktigaste i början är nog att se till att man inte drar på sig för stora utgifter tror jag. Om man inte just nu har pengar att avvara så skulle jag hellre välja print on demand och slippa stora initiala utbetalningar, även om det kan ger en sämre långsiktig lönsamhet. Man kanske kan trycka en upplaga senare eller till nästa bok om man har mer pengar då. Men jag skulle inte sätta huset i pant och chansa på att jag sålde jättemånga böcker om jag säger så. Men förlåt, du kan väl säga lite mer om excelarket för det tror jag många vill höra lite om.

Anna: Ja. Man kan ju göra fler versioner, eller fler kolumner också, med minimum utgifter och vad man skulle vilja lägga om man har råd, alltså två versioner av utgifterna. Sedan kan man se inom vilket spann man hamnar. Jag gjorde inte det själv, men om jag skulle göra om det skulle jag nog göra så för första boken.

Skapa en överblick över kostnaderna för bokutgivning

Hanna: Det är ju smart, för då ser man också var de stora posterna är, och också om man kan eller vill spara in på dem på något sätt.

Anna: Ja och det man är beredd att betala för olika tjänster är ju lite sammanlänkat med vad du får.

Hanna: Ja det tror jag också. Det kostar förstås mer med en erfaren lektör än en testläsare som ofta inte tar betalt alls, men som kanske läser sitt första manus. En oerfaren testläsare kanske bara lämnar omdömet ”det var bra, men tycker du ska ta bort första kapitlet”.

Anna: Ja, så är det. Och då ger det kanske inte lika mycket. Priser för lektörsläsning varierar ju men många lektörer skriver ut på sina hemsidor vad de tar per ord eller om de prissätter på något annat vis…

Hanna: Ja, det är vanligt med en startavgift på en eller några tusenlappar och sen kanske 10-15 öre per ord. Det kan skilja väldigt mycket.

Anna: Sen om man väljer en lektör som tar 9000 istället för 10000, det kanske inte spelar jättestor roll, då kanske man får titta lite på vad man får också inom den här tjänsten.

Hanna: Absolut, och se att det är någon som man vill arbeta med, att man verkar komma överens och som person också, det är väldigt viktigt skulle jag säga.

Anna: Ja verkligen, och sen kostar det mer med en utbildad omslagsdesigner där du kanske får flera omslag att välja på, än någon som gör ditt omslag för en femhundralapp, och som kanske inte alls är särskilt bra på det han eller hon gör.

Att bedöma vilka tjänster man ska köpa in

Hanna: Nej, det är ju lite av en chansning. Man kan ju givetvis ha tur och hitta någon som gör ett lika bra jobb för 500 kr som för 10 000 kr, men det kan ju vara ganska svårt att hitta den personen och ha sån tur.

Anna: Ja, det är det ju. Så man får fundera på hur mycket man kan eller vill ligga ute med.

Hanna: Verkligen. Där måste var och en göra sin egen bedömning. Och kanske också ta i beaktande vad man själv är bra på och vad man vet att man behöver hjälp med.

Anna: Det kan ju ta ett halvår, ett år, fem år, innan man fått tillbaka sin investering. Om man någonsin får det. Om man inte jobbar med sin försäljning så kanske man inte får tillbaka sin investering.

Hanna: Så är det ju. Och som egenutgivare, eller indieutgivare, är det ju man själv som tar risken. Det kan ju också vara så att man inte siktar på att gå plus, utan att det här bara är ett roligt projekt, eller en intressant hobby. Och det är ju också helt ok.

Anna: Absolut!

Hanna: Men även då är det ju bra att vara förberedd på vad kostnaden kan bli.

Fundera på hur många böcker du kan sälja

Anna: Ja. Det är ju väldigt olika hur mycket en debutant säljer, men jag har läst siffror att runt 1000 ex är normalt och då är det ju på förlag, ett traditionellt förlag som har lite större möjligheter att nå ut. Att för en debuterande indieutgivare sälja 1000 ex, det är riktigt bra skulle jag säga.

Hanna: Det är möjligt, men jag är inte så säker på att alla som ges ut på traditionella förlag säljer 1000 tryckta ex heller nuförtiden. Sen kan det ju vara så att en bok tar lång tid på sig att sälja 1000 ex, men en bok behöver ju inte vara död bara för att den är några år gammal om man säger så.

Anna: Nej, särskilt inte om man själv är aktiv med att nå ut.

Hanna:  Precis. Och antal sålda exemplar beror förstås på om man räknar fysiska papperböcker eller om man räknar in lyssningar på streamingsajterna också. Men det är nog inte alla traditionella förlagsutgivningar som går plus heller, enligt vad jag har hört. De stora förlagen har ju också mycket större kostnader än man som indieförfattare behöver ha, lokalkostnader, lönekostnader och så vidare som ska täckas. Det är fler som ska dela på kakan.

Anna: Mm, verkligen.

Hanna: Kanske sticker ut hakan här lite men det borde inte vara svårare, rent kalkylmässigt, att få lönsamhet i en bokutgivning om man är indieförfattare. Lite beroende på hur man räknar förstås. Sen är det ju å andra sidan svårare att nå fysiska bokhandlare och så som indieförfattare, även om du har visat att det faktiskt går.

Anna: Mm.

 

Egenutgivare tar den ekonomiska risken själva

Hanna: Ja. Och en stor skillnad är ju i vilket fall att det är man själv som tar risken och man får mindre draghjälp i försäljningen som indieförfattare. Kan vara lite mindre chans att bli recenserad av BTJ eller dagstidningar. Så det får man ju ta med i beaktande.

Anna: Kan säkert vara så. Ett etablerat varumärke, eller förlag i det här fallet, hjälper förstås till, men som du säger har de ju andra kostnader.

Hanna: Mm, och där får man ju som författare inte hela intäkten själv förstås. Så det är lite för- och nackdelar kan man väl säga.

Anna: Det är det verkligen. Och hur mycket du säljer som författare beror förstås mycket på hur mycket tid och pengar som du kan lägga på marknadsföring, så det är ju ytterligare en post att ta med i budgeten.

Hanna: Ja verkligen, den kan man styra mycket själv. Det kan ju handla om marknadsföringsexemplar av boken, kostnad för annonsering, mässor och liknande.

Kostnad för marknadsföring

Anna: Det är inte så dyrt med sociala medier, men ska du ha en helsida i en papperstidning kan det handla om tiotusentals kronor. Nu kanske man sällan annonserar så som författare, eller egenutgivare, men ändå.

Hanna: Jag tror inte så mycket på att lägga ut pengar på annonser i tidningar, men jag kan ha fel där. Det kanske är en jättebra idé om man bor på en mindre ort och skriver något som många lokalt är intresserade av. För egen del med en spänningsroman så tror jag inte jag kommer testa det.

Anna: Nej, jag förstår det. Det är inget som jag kommer göra heller. Jag vet inte, om det hade varit en bok om hundar eller trädgård så kanske man hade velat annonsera i en hundtidning eller en trädgårdstidning. Men då är det ju mer facklitteratur.

Hanna: Ja det tror jag också är skillnad. Men kanske hittar sin nisch och annonserar där, det kan nog ge något tror jag.

Anna: Ja. Och sen det här med artiklar är ju en helt annan sak, det kostar ju inget som författare om det är någon som vill skriva om en och det kan noga hjälpa till vid en vid försäljning också.

Hanna: Absolut. Men det får man ju in på andra sätt än genom att betala. Det är ju som du säger andra kanaler. Men jag tror mer på annonsering på nätet, ifall man nu ska betala för någon typ av reklam. Men det är något jag själv inte har testat än.

Anna: Inte jag heller faktiskt.

Annonsering

Hanna: Jag börjar titta lite på det men tror egentligen att det är lite för tidigt för mig. Jag tror det är mer lönsamt om man till exempel har en serie och kan dra in läsare till den första boken. Förhoppningsvis går några av dem då över till nästa bok sen också.

Anna: Det tror jag också, åt båda hållen. Är bok två bra, läser man gärna bok ett och tvärtom.

Hanna: Ja. Det som är bra med annonsering är att man ofta kan styra helt hur mycket pengar man vill lägga på det. På sociala medier och amazon och liknande så sätter man ju då en budget för hur mycket det får kosta, som jag förstår det. Jag håller på och läser in mig mer på det.

Anna: Mm spännande. Där kan man ju testa om det verkar påverka försäljningen positivt så kan det vara värt att lägga en del pengar på. Men det är nog bra att försöka utvärdera löpande hur mycket det ger i så fall så att man inte kastar pengarna i sjön.

Hanna: Ja verkligen. Hur har du tänkt kring att anlita någon för att göra marknadsföringen, för det har jag hört en del som har pratat om?

Att ta hjälp med marknadsföringen

Anna: Nej, det ligger nog inte i mina planer. Jag tycker ju att marknadsföring i sig är väldigt intressant, men det tar ju extremt mycket tid. Så jag förstår att mer kända författare gör det. Du då?

Hanna: Samma här. För min del känns det absolut inte aktuellt att anlita någon. Jag måste ju kunna marknadsföra boken själv, om inte jag kan det så tror jag det blir svårt för någon annan att göra det mer lönsamt för mig eftersom det kostar att anlita någon. Jag tror att det bara skulle vara en onödig kostnad i det här läget. Däremot så vill jag verkligen bli bättre på att göra det själv.

Anna: Ja, egentligen samma här, det finns nog mycket man inte har tänkt på. Och kanske det här med PR i sociala medier, eller spridning i sociala medier, vet jag inte om man har lagt tillräckligt mycket tid på, det tror jag inte att jag har gjort.

Hanna: Nej, jag har inte gjort det, det är jag rätt säker på. Det är absolut något man kan lägga hur mycket eller lite tid på som helst. Där handlar det ju kanske mer om tid och intresse än pengar såklart. Och lite på ens förutsättningar också. Om man redan har en stor följarskara innan man har skrivit sin bok så är ju det jättebra. Eller att man har en superintressant bokidé eller en intressant livsberättelse eller något sånt.

Nischad eller bred målgrupp

Anna: Kanske en genre som börjar bli populär nu i Sverige? Det spelar absolut roll. Och vilken genre du skriver i. Det är förmodligen lättare att sälja riktigt bra om det är deckare eller feelgood än en smal genre, även om det förstås finns undantag. Och man säljer inte automatiskt bra för att det är en deckare.

Hanna: Nej. Det är lite både och det där. Jag tror det ibland kan vara bra att vara nischad också, under förutsättningar att man lyckas hitta dem i sin nisch. Då kanske boken är väldigt smal, men alla som har det intresset vill köpa boken, för det kanske inte finns några andra liknande böcker, vilket gör att det ändå blir många. Kanske spelar det också roll vilken typ av bok man har, för förmodligen är det lättare att sälja en pocket än en inbunden bok med tanke på priset, men det är ju en gissning förstås.

Anna: Jag tror det också. Och säkert pris generellt. För hur ska man tänka kring prissättning tycker du? Även om vi inte ska fördjupa oss allt för mycket i prissättning idag så kan det vara lite intressant att prata om ändå.

Hanna: Ja precis, det blir ju ändå lite kopplat till budget eftersom det påverkar intäkter. Det beror ju väldigt mycket på tycker jag. En sak att fundera över är ju om det är viktigast att nå så många som möjligt eller att tjäna så mycket som möjligt på varje sålt exemplar. Det säger sig självt att det påverkar priset man sätter.

Beräkna genomsnittlig kostnad och prissättning

Hanna: Sedan är det också bra att räkna ihop de utgifter man har haft för att skapa boken och för tryckning och beräkna ungefär vad varje bok har kostat i genomsnitt. Det blir ju särskilt relevant vid tryckning av upplaga, vid print on demand får man räkna lite annorlunda. I alla fall, när man har räknat fram vad varje bok har kostat så blir det lättare att sätta rätt pris. Man vill ju inte sätta ett för lågt pris så att man går back på varje bok eller inte får något över.

Anna: Nej det vore inte så bra. Men samtidigt så måste man ju tänka lite vad som är rimligt i förhållande till andra böcker.

Hanna: Ja det tycker jag också. För min del tänkte jag att det är bra om boken ligger i ett prisspann nära andra liknande böcker. Så jag kollade runt lite på vad andra böcker i samma format och genre kostade och så la jag mig i det lägre spannet av dessa böcker. I och med att jag är ny och okänd författare. Då har jag lite utrymme att ge rabatt också, på marknader och så.

Faktorer som styr prissättningen

Anna: Ja precis. Där tror jag det är bra att tänka till kring vilket format man väljer. För en del inbundna böcker är ju numera på väg upp mot 300 kr i fysisk butik och kanske 230 eller 240 kr online, och om en pocket då kostar kanske 89 kr, så är det förstås en lägre tröskel för många läsare.

Och vissa kanske vill ha något lättare, i vikt alltså, medan andra vill ha en inbunden för att de anser det är snyggare i bokhyllan. Men ja – det är hur som helst väldigt många parametrar att ta hänsyn till.

Hanna: Absolut. Och om man ger ut en bok på print on demand kan man, som jag förstår det, ofta styra prisnivån. Om man då sätter utpris till läsare på 400 kr istället för 200 kr, spelar det rimligen också roll för antal sålda exemplar, men samtidigt blir det ju mindre förtjänst om boken är billigare. Jag tror att det kan vara bra att inte lägga sig så mycket högre än andra liknande böcker om man är en okänd författare.

Anna: Det där är jättesvårt, för man kanske inte kan sätta ett så lågt pris man vill om man trycker via print on demand, för att det då går med förlust per tryckt exemplar.

Hanna: Precis, det vill man ju inte. Man har ett större spann av möjliga priser om man trycker upplaga i och med att man har lägre tryckkostnader. Men oavsett om man har upplaga eller print on demand så måste man veta vad man har för kostnader för att sätta rätt pris. Och samtidigt ta andras prissättning i beaktande lite förstås.

En kostnadspost som tillkommer efter att boken är klar är ju som vi var inne lite på, distributionskostnader och kostnader för lagerhållning.

Lagerhållningskostnader vid bokutgivning

Anna: Just det. De kostnaderna är mindre förstås om man har print on demand förstås. I alla fall lagerhållningskostnaderna.

Hanna: Ja precis, men om man har lagerhållning någon annanstans och distribution kanske från samma ställe så får man nog räkna med en till några hundralappar per månad för det och så en procentandel av försäljningen i provision för distributionen.

Anna: Ja, själv har jag satsat på att ha så låga fasta kostnader som möjligt där. Hellre lite högre procentandel i provisionskostnader än höga fasta kostnader.

Tips om man vill hålla kostnader för bokutgivning låga

Hanna: Ja så tänker jag också. Vi kan väl också ta upp några valmöjligheter kring hur man kan göra om man saknar startkapital? Eller om man har väldigt tajt budget.

Anna: Ja, precis. För man kan fortfarande få ut en bok. Man kan ju också ha kapital som man heller inte vill satsa på just det här.

Hanna: Så kan det vara. Och då är ju en väg print on demand, som vi redan pratat om. Ett annat alternativ kan ju vara att faktiskt börja spara pengar till bokutgivningen under tiden man skriver, om man vet att man vill ge ut en bok och tycker det är viktigt. Jag skulle inte rekommendera någon, eller jag skulle själv i alla fall inte vilja släppa iväg en bok som man VET är halvdålig och behöver till exempel en professionell korrekturläsning eller vad det nu kan vara, bara för att man inte har råd. Det kan man ju ångra senare. Då tror jag det är bättre att vänta och spara.

Anna: Mm, och sedan kan man helt enkelt välja att ge ut enbart som e-bok. Det finns gratis programvaror och det blir mer och mer digitalt idag. Man kan välja att ge ut enbart som ljudbok också, men då krävs ändå någon form av professionell inspelningsutrustning och en del kunskap, alternativt om man har turen att låna en utrustning eller en studio.

E-böcker

Hanna: Det är en mycket bra idé faktiskt. En del böcker kommer ju faktiskt inte ut i tryckt bokform och det är verkligen inget måste nuförtiden. Apropå det här med ebok så går det ju att betala en eller några tusenlappar för att få en konvertering till epub som är formatet, och det kan ju vara ett alternativ om man verkligen har ont om tid, men samtidigt så är det inte jättesvårt att lära sig göra det själv heller.

Anna: Just det. Så det går ju att få ut en bok utan att man riskerar att förlora pengar på den här drömmen eller projektet eller hur man nu ser på sitt skrivande.

Anna: Men nu ska vi gå vidare till veckans intervju! Du har ju intervjuat Kristina Svensson.

Hanna: Ja! Hon har skrivit, eller varit medförfattare till ett tjugotal böcker och hon driver också sajten Din bokdröm, med en massa författartips och annat. Det var jätteroligt att prata med henne, så mycket kunskap.

Intervju med Kristina Svensson

Hanna: Idag har vi Kristina Svensson, vetenskapskommunikatör och författare med oss. Varmt välkommen till podden Kristina. 

Kristina: Tack så mycket roligt att vara här. 

Hanna: Ja, jag tror att många av våra lyssnare känner till dig och ditt arbete? Du skriver ju böcker och har en väldigt bra blogg som riktar sig just till dem som vill ge ut egna böcker. Men du får ju ändå gärna börja med att presentera dig själv och din bakgrund inom skrivande och bokutgivning. 

Kristina: Jag läste mycket böcker som ungdom och drömde om att se mitt namn på ryggen av en bok. För en väldig massa år sedan så bestämde mig för att, okej, nu ska jag sluta bara prata om detta, och så ska jag se till att genomföra. Det här är länge sen, så det fanns liksom inte så mycket information som det finns idag, så jag var lite vilsen. Men efter så där sju års pysslande, så var min första bok klar. Jag gav ut den via en sån här tjänst, där de trycker och sköter det mesta. Och så berättade jag för allt och alla. Och sålde väl i alla fall, för att vara den typen av bok inte så illa, men ändå. Och sedan så började jag med nästa bok och den håller faktiskt fortfarande på med just den. Men sedan detta blivit kanske ett dussin böcker däremellan. Och bland annat blivit en hel hög med böcker för författare och det är ju därför att jag, alltså allt som jag själv saknade en gång i tiden, kan vi säga. 

Hanna: Jag förstår det. Var det 2010 din första bok släpptes, eller? 

Kristina: Ja. 

Att bli författare

Hanna: Det har ju förstås hänt en hel del sedan dess. Och vad var det som gjorde då att du liksom tog det här steget och kände att, nej men nu ska jag bli författare och att du sen valde att fortsätta på den vägen?

Kristina: Jag är ursprungligen vetenskapskommunikatör och jag har alltid brunnit för att berätta saker. Jag är egentligen berättare snarare än en skrivare. Jag jobbade jättemycket med att berätta vetenskap för smågrupper. Det var väldigt slitsamt och jag har alltid drivits av det här att jag vill nå ut till fler.

Alltså det är någon folkbildningsambition, och om det är så att du tar 20 personer i taget, och så vill du nå ut till många, då får du upprepa samma sak väldigt många gånger. Och det är ju lite grann som att stå på scenen. Det kostar enormt mycket energi. Så jag tänkte gå med att med böcker, med fysiska ting, så kan ju de få en spridning utan att jag måste vara med. Så det var liksom ett annat sätt att förmedla.

Hanna: Jag förstår. Lite den här skalbarheten i att ge ut böcker?

Kristina: Ja, det var den jag ville åt. 

Hanna: Vad spännande och du skriver reseböcker också, eller hur? 

Kristina: Ja, men precis och de här reseböckerna, de är ju egentligen lite att jag kopplar ju ihop det med resande och reseskildringar och sen så är det väldigt mycket vetenskap som jag knöar in. Eller ibland är inte vetenskap utan mer så här roliga fakta så där. Så det blir lite så här, lite folkbildning fast med fina bilder. 

Hur har branschen förändrats

Hanna: Ja men spännande. Du var ju inne lite på det att det fanns inte så mycket valmöjligheter eller alternativ och information då från början? Hur tycker du att branschen har förändrats för indieförfattare eller egenutgivare sedan du startade? 

Kristina: Ja, men det går ju både upp och ner. Ibland så känns det som att det går liksom väldigt liksom uppåt då. Att tryckpriset blir billigare och det finns fler och fler alternativ.

Och sen så dyker det upp hinder i vägen och det sätts upp trösklar, därför att väldigt mycket ska vi säga att branschen är byggd för att det ska funka med stordrift. Och där blir det jobbigt med oss som är hantverksförlag. Vi får ju mycket högre kostnader än de som kan köra stordrift och där är det väl lite, det går ju lite upp och ner. Och jag menar, nu ska väl papperspriserna vara på väg ner?

Men under pandemin så stack ju papperspriserna och därmed tryckpriser upp något fruktansvärt. Distributionen går ju upp i taket. Samtidigt så är det ju väldigt svårt att höja bokpriserna nu när det liksom är lågkonjunktur och folk har ont om pengar.  

Hanna: Ja verkligen. 

Kristina: Det är lite svårt. Och det är lite grann vad man inser när man har varit med ett tag är att väldigt stor del av branschen är beroende av olika typer av stöd och så statliga stipendier och pengar som inte är från bokförsäljning. Det kan jag tycka är lite sorgligt. 

Startade eget förlag

Hanna: Jo, att de flesta vill väl stå helt på egna ben förstås, även om det är jättebra att det går att få stipendier och sånt också förstås. Så jag förstår vad du menar. Du var ju inne lite också på att du använde för din första bok en sån där utgivningsstjänst. Hur kom det sig att du valde att starta ett eget förlag sen för det var väl det du gjorde kan man säga? 

Kristina: Det har väl att göra med, alltså egentligen rent praktiskt var det så att jag hade ju redan företag för jobbade lite som konsult. Och sen var det då min andra bok som blev publicerad, var ju ett samarbete med Johanna Björkqvist. Vi skrev en bok just om grundläggande hur gör man för att ge ut en bok. Den heter Förverkliga din bokdröm

Boken "förverkliga din bokdröm"

Hanna: Den har jag läst faktiskt.

Kristina: Och då blev det så här att vi sa att vi skulle dela på jobbet och dela på kostnaderna, och sen skulle vi liksom dela på intäkterna. Och då tog hon hand om delar av lagret och distributionen och jag tog hand om pappersarbetet. Och därför blev det så att jag fick starta förlag. 

Hanna: Ja, men just det. Det där är en jättebra bok tycker jag, och även fast den har ju funnits i över 10 år nu tror jag. Men det kändes när jag tittade i den för inte så länge sen, att det fortfarande är mycket som är relevant även idag av det som står där. Det är mycket som är liksom, ja vad ska man säga – evergreen. Det funkar fortfarande och sen är det väl säkert vissa detaljer som har förändrats så klart, men helheten tyckte jag fortfarande kändes väldigt relevant för dagens bransch. 

Kristina: Vad roligt att höra för att jag får en del en del som frågar om jag har en mer uppdaterad och jag har ju en sida där jag skriver uppdateringar vad som har hänt med utgivningen. Den sidan börjar bli ganska lång, men det är nästan bara företag som har bytt namn. Alltså grundprincipen är den samma. Sen är det leverantörer som kommer och går, kan man säga, men själva principen är fortfarande densamma. 

Det bästa med att ha eget förlag

Hanna: Det är jättekul när det är saker som funkar under lång tid. En bok vill man ju gärna ska leva i många år, inte bara funka i ett år. Vad tycker du det bästa är med att ge ut på eget förlag, jämfört med traditionellt förlag till exempel? 

Kristina: Ja, men det allra bästa är ju att jag gör planeringen helt själv. Jag behöver ju inte ha en diskussion med någon annan och jag sätter hela tidsramen själv. Om jag vill ut med en bok till jul eller om jag vill ut med den i mars, eller oavsett när jag vill ut med dem. Då bestämmer jag att då ska den ut och sen bara bokar jag in allting. Jag bestämmer helt själv. Jag gör ju böcker där jag blandar väldigt mycket. Och de blir ju väldigt mycket mer komplexa än många traditionella böcker och visserligen gör det dem kanske lite mer svåra att marknadsföra och så där, definitivt svårare att skriva. Men det är det som jag vill göra och då kan jag ju göra det. Därför att jag har eget förlag. 

Hanna: Precis. Så självständigheten, friheten att välja liksom? 

Kristina: Ja. Å andra sidan så är det ju ibland så skulle man ju önska att man kunde diskutera med någon. Nu har jag några 25 olika idéer på böcker, vilken av dem är störst sannolikhet att det går att sälja? Nu är det väldigt mycket slump och så där, men ändå, att prata med någon med 25 års erfarenhet som ändå säger att jag tror nog mest på någon av de där fem. 

Hanna: Ja, men precis. Hur brukar du göra då istället, när du är i den situationen? 

Att välja projekt att arbeta på

Kristina: Ja alltså då. Jag brukar ju börja med den som jag känner mest för. Och ibland blir det bra och ibland blir det inte så bra.

Hanna: Men då har man bara sig själv och svara mot sen också. Det är ingen annans förväntningar, man måste svara upp mot heller kan jag tänka mig. Ja, men det låter ju bekant. Jag är ju precis, jag har inte alls hållit på lika länge som du och är ju precis i början mer, men jag tänker lite likadant. Och jag tror att jag kommer fortsätta känna så också. 

Kristina: Jag tycker att det är för att du lägger tiden på … Du kan alltså lägga din tid bara på att skriva det du vill, sedan marknadsföra det till de läsare som tycker om det. Och så behöver du inte hålla på och förlora energi på att jaga runt förlag. Kanske bli refuserad, kanske bli förseningar… eller ha diskussioner och så där. Så att jag tycker att man fokuserar sin energi på bra saker. 

Hanna: Absolut. Är det någon särskild egenskap eller kunskap som är extra viktig, tror du om man är indieförfattare eller egenutgivare? Jag tänker lite kring disciplin eller sätta upp en plan, eller tror du att det är någon skillnad där? 

Bra egenskaper om man vill starta eget förlag

Kristina: Jag tror att det är en fördel om man är lite självgående och inte backar för pappersarbete, och ha lite projektledning och så. I vissa sammanhang kan man träffa författare som har varit författare länge, som är lite av en generation att de väntar sig att någon annan ska ta hand om dem. Och har man den attityden att man behöver någon som tar hand om en, då är det ju lite jobbigt med eget förlag. 

Hanna: Ja, absolut, för det är ingen som tar hand om en på det sättet.

Kristina: Nej.

Hanna: Ja, men det är ju helt sant förstås. I det här avsnittet av podden så fokuserar vi lite extra, eller diskuterar kring kostnader för bokutgivning och hur man kan navigera olika val. Vill du berätta lite om de viktigaste aspekterna, enligt din mening, som påverkar kostnaden för att ge ut en bok?

Kostnader för bokutgivning

Kristina: Det jag brukar alltid säga, det viktigaste, det är att man väljer utefter sina förutsättningar och vad det är för bok. Så att det finns liksom inte ett rätt val. När jag började så var det väldigt mycket snack om att egenutgivna böcker inte höll kvalitet och ditten och datten, och sen har jag liksom sett… Jag vet inte hur många diskussioner jag har sett i författarforum där folk diskuterar hur många korrfel de har hittat i bästsäljande böcker.

Jag brukar säga så här; det är ingen konst att ge ut en perfekt bok. Men det är en konst att få en bokutgivning att gå ihop. Och nio av tio böcker går inte ihop. Och det blir svårare och svårare att få pappersböcker att gå ihop, kan man säga. På väldigt mycket så räknar du på 20 års sikt, och så kan du ta in de digitala formaten, så får du det att gå ihop. Men det här gör ju att om det är så att det är viktigt för dig att din bokutgivningen går ihop sig, då måste man kompromissa. Man måste prioritera.

Är det så att man har ekonomiskt inga problem, man är kan ösa ut hur mycket som helst på det och se det som en hobby som får kosta. Så är det klart, då kan du ta in precis hur mycket hjälp som helst. Och jag tror också att ja, särskilt i början så där… Alltså att gå skrivkurser och anlita lektörer, flera stycken – det är otroligt bra utbildning. 

Hanna: Precis, i början kanske man nästan får se det lite som det också, ifall man tar in väldigt mycket hjälp på den fronten. Att det blir lite utbildning och lite bokutgivning om man säger så. 

Lektörsläsning och redaktör

Kristina: Ja, men jag ser det som att du får hjälp med din utbildning och du får hjälp att hitta din röst och du får hjälp och alltså det blir som en privatlärare snarare än att det ska funka… Sen är det ju de stora kostnaderna. Redaktör – kan göra otroligt mycket för en bok, men det är också den biten som kan vara skillnaden mellan om boken går ihop sig eller inte. 

Hanna: Precis.

Kristina: Så att där är där får man ju göra ett val och det handlar ju också om hur duktig man själv är. Är du dyslektiker? Ja, men absolut, då är det absolut nödvändigt. Ska det bli en ljudbok? Ja, men då kan vi ju kanske dra ner det. Jag lägger inte de pengarna. Jag lägger pengarna på formgivning istället för jag ger ju ut böcker framför allt med foton. Då är ju redigering av fotona mycket viktigare än texten. 

Hanna: Ja just det, precis. Att den ska bli vacker. 

Typ av bok påverkar

Kristina: Ja precis, så att det där är en viktig del. Sen är det en viktig del vad det är för typ av bok, och hur mycket energi man tänker lägga på att att nå ut med den. Och om det är ens debut eller ens 25:e i samma serie så måste man ju välja vad man ska ha för format och lite såna där saker. 

Men jag tänker så här att just det här som tryckta böcker, och om man tänker sig att man ska börja med någon bok, så tycker jag ju att man trycker en liten upplaga. För releasefest och för liksom, julmarknaden i byn och sedan anlitar man någon print on demand-tjänst där den ligger. Där du kan beställa den och där den kan ligga också i 25 år och finnas. Man kanske ska byta omslaget. 

Hanna: Är det är det är lite ett budgettips eller vad man ska säga ifall man inte har kanske jättestor budget till sin första bok och man kan inte eller vill inte trycka en stor upplaga. Man kanske inte vet hur mycket den säljer och så där, att man kan trycka en lite mindre upplaga då och sen välja print on demand även om det kanske är sämre marginal per bok men då kan den ligga där och ticka lite långsamt så att säga. 

Print on demand som komplement till upplaga

Kristina: Ja jo, men jag tycker att det är riktigt bra. Tyvärr har priserna för print väl kanske gått upp lite så att det är liksom svårt att ha det som första och som enda, jag tycker absolut att du ska trycka upp en liten upplaga på ett vanligt tryckeri också. Till just releasefest, för att annars så blir det så att du har alla exemplar därifrån för att det blir ingen marginal på dem, precis som du säger. Om det är så att man blir författare och skriver trettio böcker så är det ändå så att kanske de tjugo som inte säljer så mycket, de kan man ha som print on demand så att de går att få tag på. 

Hanna: Precis, de finns ändå istället för att de inte finns tillgängliga. 

Kristina: De finns och folk kan få tag på dem.

Hanna: När du sa liten upplaga, tänker du några 100 exemplar då eller vad tänker du är en liten upplaga? 

Kristina: Det beror på. Hur stor releasefest tänker du ha och hur mycket vänner har du och hur många grannar, har du? Om vi säger så.

Hanna: Ja men då är jag med. 

Kristina: För vissa personer så är det 5 personer, för det är liksom fyra barnbarn och ett exemplar till dig själv, men för vissa är en liten upplaga 500 för att det var så många grannar man hade. 

Hanna: Ja, men precis, så lite beroende på bok och kontaktnät kanske man kan säga. 

Åka på bokmässa

Kristina: Ja, men det beror väldigt mycket på och sen så är det så att en del tycker att det är roligt att åka på bokmässa, bara för att få vara med där. Då vill man ha några exemplar där, visserligen så behöver man inte så många. Man kommer inte sälja så många exemplar, men man kanske vill ha ett gäng och skylta med så att det ser lite fint ut och så där.

Så att hur stor den där lilla upplagan är, det varierar. Sen så är det ju, för sådana som gör som jag. Jag trycker ju böcker med foton och då vill man ju ha väldigt snygga foton. Och då är det offset tryck som gäller och då behöver du trycka åtminstone 1000 för att det ska gå ihop sig.  

Hanna: Ah, okej. 

Kristina: Och då behöver du anlita en extern distributör som jag vet att ni har haft i ett annat avsnitt. 

Hanna: Ja, men precis vi pratade om det. Det är just för att nå ut då till nätbokhandeln och andra bokhandlare. 

Kristina: Ja vad plus att du sällan har plats. De kommer ju på lastpallar. Jag som har gett ut ett antal böcker, jag har ju ett antal lastpallar med böcker i lager. 

Hanna: Ja, det förstår jag. 

Kristina: Jag har en lägenhet på 53 kvadrat. Du vet? Ja. 

Hanna: Du har dem inte i lägenheten då med andra ord. 

Kristina: Andra våningen utan hiss? Nej. 

Lagerhållning av böcker

Hanna: Det är väl det är väl få som kan ha flera 1000 böcker hemma utan att det blir väldigt skrymmande för. Man kan ju inte heller ha dem i ett kallförråd utomhus eller så, de måste ju ha en bra temperatur och så där. 

Kristina: Ja och sen, så behöver du ha, när det kommer en leverans med lastbil, så kommer de ju liksom med en sån här truck och då måste de kunna köra in den någonstans. 

Hanna: Ja det låter som en klok lösning att ha en distributör och lagerhållare i det fallet. 

Kristina: Ja, så det är ju de tryckta böckerna. Men det är ju för den typen av böcker jag ger ut då. Och där kan vi också säga när vi pratar om kostnader – det här är inte gratis. 

Hanna: Nej, men det förstår jag med färgtryck och fint papper kanske och såna saker. 

Kristina: Ja, jag försöker ju hålla mig till liksom ett fint papper, men utan och dra väg till riktigt så här superpapper. Det kan ju ändå vara så att skillnaden i papper, kan göra flera tiotusen. Beroende på vad man väljer.

Hanna: Just det ja. Det är en avvägning. Hur gör du för att liksom hålla koll på? Gör du en kalkyl så du vet ungefär när du har gått break even på en bok eller känner du mera av det, eller hur brukar du göra? 

Budgetering av kostnaderna för bokutgivning

Kristina: Ja, jag skulle ju önska att jag var kanske lite mer strukturerad på exakta kalkyler då. Men nu har jag ju börjat göra så att jag gör alla böcker likadana, är min nya plan.

Än så länge är det två utgivna och jag har bokat tryck av den tredje och då blir det ju så här att då blir det samma papper. Det blir samma tryckeri. Det blir samma bindning, allting, det är samma formgivare. Och så vet jag ungefär. Och egentligen så är det så här att första upplagan tar du in dina kostnader på och får lite grann över. Sen så behöver du ju att du behöver trycka om den och att det säljer också. 

Hanna: Precis, och sen så har man ju de andra formaten också. Kanske om du har e-bok? Ljudbok kanske man inte har om det mycket bilder och så där, men e-bok kanske ändå är relevant, eller? 

Kristina: Jag har faktiskt inte e-böcker just nu. Jag hade det tills de gjorde om och införde minimiavgift, för jag hade ju bara det var ju det de som hette, de som heter elib som blev axiell och som nu har bytt till något annat namn. 

Hanna: Ja jag vet vilka du menar. 

Olika format

Kristina: Men ja, lite grann har det varit så här att mina böcker… Jag har ju formgivare och vi jobbar väldigt tätt ihop. Det är en vacker produkt vi skapar och det är väldigt så där. Vi är jättenoga så att om vi har ett uppslag så ska det vara, då är det kanske bara foton som är rosa i det uppslaget och så där. Så att göra e-bok av det är väldigt svårt, för det blir inte… Det blir inte en annan version av verket utan det blir ju liksom en: Ja, här fick du texten. 

Hanna: Precis. Där kan man ju inte heller styra exakt hur det blir beroende också på vad läsaren har för enhet. Så det kanske är svårt med formatet där, men däremot de mer skrivtips-böckerna är ju en annan sak. Jag tror jag har läst någon av dem. Jo, den här som du har skrivit tillsammans med några andra: 10 vanliga misstag författare gör. Den har jag läst som e-bok har jag för mig. Och där finns ju väldigt mycket bra tips. 

Kristina: Ja den är ganska rolig, tycker jag. 

Hanna: Ja jätterolig, och ett vanligt misstag som ni tog upp där tror jag var att man antingen säljer sin bok för billigt eller för dyrt. Vill du utveckla lite kring det? 

Prissättning av böcker

Kristina: Ja, men det är ju det här, det är så himla svårt. Prissättning är ju jättesvårt. När jag började så var det väldigt mycket snack att vi som är egenutgivare, vi har inte en stor kåk på Sveavägen eller ett halvt block så där som vi ska underhålla. Så vi har ju mycket lägre kostnader. Vi kan sälja mycket mycket billigare och så konkurrerar vi på det sättet.

Och det här var ju delvis sant. Som e-boks revolutionen i USA och England, de anglosaxiska länderna med Amazon och kindle. Så var det så att egenutgivare, framför allt sådana här som skrev väldigt mycket romance, chic lit och alla de här. De vi i Sverige kallar feel-good kan vi väl säga.

Det fanns människor där som var väldigt produktiva och som satte sina böcker kanske för 1,99 dollar och sånt där medan de som var utgivna på större traditionella förlag kanske kostade 7,99. Och då så köptes ju kindle plattorna väldigt mycket av folk som var storläsare. Och de här storkonsumenterna tyckte det var mycket bättre med liksom 1 eller 2 dollar istället för 8-9 dollar för en bok.

Det var en enormt massa människor som kunde försörja sig som författare. Därför att de sålde väldigt mycket billigare. Och så kom de här tankarna in i Sverige och. Så vi ska sälja våra böcker så billigt.

Men i Sverige var det så att e-böckerna kom ju aldrig riktigt, utan det var ju det att vi istället hade tryckta böcker. Då har ju vi snarare högre kostnader för att vi kan ju inte trycka trettiotusen pocket i Kina för 2 kr styck eller vad det nu kostade.

Hanna: Det kanske inte är någon bra idé i alla fall. 

Ett vanligt misstag vid prissättning

Kristina: Nej, utan vi får trycka såhär 300 ex och så kostar de kanske 50 kr styck. Och nu hittar jag på lite grann.

Och säljer dem för… Jag har så många exempel på folk som har sålt sina böcker för under produktionspriset. 

Hanna: Jaha, ojdå. Det är ett vanligt misstag man gör alltså, att man inte har räknat ihop riktigt och sätter ett för lågt pris? 

Kristina: Och särskilt när bokhandeln ska rabatter, det distributionskostnader som man har glömt att ta med. Och för några år sedan så gick jättemycket böcker via BTJ till biblioteken och de kräver att få fraktfritt. Om det då kostar 40 spänn att skicka en bok… Ja, nu kostar det ju 80 och har du inte räknat in det, då hör du… 

Hanna: Absolut så det. Det är ju lätt hänt. Jag tänker att det kan ju finnas möjligen någon som gör det med flit för att den vill ha ut många böcker. Men det låter mer som att man kanske har gjort en miss och inte medvetet satt för lågt pris utan mer att man har missat att ta med en del kostnader helt enkelt?

Kristina: Ja oftast. Jag vet folk som medvetet går back ett par kronor per bok för att målet är att nå ut med sin första bok för att bygga sin läsekrets. 

Hanna: Just det. Ja, det är ju en annan sak. Då är ju mer ett medvetet val. Nej, men det där är jätteviktigt ju, ett bra tips. Att man att man ska vara noga där. 

Att räkna in alla kringkostnader

Kristina: Ja, precis. Vi måste i alla fall ha räknat in allting och inte missa just över de här fraktbitarna och sen så kan du välja då att du går back, men i alla fall så att du vet. Och jag vet också nu när Publit höjde sina tryckpriser nu flera gånger på raken. 

Och då vet jag att det var ju en del som hade för låg marginal så att det blev ju också att de gick back då. 

Hanna: Precis, på varje print on demand exemplar då. Det kan ju vara lite jobbigt. Det funkar inte riktigt i längden. 

Kristina: Ja, det blir ju lite tråkigt sådär. Så att det är det ena änden, att sätta priset för lågt. Och sen då – att sätta priset för högt. Det är ju också då kanske om du har gjort en print on demand bok, och särskilt om du har gjort en inbunden.

Nu ska jag säga att det här är något år sedan när jag tittade på, men jag tittade på vad trycktpriset för en av mina böcker skulle kosta. Om jag la upp den skulle den kosta 350 kr styck och trycka. oj ja. Och ja, sen kanske du då vill tjäna lite pengar. Så säg att du då vill tjäna 100 kr och då är det 450. Då kommer den kosta 900 kronor i butik och då går den ju inte att sälja. 

Hanna: Nej, det blir väldig svårt. Så i de fallen då får man välja… Alltså, då funkar det ju nästan inte att ta den tjänsten egentligen utan i de fallen måste man kanske se sig om efter en annan lösning? 

Att ha boken tillgänglig när den har sålt slut

Kristina: Ja, alltså jag tänker ju att man kan ha det ändå som en lösning för äldre böcker, bara för att de ska vara tillgängliga. Och så får de väl kosta 900 kronor i butik då. För att den enda människan som tänkte köpa den… Det här är det enda sättet du kan få den. 

Hanna: Ja någon som verkligen, verkligen vill ha den. 

Kristina: Men man kommer ju inte att sälja så många ex då, men den är ändå tillgänglig, liksom. Så att jag tror, det är ju väldigt bra om man kan försöka lägga sig på samma pris som andra böcker i sin kategori om man säger så.

Hanna: Just det så att man tittar lite på det också. 

Kristina: Ja och sen så tänker man att varken att jag ska sälja mina böcker extra billigt för att jag är egenutgivare för då signalerar man ju att de inte är så mycket värda. Men heller inte sälja dem och ligga prisledande i det övre segmentet för då kommer de inte sälja. Utan försök att ha i mitten då. 

Hanna: Ja, men det det låter som ett väldigt bra tips. Och då måste man ju göra lite research. Och titta lite, vad andra ligger på och sen räkna upp sina egna kostnader och se att det att det är rimligt? 

Se över och uppdatera priset

Kristina: Ja och sen så kan man ju behöva ändra priset emellanåt också. 

Hanna: Just, det är också ett bra tips, att gå igenom det då och då. Kanske någon gång per år eller om man vet att tryckkostnaderna ökat väldigt mycket eller så.

Jag ser att tiden drar iväg, men jag tror att vi hinner med en sista fråga i alla fall. Nu har du ju gett jättemycket bra tips, men jag tänkte ändå fråga om du får ge ett sista tips till den som har eller arbetar med ett manus och gärna vill ge ut en bok själv, vad skulle ditt första tips till den personen vara? 

Tips till dig som vill ge ut på eget förlag

Kristina: Alltså, mitt första tips är faktiskt att läsa någon av mina handböcker. Då får de väldigt mycket mer information om allt och sedan så blir det mycket enklare att sortera bland alla tips och råd som man får på nätet. Och så lite grann strunta i vad alla andra säger att man ska göra, utan istället bara säga: Men vad är viktigt för mig? 

Hanna: Ja men jättebra tips att skapa sig en bra grundkunskap att stå på, och sen inte kanske lyssna på alla röster som kommer från alla håll. 

Kristina: Det finns väldigt många ”så här måste du göra och så här ska du göra och det här är bäst” och så där. Och alla har ju liksom litegrann rätt, men ofta är det utifrån vissa förutsättningar. Så man måste liksom gå till sig själv. Och sen så är det också rätt så viktigt att ja, men se till ge att boken och testa. Alltså är det första boken så testa att ge ut den i liten skala. Alla författare blir bättre. Så övning ger färdighet. Vi blir alla bättre. Vår tredje bok är nästan alltid bättre än den första. Så därför, håll inte på och fila på den första i sjuttiotolv år utan låt den möta läsare och börja bygga din läsekrets. 

Hanna: Ja superbra tips att avsluta med, verkligen. Stort tack för att du ville vara med Kristina. Det har varit jätteintressant att höra om dina erfarenheter och alla bra tips du har delat med dig av. 

Kristina: Ja tack så mycket för att jag fick vara med. 

Reflektioner från intervjun

Hanna: Så intressant!

Anna: Ja verkligen, hon har ju skrivit i över 10 år också, så hon har ju varit med så länge.

Hanna: Ja. En sak som var roligt var ju att jag ändå känner igen många av de sakerna vi har pratat om och det blev lite bekräftat, eller att hon var inne på samma spår. Då kanske vi inte är helt ute och cyklar iallafall. Haha.

Anna: Haha, nej man får hoppas att det är så!

Hanna: Ja, till exempel det här med att man bör definiera om man ser det som en hobby som får kosta pengar eller om det är viktigt att gå med vinst. Var det något särskilt du tog med dig?

Anna: Jag tänkte på det hon sa i början, att det inte fanns så mycket information när hon skulle ge ut sin första bok. Det tycker ju vi också att det varit svårt ibland och då var det garanterat ännu svårare.

Hanna: Mm, absolut. Och säkert ännu mer kontroversiellt eller vad man ska säga, att ge ut själv.

Anna: Ja, säkert. Hon nämnde ju också de här egenskaperna som man behöver ha för att kunna ge ut på eget förlag: att vara självgående och ha fallenhet för projektledning, i och med att ingen tar hand om en.

Hanna: Nej just det. Det kanske inte passar alla, där får man väl känna sig själv lite. Eller testa och se vad man tycker, det är ju inte så lätt att veta alltid i förväg.

Anna: Nej, så är det ju. För det krävs väldigt mycket självdisciplin. Tänkte du på något under intervjun.

att kompromissa

Hanna: Ja jag tänkte på det här hon sa att man måste göra vissa kompromisser och avvägningar kring hur mycket tjänster man köper in och hur mycket boken får kosta att göra. Det tyckte jag var bra sagt.

Anna: Ja. Det är ganska skönt att höra faktiskt, för många är ju stenhårda med att man måste ta in professionell hjälp med både omslag, lektör, korrektur, redaktör, sättning och tusen andra saker för att det ska bli perfekt. Men då är det inte så stor chans att det går runt ekonomiskt istället.

Hanna: Nej precis! Sen tyckte jag det var väldigt intressant där när hon berättade att hon har varit med om att författare sätter så lågt pris att de oavsiktligt går back på varje bok. När man tänker på saken så är det nog lättare hänt än man tror.

Anna: Mm, så kan det säkert vara. Speciellt när man skrivit sin första bok och man inte alls vet hur man ska tänka kring prissättningen. Jag visste inte ens vad f-pris var från början och när man inte vet det, är det ju jättesvårt att veta hur man ska sätta det.

Hanna: Absolut. Vi kan ju säga det, f-pris är ju det man sätter till återförsäljarna, exklusive moms då. Jag tyckte också det var ett bra tips att trycka en mindre upplaga och sen ha gamla titlar som print on demand. Det är ju trots allt bättre att boken finns tillgänglig att köpa än att den inte gör det. Även om marginalen inte är den bästa.

Anna: Absolut, väldigt smart om den säljer slut. Man kan förstås trycka upp 100 extra exemplar, men då blir de heller inte så billiga per styck som om man hade tryckt upp 1000 ex.

att ha olika format

Hanna: Precis.  Hon sa ju också det där att det blir allt svårare att gå runt på tryckta böcker. För min del så tänker jag då att det blir ännu viktigare att man gör så många olika produkter som möjligt med varje manus, till exempel e-bok, ljudbok, kanske översättning, och når ut i så många olika kanaler som möjligt. Förstås inte lämpligt för alla böcker, som hon var inne på med reseböcker med färg, men för en vanlig spänningsroman eller feelgood så borde det rimligen vara så.

Anna: Ja, det håller jag verkligen med om. För det är ju inte det stora jobbet att göra om dem i olika utgåvor, utan snarare att skriva själva boken. Och då är det lika bra att den kommer ut i så många format och kanaler som möjligt.

Hanna: Ja. Det sista hon sa tyckte jag var väldigt klokt också, att det är viktigt att faktiskt få ut boken någon gång och börja arbeta på nästa. Att det är så man blir bättre.

Anna: Ja, det tycker jag man känner själv också. Det är nog bara att acceptera, att oavsett hur mycket perfektionist man är, kommer första boken inte att bli perfekt. Förmodligen inte ens den tionde boken, men den kommer i alla fall bli lite bättre än den första.

Hanna: Ja, det tror jag också, absolut.

Anna: Jag tycker att det var väldigt mycket lärorikt i den här intervjun!

Hanna: Ja, jätteroligt!

Frågor till avsnittet

Hanna: Vi har ju faktiskt fått in frågor, eller förslag på ämnen att ta upp, i det här avsnittet, så vi gör det nu tycker jag!

Anna: Ja!

Hanna: Sten Rosendahl skrev ett långt trevligt meddelande där han bland annat undrar om vi budgeterar med att varje bok ska bära sina egna kostnader, även om det tar tid, eller om vi ser det som en hobby som får kosta. Vi har ju varit inne litegrann på det, men kanske inte utvecklat det. Hur tänker du, Anna?

Anna: Jag budgeterar nog absolut bok för bok, men tänker också att OM det inte bär sig, så är det trots allt en hobby. Det kanske är att lura sig själv lite, att tycka att båda scenarion är okej, men jag tror faktiskt att det är så för min del och kanske för många andra. Jag föredrar om det går med vinst, men jag kommer fortsätta skriva även om det inte gör det. Men jag har ju också medvetet försökt att hålla nere kostnaderna just för att det ska kunna gå med vinst. Hur tänker du?

Hanna: Jag tänker absolut att jag håller på och bygga en verksamhet och vill gå med vinst. Sen är jag medveten om att det inte är det enklaste och att det kan ta tid och så, men jag kan vara ganska envis. Nu har jag ju bara en bok och jag har en tanke om när den ska ha tjänat in vad den kostat och därefter blir resten plus.

Sen blir det väl så att olika framtida böcker kommer gå olika bra och vissa kanske bär sig bättre än andra om man säger så, men tanken är väl att varje bok ska bära sina egna kostnader inom en inte allt för lång tidsram.

Kostnader för bokutgivning - vad budgeterar vi med?

Anna: Och sånt är ju väldigt svårt att veta i förväg. Men då har du en plan i alla fall och har tänkt igenom det och det är väl det viktigaste.

Hanna: Ja. Sten skriver vidare om vad vi räknar med att en bok kostar fram till release, även om det kan vara svårt att uppskatta.

Anna: Ja, det är det ju verkligen. Men i grova drag då, det är företagskostnader på några tusenlappar per år, om man vill ha omslagsdesigner är det inte ovanligt att det kostar 10 000 kr, om man vill ha lektör och redaktör ett par vändor kan det säkert också gå upp till 10 000-20000 kr.

Hanna: Kan nog bli mer också…

Anna: Ja, och vi har tryckkostnad för skönlitterära böcker på kanske 15-40 kr per bok om man trycker upplaga, men ett par-tre hundra kronor hos vissa Print om demand-företag, när jag kollade i alla fall. Vad har vi mer, hjälp mig här.

Hanna: Det finns ju lite olika marknadsföringskostnader, det är ju lite valfritt hur mycket man vill lägga på det. Det kan ju vara alltifrån ingenting till tiotusentals kronor. Själv har jag inte lagt i princip några pengar på det än utan försökt spara det till senare.

Däremot har jag köpt en rollup, kostar väl runt en tusenlapp. Sen har vi ju distributionskostnader som kan variera mycket, men från drygt någon hundralapp i månaden och uppåt. Men distributionskostnaderna kommer ju ofta efter release, och då har vi ju även fraktkostnaderna som faktiskt kan bli ganska höga, som Kristina var inne på.

Men för att försöka svara på Stens fråga då, jag räknar väl med att lägga ut ungefär 20-25 tusen kronor plus tryckkostnader för den boken jag arbetar på nu. Och då är det främst omslag, lektör och språkgranskning som kostar.

Kringkostnader

Anna: Ja. Och allt detta är ju ganska svåruppskattade siffror, för det varierar så mycket med vad man väljer. En hemsida kostar också pengar, både domänen och själva webbhotellet. Det kan vara någon tusenlapp eller mer per år. Och kanske kostnader för någon som hjälper en med hemsidan om man inte vill eller kan själv.

Hanna: Precis. Vissa av de kostnaderna du nämnde är ju inte specifikt kopplade till en bok utan mer till hela verksamheten eller företaget. Till exempel kostnad för hemsida, bankkostnader och sånt. Det kan ju vara så också att man redan har ett företag med viss annan verksamhet i, eller så är det bokutgivningen som ska täcka hela de kostnaderna också.

Anna: Mm.

Hanna: Han skriver också att ”Sedan kanske ni kan nämna att kulturutövare med företag kan dra av underskott mot inkomst av tjänst de första fem åren.” Jag förmodar att han menar enskild firma då och inte aktiebolag förstås. Det där har jag inte koll på men det är ett bra tips att kolla för dig som tror att du eventuellt kan träffas av det.

Det här kan man läsa mer om på Skatteverkets hemsida, kring vilka förutsättningar som gäller och så vidare.

Avslutning

Anna: Precis. Och då ser man vilka kriterier som måste vara uppfyllda, och det fanns ju en maxsumma när jag läste senast och en hel rad andra regler, så kika gärna på det. Men det är ju värt att tänka på, för det är inte alls självklart att man redan första året lyckas tjäna in det man lagt ut. Det tar tid att sälja en stor upplaga, och om man lagt mycket på boken, men väljer print on demand, är förtjänsterna per bok betydligt lägre.

Hanna: Det är helt sant. Och vi ska väl börja avrunda här.

Anna: Just det

Hanna: Så – vilket är ditt bästa tips kring det här som vi har tagit upp idag, Anna?

Anna: Det är nog att komma ihåg att räkna med alla kostnader i bokproduktionen, även de som är relaterade till att starta och driva företag, för det är inte heller gratis. Om du redan har ett företag är det ju en annan sak.

Hanna: Mm, det är lätt att glömma förstås.

Anna: Ja, för det är ju så mycket kringkostnader. Bankkostnader, bolagsverket, företagsförsäkring, eventuell kostnad till patentverket o.s.v.

Hanna: Just det. Kom ihåg alla dolda kostnader också, inte bara räkna med tryckkostnaden.

Anna: Precis. Vad har du för tips?

Utvärdera kontraktserbjudande

Hanna: Jag har läst ganska många frågor i olika forum om personer som har blivit erbjuden utgivning av ett hybridförlag mot att de betalar en summa pengar. Och så undrar de då om det här är ett bra alternativ. För att ta ställning till det så är ju ett tips att ta reda på exakt vad som ingår i det paketet man har blivit erbjuden.

Anna: Mm.

Hanna: Det kanske är omslag, tryck, lektör och så vidare. Då får man ju rada upp de tjänsterna och sen ställer man upp vad motsvarande skulle kosta om man istället ger ut själv, vilka tjänster man då skulle välja och så vidare. Det kanske inte är just de tjänsterna som man blir erbjuden.

Anna: Nej. Och sen också se vad tjänsterna man blir erbjuden innebär. Om det till exempel står marknadsföring – vad betyder marknadsföring? Kan man göra samma sak själv?

Hanna: Just marknadsföring skulle jag vara lite halvskeptisk mot eller vad man ska säga i ett sånt kontrakt. För där har man ju hört så mycket om personer som har blivit besvikna just på marknadsföringsbiten.

Där skulle jag nog vara väldigt angelägen om att veta exakt vad det innebar. Jag tror ju att alla måste räkna med att göra ganska mycket marknadsföring själva, även om man är utgiven på traditionellt förlag.

Vad ingår i ett hybridkontrakt?

Anna: Och sedan är det ju också viktigt att om man blir erbjuden ett kontrakt, att för det första bör man ta reda på vilken typ av utgivning det är.

Om det kostar pengar rör det sig om hybridutgivning och då är det alltså ingen traditionell utgivning. Det måste inte vara fel men det kanske inte är helt tydligt alltid vad det rör sig om, så man får försöka läsa ordentligt. För det finns ju förtäckta hybridförlag, som inte talar om att de är hybridförlag. Man kan ju alltid kontakta Författarförbundet, även om man inte är medlem där.

Hanna: Just det, det kan man göra, så kan de granska kontraktet. Men för att knyta tillbaka till det jag var inne på, om man vill utvärdera valet mellan hybridkontrakt och att ge ut helt på eget förlag så är det förstås inte bara själva kostnaderna som man ska låta styra valet även om det är en viktig aspekt. Man måste också väga in andra fördelar och nackdelar också.

Anna: Mm, det är viktigt.

Hanna:  Vissa kanske ser det som en fördel att eventuellt slippa en del administrativa delar genom att välja ett hybridförlag medan andra kanske känner tvärtom eller att det är viktigare att ha full valmöjlighet när det gäller vilka tjänster man betalar för.

Anna: Ja, man får fundera på vad man vill, kan och har råd med.

Nästa avsnitt

Hanna: Absolut. Jag tycker det är bra att utvärdera olika alternativ och inte bara ta första bästa som dyker upp. Samtidigt är det ingen idé att fastna i planering och utvärderingar. Lägg lite tid på att utvärdera, skriv ner en budget och ta ett beslut. Man kan alltid ändra metod till nästa bok och man ska inte heller vara rädd för att ompröva gamla beslut om ny information eller nya förutsättningar dyker upp.

Anna: Så är det ju. Misstag, eller val som man är mindre nöjd med, kommer man ju förmodligen att göra, även om de är jättesmå. Då är det bara att ta nya tag nästa gång. 

Hanna: Absolut.

Ska vi berätta om avsnittet som sänds om två veckor?

Anna: Ja, det gör vi!

Hanna: Då är det dags att gå igenom hur man gör en e-bok!

Anna: Just det. Med tanke på hur digitalt samhället är, är ju e-bok och/eller ljudbok ganska självklara val för många författare.

Hanna: Ja absolut. Så hur gör man då? Och vilket program kan man använda? Det tänkte vi gå igenom lite nästa gång.

Anna: Om du undrar över något som vi pratade om idag, eller kanske har frågor inför avsnittet om e-bok, skriv då till oss på Podden Trycksvärta, eller på Instagram där vi också heter Podden Trcksvärta.

Hanna: Hoppas att du som lyssnat har fått med dig många tips kring hur man tänka när det gäller kostnaden för bokutgivning. Du har lyssnat på Podden Trycksvärta med mig, Hanna Wesslén…

Anna: och Anna Samuelsson. Vi hörs igen om två veckor. Ha det så bra!

 

Omslag avsnitt 11 Vad kostar en bokutgivning

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *