Podden Trycksvärta - Avsnitt 5 Bokomslag i praktiken
I Podden Trycksvärta avsnitt 5 diskuterar vi hur vi i praktiken gjorde våra bokomslag.
Göra eget omslag eller ta in en designer? Hur hittar man förresten en designer och vad kostar det? Om man vill göra omslaget på egen hand – hur bär man sig åt? Vi diskuterar tillvägagångssätt i Photoshop och InDesign, omslagsbilder och vad man bör tänka på. Ett informativt avsnitt med många praktiska tips!
Lyssna nedan eller där du vanligtvis lyssnar på poddar. Om du hellre läser än lyssnar så hittar du transkribering av avsnittet nedan, tillsammans med noteringar och länkar.
Transkribering och länkar till avsnitt 5 - Bokomslag i praktiken
Inledning och presentation
Hanna: Hej och välkommen till det femte avsnittet av podden. Mitt namn är Hanna Wesslén.
Anna: … och jag heter Anna Samuelsson.
Hanna: Vi är spänningsförfattare och detta är podden Trycksvärta.
Anna: I den här podden tar vi upp ämnen som kretsar kring skrivande, framför allt med fokus på egenutgivning. Vad ska vi prata om idag?
Hanna: Ja för fyra veckor sedan nu så sände vi ett avsnitt om omslagets betydelse för boken. Det var väldigt populärt och vi har fått frågor om hur man gör ett omslag själv.
Anna: Jättekul tycker vi så vi bestämde oss för att lägga in ett extraavsnitt och gå in på djupet om hur man kan göra ett omslag på egen hand och hur man gör om man vill leja bort arbetet.
Hanna: Ja precis, och för och nackdelar med respektive sätt. Baserat på våra egna erfarenheter, vi är ju inga experter på det här området egentligen.
Anna: Nej, just det. Så då kör vi igång med dagens avsnitt.
Hanna: Det gör vi.
Vad har hänt sedan sist?
Anna: Vill du börja Hanna med att berätta lite om vad som hänt sen sist med ditt skrivande och så?
Hanna: Ja, på ett sätt så känns det ju som att det inte har hänt någonting alls genom, men det är inte riktigt sant. Jag har kommit framåt i skrivandet av del två i Nepalsviten. Inte riktigt klar med första utkastet än som jag hade tänkt men kanske tre fjärdedelar klart i alla fall.
Anna: Men det är ju jättebra jobbat. Tänk att du kommit så långt tre månader efter att du gav ut Sprickan i fasaden?
Hanna: Ja, jag försöker se det så istället för att tänka att jag ligger efter.
Anna: Det tycker jag absolut du ska göra. Men hur är det att skriva och knyta ihop trådarna från bok ett och sen också bygga något som leder vidare till del tre i serien?
Hanna: Det är lite klurigt måste jag säga men väldigt roligt. Jag har ju hela historien på något sätt i huvudet och det är inte helt lätt att veta om man har lyckats knyta ihop det så att en läsare upplever att det hänger samman så det blir ju ett jobb under redigeringen nu.
Anna: Nej, man är ju så inne i det att man kan vara svårt att se hur det blir för ny läsare. Och sen har du ju blivit intervjuad också har jag sett?
Hanna: Ja precis om hur det är att arbeta med en lektör och den intervjun finns upplagd på Manuslejonets hemsida. Vi kanske kan länka till den ifall någon är intresserad av att kika.
Anna: Så spännande. Det var ju väldigt intressant att läsa. Det var en lång intervju om dig och skrivprocessen och research och Nepal.
E-bok och streaming
Hanna: Ja precis. Vi träffades, Linda och jag, på ett café för den här intervjun. Det var ju väldigt trevligt att ses på riktigt eftersom vi har arbetat ihop mycket det senaste året men aldrig träffats tidigare.
Anna: Nej men kan tänka mig det.
Hanna: Men du då? Vad har hänt sen sist för dig?
Anna: E-boksversionen av Statisterna är äntligen färdig och finns nu att köpa hos internetbokhandlarna. Och även streama hos Storytel och förhoppningsvis fler streamingtjänster inom kort. Och jag kommer också lägga in i en webbutik på min egen sida där e-boken finns att beställa.
Hanna: Jättekul, verkligen bra jobbat med den.
Anna: Tack. Ja, men det känns så skönt att det är klart för det har hängt över mig ett bra tag och det har varit så mycket småfixande och så mycket som har strulat. Och sen insåg jag att det inte alltid var min EPUB-fil som var fel på utan att e-boksläsare helt enkelt beter sig väldigt olika varandra.
Hanna: Ja, just det.
Anna: Jag har nog testat sju stycken under den här perioden, både i mobilen och på datorn. Och den första jag testade vägrade dela kapitlen, och innan jag insåg att det var e-boksläsarens fel och inte min e-boks fel, hade jag slitit mitt hår ett antal gånger.
Hanna: Ja, jag märkte också det att olika läsare kan visa samma bok på olika sätt, för det är ju den typen av format som EPUB är förstod jag. Men vad bra att det löste sig. Du gjorde e-boken i InDesign, eller hur?
Anna: Precis, och vi kommer ju ta upp detta med e-bok i ett senare avsnitt. För där använder vi olika programvaror och gjorde på olika sätt.
Hanna: Och du var ju väldigt snabb måste jag säga med att få till streamingtjänsterna när e-boken väl var klar. Jag har varit lite segare med det, men jag tror att det är där folk läser e-böcker i största utsträckning.
Anna: Ja, men det tror jag verkligen med. Jag gör ju så själv också och streamar e-böcker i högre utsträckningen än jag köper e-böcker.
Hanna: Ibland gör jag det också, men oftast när jag läser e-böcker så har jag köpt dem via Amazon. Det är ganska billigt med e-böcker där och om man prenumererar på BookBub så får man ofta gratiserbjudanden och sånt. Men ibland har jag prenumeration på streamingtjänster och då läser jag gärna e-bok där också. Vad händer framöver då?
Anna: Nu är boken är klar kan jag fokusera på annat. Framförallt del två i serien, men också ljudboken av Statisterna. Och förhoppningsvis ska jag bli klar med ljudboken innan eller under sommaren, men det är ju mycket som tar tid.
Hanna: Absolut.
Anna: Och jag vill kunna fokusera på skrivandet också, som har fått stå tillbaka lite.
Hanna: Det är ju kanske skrivandet som är det roligaste, så kul att kunna varva det och andra uppgifter.
Littfest i Umeå
Anna: Ska vi berätta lite om planerna i mars också?
Hanna: Ja. Vi har ju bokat in oss på Littfest.
Anna: Sveriges största litteraturmässa, som har anordnats sedan, vad är det nu, är det 2007 tror jag i Umeå.
Hanna: Så där hittar du oss vid ett bokbord och på Lilla scenen när vi pratar om både deckare, research och om podden Trycksvärta.
Anna: Ja, och vi skulle vara jätteglada om du ville komma förbi och säga hej.
Hanna: Jättegärna, gör gärna det om du har vägarna förbi.
Förra avsnittet om projektplan
Anna: Förra avsnittet pratade vi om projektplan. Ska vi ta en snabb tillbakablick?
Hanna: Ja, det gör vi.
Anna: Vi berättade då om hur man strukturerar upp en projektplan och vad man kan inkludera. Att den kan innehålla allt från vilka man ska ta kontakt med under utredningsprocessen till sådant som man själv ska göra, till exempel skicka in tryckfilerna till tryckeriet i tid.
Hanna: Just det, och vi listade ju en hel del uppgifter i ett inlägg på Instagram under podden Trycksvärta också. Bland annat precis det du sa, att ha kontakt med tryckeriet och beställa förpackningsmaterial till böckerna och sådana saker.
Anna: Dessutom gästades vi av författaren Albin Hagberg Medin som berättade om hur han arbetar med plan sin plan. Och framförallt hur han gick till väga för att finansiera sin bokutgivning via en Kickstarter. Det var väldigt kul att höra, tycker jag.
Hanna: Verkligen, det låter ju väldigt spännande att ha en crowdfunding-kampanj så där. Får se om man vågar sig på det någon gång. Men kika gärna på det och lyssna på avsnittet om du missade det. Det ska vi köra igång med dagens tema.
Anna: Ja, det tycker jag.
Våra bokomslag och hur vi gjorde dem
Anna: I avsnitt tre tittade vi enbart på andras omslag och pratade om bokomslagets betydelse. Den här gången tänkte vi vända blicken mot våra egna omslag för att diskutera våra egna val och hur vi resonerade.
Hanna: Ja precis, vi tänkte bjuda på en del praktiska tips kring de olika vägar som man som indieutgivare kan gå kring omslag.
Anna: Men om vi börjar med att titta på framsidan av din bok Sprickan i fasaden. Det är ju asiatiska byggnader som jag då gissar är i Nepal och en munk framför, man ser en tjej bakifrån som jag förstår är huvudpersonen Emilie.
Hanna: Det stämmer. Nu pratar vi då om den tryckta boken och e-boken. Ljudboken har ett annat omslag eftersom den ges ut av ett annat förlag.
Anna: Ja just det, för det är ju lite olika. Men på de här utgåvorna är det en diffus spricka högst upp också och typsnittet är väldigt stilrent, färgtonen blålila. Jag tycker omslaget är väldigt snyggt och det speglar innehållet på ett bra sätt, man förstår att det är en spänningsroman och att tjejen är en viktig karaktär. Det är dels titeln tycker jag, men också färgskalan och den här sprickan och den nästan avskrapade färgen på bokstäverna som ger en liten oroskänsla. Man vill veta mer om vad som händer i boken.
Hanna: Jag tycker väldigt bra om omslaget. Även om omslaget till ljudboken för den delen.
Anna: Ja, men verkligen. Det är också jättesnyggt. De har lite olika stil ändå och till den tryckta boken och ljudboken så väljer du ha en designer Hanna.
Omslagsdesginer
Hanna: Just det, jag anlitade omslagsdesigner. Och det är jag väldigt glad för. Jag är inte så bra med bild och design och hade inte kunnat göra ett så fint och proffsigt omslag. Och dessutom så tror jag att det hade tagit väldigt mycket tid för mig att lära mig programmen tillräckligt bra för att göra omslaget. Ja, jag tycker verkligen det var värt de pengarna.
Anna: Det är väldigt tidskrävande.
Hanna: Ja och omslaget är ju det första folk ser, så det är viktigt att det är snyggt och proffsigt.
Anna: Ja, så är det verkligen. Vi analyserar det ju andra omslag i avsnitt tre för några veckor sen och hade ju också en intressant intervju med Anders Nyman där som också skrivit en bok om detta.
Hanna: Precis och det går ju förstås att lyssna på i efterhand om man missade det.
Anna: Vill du berätta lite om hur du gjorde för att hitta en designer till ditt omslag?
Hanna: Jag hade ju inga kontakter sedan tidigare så att jag började leta på Reedsy som är en plattform för att hitta omslagsdesigner, lektörer, redaktörer och sådant. Det är i alla fall ett bra sätt inom den engelsktalande världen, har jag förstått. Tyvärr så upptäckte jag ganska snabbt att utbudet med svenska omslagsdesigners på Reedsy var väldigt begränsat, åtminstone för något år sedan när jag kollade. Och jag hittade i princip ingen. Så det är tydligen inte en plattform som används mycket i Sverige. Så om du är omslagsdesigner eller liknande så kan det ju vara ett tips att försöka komma med där. För hade jag hittat någon där som passade, som var från Sverige, så hade jag gått via dem eftersom det är ganska noggrann kvalitetskontroll för att få vara med på den plattformen.
Anna: Det är bra tips och nu hamnar vi kanske lite utanför det du egentligen tänkte berätta om. Jag måste fråga ändå, hade du lika gärna kunnat välja en designer baserad i Storbritannien?
Hanna: Jag övervägde det, och i princip så finns det ju inget som hindrar det. Men jag ville ha någon som har koll på den svenska marknaden och arbetar i Sverige.
Anna: Ja, jag tänker att det skiljer sig med design, att man i olika länder har olika typer av omslag och vet vad som tilltalar målgruppen i just det landet där man är baserad. Och det nämnde väl också Anders intervjun i avsnitt tre, att det skiljer sig mycket mellan länderna hur omslagen ser ut och hade exempel på det också.
Hanna: Just det.
Anna: Eller vad det lite också det faktum att du och omslagsdesignern inte kunde ha en dialog på just svenska i så fall för med tanke på att man kanske diskuterar mer ingående med fackspråk och så kanske det är svårare om det inte ens modersmål? Även om just du läser mycket på engelska och nog är väldigt bra på det.
Att hitta en omslagsdesginer
Hanna: Nej, jag tänkte inte på det så mycket. Jag hade nog inget emot att ha en dialog på engelska, även om det säkert finns en del fackspråk som jag inte kan där. Men det kan jag kanske inte på svenska heller. Så det var inte språket i sig, utan det var nog just det här att omslag skiljer sig mellan olika länder som var anledning. Och ja, jag fick ju det lite bekräftat också i intervjun med Anders att det nog var rätt tänkt. Han berättade att det är helt olika stil som gäller på olika marknader och det var nog den uppfattningen jag själv hade också.
Dessutom så fick jag faktiskt en hel del hjälp av min designer med val av format till boken och sånt för det hade jag inte bestämt än vid den tidpunkten. Och eftersom jag själv just då höll på att försöka sätta mig in i vilka format som fanns, och som var vanliga i Sverige, så passade det väldigt bra.
Anna: Kan tänka mig det.
Hanna: Men det var till stor nytta. Jag tänker att en designer som är baserad utomlands vet säkert inte vilka format som är vanliga här i Sverige och utomlands är det ju andra format som är vanligast.
Anna: Ja just det, men hur hittade du din designer till slut då?
Hanna: Jag fick börja leta på andra ställen och jag tror att det var via min lektör som jag fick ett antal tips. Och jag gick in och kollade på hemsidorna och så tyckte jag att min designers omslag var väldigt snygga. Därför tog jag kontakt med henne och fick ett väldigt bra intryck och jag hörde av mig till några andra också men landade till sist med Mia då som jag tyckte det passade väldigt bra med.
Anna: Kul.
Hanna: Ja hon var lätt att arbeta med och lyssnade på mina idéer och samtidigt hade hon ju egna idéer om hur det skulle se ut och det vill jag ju att en designer ska ha.
Anna: Ja, det är väl en bra kombination, både lyhörd och ha sina egna förslag. Vad hade du för önskemål där i början?
Hanna: Jag försökte att inte ha för mycket önskemål, för jag vet ju att designers inte gillar det.
Anna: Man vill väl ha kvar sin konstnärliga frihet kanske?
Hanna: Ja precis, men samtidigt så hade jag lite önskemål ändå och jag ville helst inte att man skulle ha ett helt ansikte alltför tydligt. Så gav jag också exempel på andra omslag som hon har gjort och som jag gillar och några andra också som andra hade gjort som jag tycker är snygga. Och det hon ville var att i korta drag ha en beskrivning av boken och några viktiga platser och händelser och karaktärer.
Anna: Så då hade hon ändå något att utgå från och det blev ju ungefär som du ville.
Hanna: Hon tog ganska snabbt fram tre olika alternativ och jag föll för den som det blev då och jag bad att få se det i en annan färgskala också. Och det gick bra, men det landade ändå i den som var från början.
Anna: Spännande, men hur tänkte du med färgskalan?
Färgskala på omslaget
Hanna: Men jag ville se hur det såg ut med lite annorlunda färg på himlen. Mindre blått tror jag att jag sa för den är lite blå. Då tog hon fram ett omslag som gick helt i orange och gula röda toner och jag tyckte det var snyggt. Det såg ut som eld, men sen när jag bad om smakråd, så var det flera som uppfattade det mer som en romantisk bok med det omslaget och det tyckte jag inte passade.
Anna: Vad intressant.
Hanna: Jag tyckte ju att det var dramatiskt, men ja… Till sist så landade vi båda två då i att det var bättre som det var från början.
Anna: Man vill ju hitta rätt till läsaren så ingen blir missnöjd med att tolka temat eller genren fel eller vad man ska säga.
Hanna: Men verkligen, även om det kanske är svårt i och med att man har så olika associationer till saker. Sen hade vi lite småändringar, till exempel la vi in förlagets logotyp på framsidan längst ner i ena hörnet.
Anna: Ja, men det är snyggt. Det ser proffsigt ut med logotyp, tycker jag. Eller förlagsnamn generellt. Blev det som du ville där?
Hanna: Ja, absolut, jag är jättenöjd. Jag tycker det är snyggt att omslagsbilden fortsätter över ryggen och på baksidan av boken.
Anna: Det gillar jag också. Det blir en snygg helhet.
Hanna: Ja, det är synd att baksidan sällan syns, för den är väldigt snygg tycker jag.
Anna: Jag håller med, med den här diskreta byggnaden i nederkant som liksom håller upp texten eller vad man ska säga och samma färgton som framsidan.
Hanna: Men precis och sen har ju ljudboken som sagt ett annat omslag som det förlaget har tagit fram och den tycker jag också är väldigt snygg. Så jag är jättenöjd med båda.
Designer som är van vid bokomslag
Anna: Det tycker jag absolut du ska vara. Men om man vill ha en omslagsdesigner, har du något tips på vart man hittar en sån nu när de uppenbarligen inte finns på Reedsy?
Hanna: Jag tror faktiskt att det är ett bra sätt att göra, är ju att titta på snygga omslag på befintliga böcker och sen kolla upp om den designen tar sig an frilansuppdrag. Och ett annat sätt är ju att bara söka på nätet förstås. Jag ville ju helst gå via en ansedd plattform som Reedsy då. Om man väljer en designer på egen hand så tror jag i alla fall att det är viktigt att det ska vara en designer som är van att arbeta med just bokomslag.
Anna: För det är vissa saker man måste tänka på, eller hur?
Hanna: Precis det kan det kan ju såklart fungera med vilken designer som helst, men man måste ju ändå ta hänsyn till format och typsnitt och hur boken ser ut som miniatyr och massa sådana saker. Och det underlättar om man är van att arbeta med just böcker. Jag tror Anders Nyman pratar också om det litegrann i intervjun för några veckor sedan. Sen finns det ju många hybridförlag som erbjuder omslagsdesign och förmodligen så kan man ofta gå via dem även om man inte ger ut boken via dem. Det tror jag kan vara ett bra alternativ också. Särskilt om man får ha direktkontakt med designern. Jag kände ju att jag helst ville arbeta direkt mot den designer som skulle göra omslaget och inte gå via någon annan person så att säga.
Kostnad för bokomslag
Anna: Och jag är inte säker på att man kan välja designer om man går via ett hybridförlag heller. Det kanske är olika om man blir tilldelad den eller om man får ett par att välja på. Men när jag har läst om det så har jag förstått att det snarare är att man får några omslag att välja på, inte omslagsdesigners.
Hanna: Jo, men så har jag också förstått det. Men det kan säkert vara olika från fall till fall. Och lite beroende på vilka önskemål man själv har och så kanske.
Anna: Sen att det variera också hur och många omslag man kan välja bland. Att vissa förlag kanske erbjuder tre olika, medan man hos andra förlag bara får ett förslag och rätt att komma med ändringsförslag en gång kanske. Eller vad det nu kan vara och hybridförlagen kan ju också ha flera olika prismodeller, har jag förstått, inom samma företag.
Hanna: Ja, men jag tror också det varierar och det kan nog bero på hur stort det förlaget är, till exempel.
Anna: Säkert, så det är ju bra att kolla upp reglerna i förväg, för det finns ju många olika hybridförlag och alla har olika regler och erbjudanden.
Men oavsett så kan vi konstatera att valmöjligheterna är ganska många och även prismässigt, för vi är ju också kollat runt lite vad det kostar generellt.
Hanna: Ja och det är ganska stor variation där också, men det är allt från några tusenlappar och uppåt. Men det är inte ovanligt heller att ett omslag till en tryckt bok landar runt tio- tolvtusen kronor.
Anna: Nej.
Priser
Hanna: Men priserna kan ju förstås variera mycket också beroende på vem man väljer och det går att hitta både lite billigare och lite dyrare såklart. Och det kan tillkomma kostnader om man till exempel vill ha ett specialtaget foto på framsidan.
Anna: Det är mycket pengar, men sen kanske det inte är dyrt för vad man får, för det ligger mycket arbete och kunskap bakom ett bokomslag.
Hanna: Ja, så är det förstås, och för min del kände jag ju att det var värt de där pengarna som jag la på det faktiskt.
Anna: Och i ditt fall visste du ju lite vad du skulle få också? Kanske vi ska tillägga för då hade ju du namngiven designer som du visste gjorde snygga omslag.
Hanna: Ja, men absolut, det var ju ett krav för mig på nåt sätt. Och jag hade jag hade ju gärna kunnat göra omslaget själv. Men jag kände samtidigt att jag inte tror det är rätt sak för mig att lägga tid på just nu, att lära mig det. Det är bättre att jag försöker lägga den tiden på att skriva eller någonting.
Anna: Ja man ska ju lägga tiden på det man tycker är roligt och förstås ska det också vara värt jobbet. Visste du i förväg vad det skulle kosta innan du började leta runt?
Hanna: Vissa designer är transparenta med sina priser och det kan stå på deras hemsidor och så där. Andra måste man fråga, men jag skulle personligen aldrig köpa en tjänst om jag inte visste i förväg vad det kostade, eftersom det kan variera rätt mycket ändå
Anna: Är det något annat att tänka på kring priset och val av designer, tycker du?
Kostnad vid olika format
Hanna: Ja, om man har specifika önskemål, så är det väl bra att kolla upp hur flexibel omslagsdesign är. Även om han eller hon tar fram ett antal förslag eller om man får ett förslag som sedan kan justeras eller något helt annat upplägg.
Anna: Precis som vi pratade om för hybridförlag så kan det skilja även när man pratar direkt med en omslagsdesigner.
Hanna: Det gör det ju. Om man har tänkt ge ut flera format, kanske e-bok och ljudbok också, så är det ju värt att kolla upp vad det kostar extra för de omslagen. Det tror jag Anders också nämnde i intervjun har jag för mig.
Anna: Han sa mycket bra där.
Hanna: Ja, han gjorde det, och det var en sak som jag tyckte var väldigt bra med min designer. Det kostade inte jättemycket extra med e-boksomslag och det tycker jag är rimligt eftersom jag antar att det inte är jättesvårt att göra om omslaget till ett lite annat format, när man väl har tagit fram det. Jag såg någon annan som tog många tusenlappar extra per omslag och då blev jag mest irriterad, då skulle jag hellre betala mer för det första omslaget och inte så mycket extra för de här extra.
Anna: Nej och det bästa är ju som du sa tidigare och leta upp någon eller några som man gillar och be om offert och villkor och också vara klar, tydlig och förstås med om man har några önskemål själv eller till och med krav så att alla vet vad som gäller och ingen blir besviken.
Bokomlsga i praktiken - att göra omslag själv
Hanna: Ja, så är det ju. Men om vi går över till din bok då, Statisterna. Du valde ju istället att göra omslaget på egen hand?
Anna: Ja, jag valde att göra det i InDesign och Photoshop för att. Ja, men jag har arbetar väldigt mycket med Photoshop privat i kanske 15 år, men det är för skoj skull och på fritiden.
Hanna: Men då förstår jag varför du är så bra på det.
Anna: Och sen kan jag absolut inte allt för det, men jag har redigerat mina egna foton under väldigt lång tid och gått några högskolekurser i digital bildbehandling så grunderna kan jag absolut.
Hanna: Men det måste jag varit till väldigt stor hjälp nu.
Anna: Ja, men det var det verkligen. Och InDesign hade jag däremot inte lika mycket koll på. Men jag arbetade lite grann i det och sen när jag pluggade för över 10 år sedan så var jag med i kårtidningen och ibland så att jag kikade lite på när de andra jobbade i InDesign.
Hanna: Jaha.
Anna: Så en del av det där, till exempel vilka menyval de gjorde och hur man flyttar och justerar text och bilder, det har stannat kvar i mitt minne. Och det är väldigt märkligt med tanke på att jag ibland inte kommer ihåg vad jag gjorde igår.
Hanna: Alltså man minns kanske det man tycker är roligt.
Anna: Måste vara så, men som sagt det blir jag mycket nytt också och att lära sig när jag väl satte mig ner.
Hanna: Ja, det är ju ett ganska omfattande program. Jag klarar inte ens av att navigera in i Photoshop eller InDesign. Det är ju verkligen inte lätt om man aldrig har arbetat i det.
Anna: Nej, och jag skulle inte rekommendera någon som aldrig har arbetat i något av programmen och försöka sig på alltför komplicerade omslag, speciellt inte om man har ont om tid. Men samtidigt finns det ju inga begränsningar för vad man kan göra och det gillar jag.
Hanna: Jag är så imponerad över hur snyggt omslag du har gjort. Det märks verkligen att du van att arbeta med bild och foto. Också att du har gjort ett gediget grundarbete med att studera andra omslag genren och sett vad som funkar. Jag tror att det är helt rätt sätt att arbeta om man ska göra ett omslag själv.
Anna: Det är ju en väldigt rolig utmaning om inte annat, men man måste vara beredd att lägga ordentlig med tid och kraft och speciellt på första omslaget. Andra kommer gå betydligt snabbare.
Hanna: Ok ja men det är ju bra, för då har du formatet klart eller?
Anna: Ja framförallt det.
Hanna: Nu var ju du van att arbeta i först och köp sedan tidigare, men var det något som du tyckte var extra svårt eller utmanande med att göra omslaget?
Anna: Själva designen och layouten var nog inte svårt utan att snarare få rätt färgprofiler, lämpliga marginaler, skapa exakta mått för rygg och framsida och baksida och flikar. Så det var nog det som strulade mest och jag lärt mig väldigt mycket på det här.
Hanna: Det förstår jag att det var ett väldigt lärorikt. Vi diskuterade ju lite medan du höll på med omslaget. Jag kände direkt att det här är långt över min nivå. Jag förstod ingenting av det här med måtten och färgprofiler och sånt.
Anna: Ja men färgprofiler ligger långt över min nivå också.
Hur gör man en omslagsfil?
Hanna: Kan du inte berätta lite mer om det. Hur gör man egentligen en omslagsfil och hur lärde du dig att skapa den?
Anna: Ja, när det gäller färgprofiler så var det instruktioner som man fick från tryckeriet då, men de var skrivna för Mac inte PC och därför ja, min hjärna och Mac kommer inte överens. Till slut fick jag halvt om halvt ordning på det i alla fall. Och den varnade för något vid exporten för jag lyckades inte få dit de här filerna på rätt sätt. Jag saknar faktiskt rätt mappar. Som jag inte kunde skapa manuellt, men i slutändan verkade det ändå funka. I vart fall så var det ingen som protesterade och det tryckta omslaget fick rätt färg jämfört med skärmen. Jag meddelade förstås till tryckeriet och bifogade varningsmeddelandet. Men de protesterade inte och provomslaget blev rätt färgmässigt, så det verkar ha funkat ändå.
Hanna: Men det var ju smart av dig att varna tryckeriet för det här så att de hade möjlighet att kolla ifall det var någonting som skulle bli ett problem.
Anna: Ja och det är ny mark för mig också det här.
Hanna: Ja, men jag tänker att det är många som sitter med sitt första omslag som träffar på samma svårigheter då.
Anna: Det kan det säkert vara.
Hanna: Vi var ju inne på det här med programvara innan. Om man nu inte vill arbeta i InDesign så går det ju faktiskt att skapa omslag både i Canva och i Word, men då får man väl vara medveten om att det är väldigt begränsande. Och att just omslaget är väldigt viktigt.
Andra program för att göra omslag
Anna: Precis och just i Canva och i Word vet jag faktiskt inte hur man bär sig åt för att skapa utfall och begriper absolut inte hur man ska få dit rätt färgprofil. Förmodligen måste tryckeriet i så fall ändra det manuellt och det kanske som varken vill eller har tid med, eller så finns det metoder som inte har en aning om.
Hanna: Nej, men precis men det. Det kan nog vara klokt då ifall man överväger att använda något sådant lite annat program, att ta kontakt med tryckeriet först och kolla vad det är att man bör tänka på och även förstås att be om ett provtryck när man väl är klar.
Anna: Ja, men verkligen så att man inte gör en massa jobb i onödan som sen inte går att använda. Sen är det ju en helt annan sak med e-bok och ljudbok, för det går säkert utmärkt att använda Word och Canva och en massa andra program när det inte ska tryckas.
Hanna: Ja, så är det ju och det kanske är så att någon av lyssnarna har kunskap och idéer om det här. Eller så kanske det finns någon som lyssnar som har skapat sina tryckta omslag i Canva eller Word och i så fall får ni jättegärna höra av er och berätta om hur det var.
Anna: Ja absolut, det vore jätteroligt. Kan det vara något som något hybridförlag skulle kunna hjälpa till med och konvertera rätt färgprofil? Men jag har absolut ingen aning, det är verkligen bara vilda gissningar, men hör gärna av dig som sagt.
Mått till bokomslaget
Hanna: Men det här med omslagsmått då? Hur gjorde du det när du skapade ditt omslag?
Anna: De får man ju från tryckeriet så jag skapade en InDesign-fil utifrån det och då får man ju också mått utifrån hur många sidor man har.
Hanna: Ok.
Anna: Bokryggsmåttet.
Hanna: Just det så i InDesign, då börjar man alltså med att ange vilka mått filen ska ha inklusive baksida, rygg och framsida. Man gör hela omslaget i en enda fil eller?
Anna: Det stämmer inklusive flikar då om man har sådana.
Hanna: Och sen så importerar man de bilder man vill ha in, är det så?
Anna: Ja och de bilderna ska ju ha rätt mått och alla foton och illustrationer ska också ha rätt färgprofil i sin tur. Och förstås också tillräckligt hög upplösning eller bildkvalitet. Man kan förstås lägga in hur många bilder som helst. Men det är väl bra att ha en idé eller göra en skiss innan i alla fall för att veta hur man vill ha det.
Hanna: Ja, men det låter ju klokt och var kommer Photoshop in i bilden då?
Anna: Själva bildbearbetning gjorde jag i Photoshop men den versionen av Photoshop som jag har hemma är den enklare versionen som är Photoshop Elements och den kunde tyvärr inte hantera färgprofiler insåg jag när jag satte igång.
Hanna: Ajdå.
Anna: Så jag fick börja prenumerera på Creative Cloud under tiden som jag skapade omslaget och har den stora versionen eller proffsversionen av Photoshop. Som jag inte har arbetat med på kanske 10 år och de är ju ganska lika på många sätt, men en del grejer skiljer sig åt.
Färgprofiler
Hanna: Okej. Vi nämnde ju lite om färgprofilerna i InDesign innan, men du kunde alltså inte bara importera bilderna som de var utan du var tvungen att konvertera färgen på något sätt innan?
Anna: Ja, både bilderna och den färdiga InDesign-filen måste ha rätt så kallad färgprofil. Och det är alltså för att färgerna ska bli rätt när de trycks. Olika tryckerier har som jag förstått det olika färgprofiler, alltså filer som ska läggas in.
Hanna: Det låter inte helt enkelt i mina öron.
Anna: Nej. Inte i mina heller och om det var något som fick mig att nästan ge upp så var det just det här.
Hanna: Jag förstår det! Men du satte ihop bilderna i Photoshop eller i InDesign?
Anna: Det var faktiskt lite olika, de flesta sammanfogade jag i Photoshop för att få olika genomskinlighet på olika lager och redigera så de smälter samman bra. Och då fick jag en hel bild som täckte både framsida rygg och baksida och flikar. Och den bilden monterade jag sen in i InDesign-filen.
Hanna: Okej, jag känner mig glad nu när jag hör det här att jag inte gav mig in på det här.
Anna: Nej, men det är väl en del att sätta sig in i, det är det. Och jag arbetar väldigt mycket med olika lager i både Photoshop och InDesign och det måste man nog göra
Hanna: Det kan jag tänka mig
Anna: Alltså att man kan välja då dölja eller ta bort enskilda lager, till exempel titeln i ett separat lager i InDesign och varenda fotoillustration i separata lager i Photoshop istället för att allt ligger platt i samma bild.
Hanna: Jag förstår. Och själva texten då?
Text till bokomslaget
Anna: Ja, den är det jag läst mig till att man skulle göra i InDesign, men det tog emot för jag hade inte arbetat så mycket med textmodifiering innan och det var svårt att hitta precis den informationen som jag behövde.
Hanna: Ja, det är ju det jag känner. Det kan vara lite motigt om man inte ens hittar rätt i menyerna.
Anna: Verkligen, men jag gjorde till slut min text där i alla fall. Modifierade typsnittet och drog ut vissa delar av ett par bokstäver med hjälp av så kallade banor. Och det hade jag inte jobbat med förut alls. Och jag la också en bakgrundsbild eller översiktsbild heter det väl kanske, som syns genom bokstäverna.
Hanna: Just det, din titel är ju inte enfärgad.
Anna: Nej, precis och just för titeln så då består överläggsbilden av ett gulnat papper med lite repor för att det ska inte ska bli helt platt. Och mitt namn har fått en bild med färgtoning i kanterna.
Hanna: Så då har du alltså lagt till de här överlägset bilderna direkt i InDesign?
Anna: Det gjorde jag och jag hittade faktiskt lite instruktionsvideos på Youtube för InDesign. Bland annat av en kvinna som heter Anita Blomqvist, som visar väldigt pedagogiskt hur man lägger in text som har bilder inuti sig i InDesign. De avsnitten hjälpte mig mycket.
Hanna: Men det är ju ett jättebra tips. Jag tycker vi kan länka dit i avsnittets noteringar. Länk till YT-videon.
Anna: Det kan vi göra.
Hanna: Vi går över till helheten då. När jag tittar på ditt omslag till Statisterna så ser jag ju för det första att det är väldigt snyggt.
Anna: Det är kul att höra.
Bilder till bokomslag
Hanna: Ja och sen när jag analyserar lite mer då så ser jag att det är i en jämn färgskala och det verkar bestå av kanske 5-6 bilder.
Anna: Ja, jag tror att det var runt 8 bilder som jag satte ihop plus ytterligare kanske 5 lager som bara består av färger eller rök.
Hanna: Oj då.
Anna: Men det är jättesvårt att se om man inte vet om dem, och de är ju väldigt diffusa, men det hade så här kalt och tråkigt ut om de inte hade funnits där.
Hanna: Varifrån kommer bilden då?
Anna: En del foton och bakgrund det från en bilddatabas och det finns ju flera olika. Shutterstock och så, där man kan prenumerera eller köpa 10-pack bilder eller enstaka.
Hanna: Ja just det. Visst är det så att det inte behöver vara så himla dyrt att köpa bilder?
Anna: Men det stämmer, så jag betalade drygt trehundra kronor för 10 bilder eller skisser, men vissa bilder är dyrare än så. Jag har ju till exempel fyra silhuetter här på framsidan på mitt omslag och de är ju därifrån. För en av bilderna som jag köpte hade kanske 20 olika silhuetter i sig och sedan plockade jag ut de jag behövde, som liknar mina karaktärer mest.
Hanna: Smart
Anna: Sen en del är mina egna foton som jag tagit ett mönster eller motiv från struktur, kanske till exempel från stenar. Om man tittar snabbt på omslaget så ser man knappt stenarna, men de bidrar med lite liv. Här längst ner på en yta som annars skulle varit enfärgad och lite tråkig.
Hanna: Ja, just det.
Att designa sitt bokomslag
Anna: Sen lade jag ner testbilder med vattenstämpel och la in som test på mitt omslag. För då kunde jag se hur det blev och jag hade hittat bilder på några olika bildbanker som var snygga och som kunde passa bra, men ville helst köpa alla bilder från en och samma bildbank. Så då kunde jag kolla vilka som passar ihop innan jag betalade för dem.
Hanna: Men det är ju klokt. Hur visste du från början var du ville ha på omslaget då?
Anna: Jag kollade ju väldigt mycket på andra omslag innan jag layoutade mitt, inte för att göra likadant för jag vill ha ett unikt omslag. Men snarare för att se vilka stilar jag tyckte var snygga och vilka som var mindre tilltalande.
Hanna: En analys alltså.
Anna: Ja och vi pratade lite om detta i avsnitt 3 också, men det finns säkert några lyssnare som inte har hört avsnittet så sammanfattningsvis försökte jag se vad som väcker intresse på ett omslag. Mycket med typsnitt skulle jag säga och vilka färger som används till omslagen för framförallt spänningsromaner. Men också kompositionen och så vidare och kanske hur texten vanligen placeras. Och sen tycker jag förstås inte alla som jag, men jag måste ändå utgå från vad jag själv tycker när jag ska göra mitt eget omslag. Och jag ville verkligen ha ett omslag som var unikt. Och ja, jag tyckte. Jag fick till det ändå.
Hanna: Ja, verkligen. Det är ju både unikt och passar samtidigt in i vad man förväntar sig från genren.
Att tänka på kring typsnitt till bokomslag
Anna: Men jag hoppas ju det. Sen såg jag i efterhand, för jag gjorde mitt omslag i slutet av förra sommaren och la ut på Instagram, men att en annan designer efter det kanske tagit lite väl mycket inspiration från mitt omslag. Det är ju inget att göra åt.
Hanna: Nej, sånt är ju lite synd. Du har ju förresten ett par olika typsnitt också på titeln och på ditt namn. Hur fick du fram det här?
Anna: Det är ett typsnitt på boktiteln och ett annat på resten av texten på framsidan och sen är det ju ett tredje på baksida och flikar. Jag föredrar ju annars typsnitt utan seriffer som vi har pratat om tidigare. Men i löpande text vill jag ha det, till exempel på baksidan.
Hanna: Ja, just det. Vi pratade ju om det här med seriffer i avsnitt 3 om omslagets betydelse.
Anna: Och i Creative Cloud-prenumerationen ingår ju tusentals typsnitt. Så det var det var ett par timmar med att enbart välja typsnitt, men jag tycker sånt är lite kul och jag vet ju ungefär vilka jag gillar eller typsnittsfamiljer kanske man ska säga
Hanna: Just det och vi har ju faktiskt fått in ett tips på en grej att ta upp också som gäller just typsnitt. Vi kan ju ta den nu. Det är Sten Rosendahl som i en kommentar på Instagram skriver om det här med rättigheterna till typsnitt.
Anna: Ja, det är ett väldigt klokt inspel för typsnitt har ju rättigheter, precis som bilder och litterära verk och en massa annat. Och jag satt ju och läste om det själv när jag skulle layouta och sätta inlagan för jag var livrädd att göra fel. Det är lite trist med en stämning liksom. Att behöva dra tillbaka en massa böcker.
Hanna: Ja en aning.
Anna: Men som jag förstått det, även om jag inte är någon expert då på detta är att om man har Creative Cloud-licens, som både du och jag skaffat Hanna, så har man rätt att använda och modifiera typsnitten som finns i Adobe. Till exempel till bokomslag, även om det är kommersiellt. Och det är ju som sagt ganska många typsnitt.
Hanna: Ja men precis. Och vi vill ju ändå uppmana alla till att läsa på själv inför att man gör sitt eget omslag. Om man ska göra ett sådant, för regler kan ju ändras, och vi är inga jurister eller experter på ämnet så inget vi säger här på podden är ju att ta som någon form av rådgivning, men det tror jag alla förstår. Så att se till att alltid läsa det finstilta i licensieringsreglerna helt enkelt. Just för Adobe Creative Cloud så finns det ju även en rätt bra ”frågor och svar” kring vad man får göra med de typsnitt som ingår där, så den kan vara bra att läsa om man använder det eller motsvarande på andra ställen då förstås.
Anna: Det är inte enkelt och om man jobbar som omslagsdesigner och gör ett omslag åt andra kan även kunden behöva en licens på typsnitten under vissa förutsättningar, till exempel om kunden ska modifiera typsnitten själva i originalfilen.
Hanna: Och man kanske inte ens jobbar i Adobe utan i något helt annat program och då gäller ju andra regler för typsnitten i det programmet, eller om man vill ha något av alla de tiotusentals tillgängliga typsnitt på nätet. Där kan det gälla helt andra regler.
Anna: Ja, för den som har gjort typsnittet kanske har licensierat det så att man måste köpa till rättigheter om man vill använda det kommersiellt och bara för att använda för privat bruk annars. Och i vissa fall kan det bli både dyrt och krångligt att leta rätt på den som har skapat typsnittet och hur man får använda det.
Hanna: Ja, men precis. Läs på och utgå inte från att det är okej att använda vilket typsnitt som helst. Det är väl vårt tips. Sen var det en till sak som Sten Rosendahl tog upp kring det här med typsnitt. Hur vet man att rätt typsnitt följer med hela vägen till tryckeriet?
Anna: Ja, för det är inte självklart. Jag inbillar mig att det är enklare om både omslagsdesignern och tryckeriet sitter med samma programvara till exempel då Adobe-programmen. Men om det nu inte är så kan det vara klokt att bädda in typsnitten.
Hanna: För om typsnittet är inbäddat då så kan motparten visa det även om det inte fanns på hans dator tidigare eller?
Anna: Ja, just det för det kan ju vara så att man valt ett typsnitt som man hittat och köpt någonstans på nätet och då kanske tryckeriet inte har samma typsnitt i sina programvaror. Och då kan det istället välja att visa ett helt annat typsnitt. Kanske ett stelt standardtypsnitt, vilket vore väldigt trist om du nu spenderat dagar med att leta efter exakt rätt snirkliga stil till din feelgood-bok eller vad det kan vara.
Hanna: Men precis. Jag ringde ju faktiskt och kollade lite med Scandbook då som är ett stort tryckeri om typsnitt och vad vi förstår så ska det ju oftast inte vara några problem att få med sig rätt typsnitt i pdf:en, ifall man använder något av de här vanliga. Men ja, man vet ju aldrig, så att beställa provtryck av omslaget är ju en bra idé om man inte är helt 100 % säker på vad man gör.
Anna: Absolut ja och nu pratar vi alltså om tryckt omslag, för när det gäller att bädda in typsnitt till en e-bok så kan det vara lite andra regler som vi inte kommer gå in på här, men där handlar det ju också om att läsa på vad som gäller.
Hanna: Hur gick tankarna med texten på ditt omslag? Jag vet ju att vi pratade om det här under tiden när du satt och layoutade.
Anna: Ja, det jag funderar på en del var hur stor titel och författarnamn borde vara i förhållande till varandra. För det tyckte jag var lite klurigt.
Hanna: Ja, många större författare har ju ofta sina namn väldigt stora och ibland tar de upp halva ytan. Jag diskuterade det där med min designer och vi tyckte väl båda att det inte var någon större idé att ha mitt namn alltför stort, för det är ju ingen som vet vem jag är.
Storlek på författarnamn och titel
Anna: Kanske inte på debutboken. Men det är ju verkligen en smaksak och i första skissen jag gjorde innan jag började fundera på det här själv, då var mitt namn mycket större än i slutgiltiga versionen. Så det krympte lite. Men sen blev jag väldigt osäker och diskuterade med en vän om det här också. För när det är ens debutbok så kanske det är bättre att lyfta fram titeln, för ingen vet ju vem jag är. I alla fall tänkte jag också. Då kanske man lägger undan boken för att man tänker: Vem är det här egentligen? Nu är det nog inte så, men så gick funderingarna.
Hanna: Eller så kanske de tänker att: Det här namnet tar ju en väldigt stor del av boken. Det är nog en stor och känd författare som jag aldrig hört talas om. Och så köper de boken därför?
Anna: Haha ja, det hade varit kul. Nu är det väldigt svårt att veta. Och jag analyserade hur som helst allt in i minsta detalj, och det slutade med att mitt namn och titeln tog upp ungefär lika mycket utrymme. Men titeln är vit mot en mörkare bakgrund eller ljus i alla fall då, då blir den ändå mer framträdande än vad mitt namn blev.
Hanna: Ja men just det.
Anna: I och med att det är en trilogi, precis som din, är det ju kul om man kan fortsätta med samma omslag, eller samma stil, på de andra böckerna i serien. Så därför kände jag lite press på mig att det skulle bli rätt från början. Eller, det finns inget rätt och fel, men att det skulle bli som jag ville.
Beställ provtryck
Hanna: Så kände jag också. Men hur visste du att själva trycket skulle bli som på skärmen sen då, du kan väl berätta om det också?
Anna: Jag beställde provtryck från tryckeriet, utan det hade jag inte vågat chansa. Trycket och färgerna blev precis som jag ville, men jag fick justera titeln i sidled två gånger för att få den exakt där den borde vara.
Hanna: Och varför blev det olika mot hur det såg ut på skärmen?
Anna: Även om man har mått för pärmrygg och framsida som man från tryckeriet, så går det ju åt några millimeter när omslaget viks runt boken och runt bokryggen. Och där var det inte helt givet hur det skulle bli i verkligheten. Uppenbarligen eftersom jag fick beställa två provtryck.
Hanna: Du har ju valt hårdband, som har ett sådant löst omslag med flikar kanske vi ska tillägga.
Anna: Ja, och det var det som ställde till det lite. Den är lite rundad i kanterna runt bokryggen och samma millimeterprecision gäller ju förresten också både bokryggen och baksidan. Att texten ska hamna precis på bokryggen till exempel. För man gör ju allt i InDesign i ett enda stycke.
Hanna: Och så fick du en provbok från tryckeriet också, eller hur?
Anna: Med exakt samma mått som min egen bok skulle bli, ungefär lika många sidor. Så jag kunde testa med mitt eget provtryck av omslaget utanpå. Då kunde jag också kolla papperstyp och mäta marginaler, vilket jag i och för sig hade jag gjort även på många andra böcker, och kollat lite vad som skulle vara snyggt. Men jag hade en färdig bok framför mig hela tiden, även om det var en annan text i den och det var så värdefullt.
Vad ska finnas med på bokomslaget
Hanna: Förstår det. Jag struntade faktiskt i provtryck eftersom jag har Danskt band där omslaget trycks direkt på boken så det kanske är lite lättare tänker jag. Plus att jag kände ju mig trygg med att designen hade koll på det där.
Anna: Ja, de jobbar ju ändå med det så det är klart, de har ju verkligen koll på vad de gör. De här professionella omslagsdesignerna. Till nästa bok tänker jag att det blir betydligt enklare om jag lyckas hålla mig till samma antal sidor, för då kan ju återanvända filen åtminstone någorlunda.
Hanna: Just det.
Anna: Och när jag när jag skulle göra mitt omslag så googlade jag förresten på vad som måste respektive kan finnas med på ett omslag.
Hanna: Ja, men det tycker jag vi kan gå igenom då.
Anna: Om vi börjar med detta med text på framsida, utöver titel och författarnamn som ju kan vara lämpligt både på framsidan och ryggen på boken. Det kan det vara lite tomt annars kanske, helt fritt från text när det stilrena har gått ett steg för långt. Men man kan ju välja att inkludera utmärkelser, kanske under förutsättning att man har fått några då.
Hanna: Ja, det är ju en fördel.
Anna: Du kan ju höra av dig annars, du som lyssnar så får vi dela ut sådana här, kanske ”utvalt av podden Trycksvärta” eller ”topp tre utsett av podden Trycksvärta”.
Hanna: Ja, men det vore nåt.
Anna: Men detta med utmärkelser och så, det är väl framförallt vid senare upplagor gissar jag?
Hanna: Det är det väl rimligen första upplagan borde ju inte hunnit få så mycket utmärkelser eller i varje fall så kommer det ju inte hinna komma med på omslaget tänker jag.
Blurb till bokomslaget
Anna: Nej, inte om man inte har skickat in pdf till förhandsläsning till något till någonting, men det borde ju oftast vara på senare upplagor. Sen kan man också välja att ha korta fraser som till exempel ”en kriminalroman”, ”en deckare i Göteborgs-miljö”, ”ett nytt fall för polisen Axelsson” eller vad det kan vara.
Hanna: Absolut, det finns ju ofta med något sådant.
Anna: Och du funderade ju på det till ditt omslag, eller hur?
Hanna: Jag insåg väl lite sent att det hade varit bra att få iväg den till några bokbloggare eller något sådant i förväg. För i bästa fall skulle man ju kunna få ett positivt citat att ta med på insidan av flikarna eller så, men det hann inte jag med så istället hörde jag med min lektör och språkgranskare om hon ville säga något om boken. Så det tog jag med.
Anna: Men det var ju ett smart alternativ.
Hanna: Det som jag inte fick med på framsidan var att det är en spänningsroman eller att det är första delen i Nepalsviten. Det hade ju kunnat stå på framsidan, men det står på baksidan istället. Och på framsidan på mitt omslag så hade det nog blivit ganska rörigt att lägga in det, som det ser ut tror jag. Men vill du kanske läsa upp vad som står på din?
Anna: Ja, jag hade kunnat svära på att det stod ordet spänningsroman på mitt omslag. Nu ser jag ju att det är inte gör det. Men så var det, att det stod från början, men sen tog jag bort det för att inte få med ordet roman två gånger på framsidan. För jag skrev också ”första romanen i Sissel Ohlin-serien”.
Hanna: Och Sissel Ohlin är då polis, eller hur?
Logotyp, förlagsnamn och ISBN till omslaget
Anna: Hon är kriminalinspektör i Sala och är den som ska utreda den här stölden som boken handlar om.
Hanna: Sen är ju en annan viktig sak att ta med på baksidan och det är ju bokens ISBN och Ean-kod.
Anna: Just det och Ean-kod är ju alltså streckkoden som måste finnas med om den ska säljas i handeln,
Hanna: Den och en del andra märkningar tänkte vi faktiskt ägna ett helt avsnitt åt lite senare.
Anna: Stämmer och när det gäller förlagsnamn och/eller logotyp finns det ju ofta med på omslaget, ofta på både framsida, rygg och baksida och det valde vi ju båda och inkludera. Du har ju en logotyp också.
Hanna: Stämmer.
Anna: Och din ser så himla proffsig ut. Det är ett enkelt H med vitt med lite svart och nästan blågrått i kanterna.
Hanna: Ja, jag gillar den verkligen. Jag fick hjälp av samma designer och göra den faktiskt.
Anna: Kul att hon gör sådant också.
Hanna: Och du valde att ha förlagsnamnet?
Anna: Ja, jag satt där och skissade på loggor tills jag gav upp och det blev liksom inte bra. Och till stor del för att jag hade 1000 andra saker att ta tag i just. Jag ville inte lägga flera veckor på att skissa på en logga som kanske ändå inte skulle funka. Och då kunde jag lika gärna ta namnet istället så att nu står det Stalagmit längst ner.
Hanna: Ja, men det är väldigt coolt namn på ditt förlag tycker jag.
Anna: Det finns en bakomliggande tanke. Jag gillar ju grottfotografering också, förutom att skriva, så därifrån kommer ordet eller namnet Stalagmit.
Hanna: Okej.
Anna: Sen kommer ju du på idén att lägga in QR kod också på baksidan.
Hanna: Ja, men just det eller ja, det var också designerns förslag. QR-koden på baksidan går till min hemsida
Anna: Det är ju ett väldigt bra sätt att kunna dra trafik dit. När du har gett ut uppföljaren också kan man ju som läsare säkert vara intresserad av vilka fler böcker som finns av samma författare.
Hanna: Ja, jag hoppas det i alla fall.
Anna Och den där idén tog jag också efter för den var så bra. Det enda jag tänkte var att oj, vad händer om det nu inte går så bra som jag hoppas? Då kanske hemsidan inte heller finns kvar så länge för den kostar ju en del att driva. Och om böckerna inte säljer, för sånt vet man ju aldrig i förväg, vad gör jag då? Och nu har det ju gått bra, men det var sånt jag funderade på innan.
Hanna: Ja, jag har ju absolut också tänkt tanken att det kanske inte skulle gå så bra. Det har man ju ingen aning om. Men jag tänker att jag lägger nog inte ner ändå, för det här är ju bland det roligaste jag har gjort.
Anna: Ja, men jag gillar också skrivandet väldigt mycket och jag tänker inte sluta. Men ja, men jag var ju lite orolig ett tag där i början. Vi kanske ska nämna baksidestexten förresten.
Hanna: Där har vi ju båda beskrivit bokens handling. Det är en förlängd hisspitch kanske man kan säga.
Anna: Ja, jag tänkte faktiskt läsa första halvan av baksidestexten på din bok här.
Hanna: Jaha vad roligt.
Baksidestext
Anna: Då börjar det så här: Mörka vindar sveper över Nepal 2002 där ett inbördeskrig sliter sönder landet. Tidigare kampsportsmästaren Emelie Ekberg befinner sig sedan länge i Katmandu. Hon arbetar för en anonym hjälporganisation med kontroversiella metoder. När ett uppdrag att stoppa en illegal vapenleverans går snett blir Emelie oskyldigt misstänkt för mord.
Och sedan fortsätter det ju med att förklara spåren till Sverige och så vidare. Och jag tycker det är spännande och intresseväckande baksidestext för den inkluderar ju både var boken utspelar sig och lite kort om handlingen samt några av karaktärerna. Så jag tycker du har fått med allting och fått ihop det på ett väldigt bra sätt. Hur gick tankarna med den här texten?
Hanna: Ja men det var ju sjukt svårt att skriva baksidestext tycker jag. Men jag hade förberett mig på det så när jag väl satte mig ner så bara matade jag på med idéer och skrev ihop ett antal olika förslag. Sen tog jag in kommentarer från ganska många personer. Jag skickade två olika förslag till personer och frågade vilken de gillar bäst. Så det blev en massa omarbetningar och mixer och till slut så blev den riktigt bra tycker jag.
Anna: Verkligen.
Hanna: Och jag gick dessutom en kurs under hösten hos JW förlag om bokutgivning. Så där fick jag också chansen att få feedback från Jenny som höll kursen och det var också väldigt bra tajming.
Anna: Ja, men det passade ju verkligen bra i tid och nog smart att be om åsikter från många olika också.
Hanna: Det känns så.
Anna: Och du har en kort text här på baksidan också om att det är en spänningsroman och första fristående boken i Nepalsviten.
Hanna: Precis, det fick ju inte plats på framsidan.
Anna: Nej, det är ju tur att det finns en baksida på böcker också, så man kan trycka in lite text. Och sen på flikarna har du lite om dig och varifrån du fick idén till boken. Men också om förlaget och även en så kallad blurb. Så nu tror jag jag har fått med allt. Och den där blurben där står bland att det är spännande och dramatiskt är att etik och moral ställs mot egen vinning och även att huvudpersonen Emilie är en sann actionhjälte stark och okuvlig ja.
Hanna: Men just det.
Anna: Och man blir intresserad av boken när man läser det här och det är ju det som är meningen såklart. En blurb är inget man skriver själv om sin egen bok, utan den kan komma från en lektör manusutvecklare, bokbloggare eller bokklubbar, kanske en tidningsrecensent eller ja, någon annan.
Hanna: Som sagt så fick jag ju min från min lektör och språkgranskare, och det var bra för den första boken. Nästa bok så kanske jag testar att fånga upp någon bokbloggare i förväg, eller så.
Anna: Ja, det är ju roligt att ha även om det nervöst för att man vet ju inte om de kommer gilla boken eller inte.
Hanna: Nej precis, så är det ju det. Det kan man ju inte ta för givet i förväg. Eller en annan sak man kan göra om det inte är ens första bok är ju att ta ett omdöme från den förra boken. Det kanske jag gör nästa gång, vi får se.
Anna: Ja, men det är väldigt bra alternativ och som man ser att många använder sig av också.
Hanna: Precis, även ganska stora författare brukar ju göra så.
Information om författaren
Anna: Ja, absolut. Och det där om att ha lite om författaren på en flik eller på baksidan tycker jag förresten är väldigt trevligt. Det blir ju mycket mer personligt då och det finns ju en människa bakom all text i boken.
Hanna: Absolut, det där tyckte jag var det svåraste i hela boken. Jag tyckte verkligen inte att jag hade något av intresse att skriva där. Det känns som att det förmodligen blir lite lättare när man har kanske skrivit flera böcker och har mer erfarenhet och så där. Jag vet inte vad jag skrev till slut. Jag skrev väl att jag kom från Lidingö har gått på Stockholms universitet där boken delvis utspelar sig eller något sånt. Men det var verkligen svårt.
Anna: Men jag håller med. Jag tyckte också det var väldigt svårt att komma på vad man skulle ha med.
Hanna: Du har ju också en text och bild på dig själv på fliken, precis som jag. Vad valde du att ta med där då?
Anna: Jag tog med att jag hade bott i Sala tidigare att jag bor i Västerås nu. Med tanke på att boken utspelar sig i båda städerna så tyckte jag ändå att det var relevant. Sen inkluderar jag en mening om min tidigare polisutbildning, med tanke på att det är en kriminalroman eller kanske snarare spänningsroman då som inkluderar en polisutredning.
Hanna: Det tror jag är intressant för läsaren, de sakerna du tog med.
Anna: Ja, men jag hoppas det. Sånt som är relevant för boken skulle jag säga att jag generellt ville ha med och jag skrev också att det är en fristående första del i en trilogi.
Hanna: Just det.
Anna: Sen har jag på första fliken lite information om Sala och Västerås, som jag tyckte var kul att ha med också. Delvis för att det var knutet till handlingen och jag valde att lägga det på första fliken så att man får en liten introduktion till städerna.
Hanna: Ja, det tyckte jag var jättesmart och för mig som inte känner de städerna så bra så var det väldigt trevligt att läsa dem som inledning tyckte jag. Så att man får en introduktion till platserna i boken innan man börjar läsa.
Anna: Ja, för alla är ju inte bekanta med de här städerna från början. Och informationen om mig är på sista fliken, för det kändes som att den informationen lika gärna kan du komma där för själv är jag nog mer nyfiken på författaren efter att jag läst boken.
Hanna: Jag tycker också det passar bäst i den ordningen. Du har ju förresten ett utdrag ur själva boken på baksidan också i tillägg till den vanliga baksidestexten
Anna: Ja, jag funderade fram och tillbaka, men jag tänkte sen att det är nog lite roligt att ha det.
Hanna: Men absolut, det är två meningar och jag tänkte läsa upp dem här.
Det strömmande vattnet drog i skinnet med iskalla nypor. Lukas hivade upp väskan på ryggen. Den värmde, skyddade mot vinden. Att snubbla här vore ödesdigert.
Anna: Just det.
Hanna: Det låter väldigt spännande och jag minns att när jag läste de meningarna så kände jag direkt att jag ville hoppa in i boken och läsa i vilket sammanhang Lukas befann sig just då.
Anna: Men kul att den fick önskad effekt. Jag vet inte hur vanligt det är med textutdrag, men jag har ju sett det på fler böcker.
Hanna: Jag har definitivt sett det på andra böcker också, även om inte alla har det, men det är inte alls dumt faktiskt. Sen har du ju faktiskt två blurbar här på baksidan också, och det är ju en smaksak var man vill placera dem.
Anna: Ja, precis en del har dem ju på framsidan och andra på baksidan eller i flikarna. Om det är många och långa blurbar kan jag tycka att det blir plottrigt på framsidan. Men jag förstår ju att man vill lyfta fram bra omdömen.
Hanna: Verkligen, och du har ju två här då som sagt, en av Saras bokhyllor och en av Systrarna Boktokiga, båda bokbloggare eller bokrecensenter på Instagram.
Anna: Just det.
Hanna: Saras bokhyllor skriver ju bland annat att det är omöjligt att sluta läsa och att grundidén känns både unik och spännande, rent av genial. Och Systrarna Boktokiga skriver att det är en riktig bladvändare, en bok du absolut inte får missa.
Anna: Det kändes så himla roligt. Både att de ville förhandsläsa så att de skrev det här om den och att det här kunde ha med citaten på baksidan.
Hanna: Men det förstår jag verkligen. Det är ju väldigt stora bokbloggare det här också. Kanske har det faktiskt påverkat försäljningen också.
Anna: Det kan det säkert ha gjort med.
Hanna: Superkul att du fick med dem. Förresten, om vi går tillbaka till framsidan då så har ju du någon typ av lack där också. Ska vi prata lite mer om ytskiktet?
Ytskikt
Anna: Just det jag valde av med något som kallas för partiell lack. Det finns ju lite olika sorter, men på min bok är största delen av ytan matt, men sen blir lacken upphöjd och blank och det finns ju en massa och andra ytbeläggningar också som man kan välja på. Olika tryckerier har olika val.
Hanna: En liten kul grej var att min son kände på din bok, och han tyckte att den var så himla skön att känna på. Han tyckte den var jättefin och tyckte bättre om den, än om min bok för jag hade inget liknande. Sen är kanske inte han rätt målgrupp för boken, han är sju år.
Anna: Nej, men ändå.
Hanna: Men vi kanske ska nämna också att olika tryckerier har olika val kring det här med ytskikt så man får ju jämföra om man vill ha en speciell ytbeläggning.
Anna: Ja, och sen nackdel då med den här partiella lacken, förutom att det förstås kostar lite mer. Det innebär ytterligare ett moment i InDesign för man måste skicka in två olika filer eller tre egentligen, för det är ett för bokryggen också när man har ett löst skyddsomslag, och de här måste matcha på millimetern.
Hanna: Det förstås.
Anna: Nu gick det ju testa att man gjort rätt genom att man gör det med olika lager och zoomar in och sen tänder och släcker de olika lagerna så ser man att de ligger ovanför varandra. Men den separata lackfilen och bokryggsfilen ska vara helt i svartvitt, så jag fick göra de momenten i Photoshop, och sen lägga tillbaks i InDesign. Kanske finns något smidigare sätt, men det är över min kunskapsnivå.
Hanna: Om det är någon designer som lyssnar, så kan ni ju komma med inspel, ifall det finns ett bättre sätt. Men jag tyckte du fick ju till det väldigt snyggt. Resultatet blev ju väldigt bra i alla fall.
Anna: Vad kul att höra. Men du kunde väl också välja på olika ytskikt på din bok eller hur? Du har ju ett annat format också.
Hanna: Jag har inte alls satt mig in i alla detaljer på samma nivå som du har gjort, men vi har ju olika format på våra böcker. Din bok är ju då i hårdband som sagt, och det är en klassisk hård pärm med löst omslag som kallas skyddsomslag. Sprickan i fasaden, min bok, är Danskt band, så det är ett mjukband med flikar som viks in.
Anna: Och sen kanske det inte är givet var mjukband är heller, men pocketböcker är ju mjukband, alltså ett omslag som går att böja. Danskt band är inte lika mjuk som pocket utan någonstans mellan pocket och inbunden bok med hård pärm kanske man kan säga. Danskt band är fortfarande lite böjbart, men det känns mycket rejälare än pocket.
Hanna: Ja, det tycker jag också och det gör ju att det är skillnad på våra omslag eftersom mitt trycks direkt på bokpärmen istället för att ligga löst runt omkring
Anna: Just det, och ytan på din bok tycker jag är väldigt behaglig när man tar på den. Vad kan du berätta om vad du har för ytskikt?
Soft touch laminat och partiell lack
Hanna: Det var också ett tips jag fick från designen är faktiskt. Det är något som heter soft touch laminat och det ger liksom en skön matt yta. Som också håller lite bättre och se väldigt fint ut tycker jag. Det kostade lite extra per bok såklart, men det var inte mycket.
Anna: Men det känns ju så mjuk när man tar på den.
Hanna: Jag är nöjd med det valet. Nu gissar jag, men det är förmodligen lite mindre risk att det blir något fel i trycket på omslaget när det trycks direkt på bokpärmen, men det vet jag inte.
Anna: Jag så kan det säkert vara och framför allt lättare vid omslagsskapandet skulle jag säga. För vecken är ju väldigt skarpa både på pocket och danskt band. Men ett skyddsomslag är ju lite rundat, så jag gissar att bli enklare att i datorn se att texten hamnar centrerat. Om man gör ett omslag till pocket eller danskt band.
Hanna: Säkert. Jag tyckte det var väldigt skönt att ha en designer som tittade på tryckfilen och kollade att den såg okej ut innan tryck och så där för jag visste själv inte vad jag skulle titta efter. Och när jag fick tryckfilen så tyckte jag det såg ut som att framsidans tryck gick för långt ut på flikarna. Men det fick jag reda på sen att det beror ju på att flikarna ska vikas in, och det får ju absolut inte vara så att det blir en rand på framsidan.
Anna: Vore ju inte så snyggt.
Hanna: Nej, nej. Då är det ju bättre att det går någon millimeter längre in på flikarna hellre. Valde du något extra ytskikt utöver den här partiella lacken?
Kombinera olika ytskikt
Anna: Ja man kunde kombinera olika ytskikt men att de rekommenderar att man valde ett matt ytskikt då för att skulle skilja sig från det här blanka upphöjda. Jag följde det rådet, vilket jag är glad för. Det blev precis som jag ville.
Hanna: Vad kul.
Anna: Och då hade jag gått och känt också på lite omslag i bokhandeln för att se hur de blev i verkligheten. Men vi kanske ska ta upp detta med omslag för ljudbok och e-bok också? Ja, för både e-bok och ljudbok kommer vi ju ha separat avsnitt senare, men om vi bara fokuserar på omslaget nu. Hur gjorde du med din e-bok Hanna?
Hanna: Jag gjorde det ganska enkelt och köpte det från samma designer. Det var enkelt och smidigt.
Anna: Ja det förstår jag. Men när det gäller din ljudbok då? För du har ju som sagt faktiskt kontrakt med ett traditionellt förlag för ljudboken.
Hanna: Just det, men då är det ju helt förlaget som ansvarar för den biten.
Anna: Och då sker omslagsskapandet genom dem.
Hanna: Precis.
Anna: Fick du ha några önskemål, eller?
Hanna: Jo det fick jag. Jag fick se omslaget innan och liksom tycka att det var ok och så men jag har inte hållit i processen på något sätt.
Anna: Nej, men vad kul ändå att du fick, vad ska man säga, godkänna eller säga vad du tyckte om det. Sen har jag ju tänkt på att en del omslag ser helt olika ut som ljudbok. Eller e-bok då jämfört med den tryckta upplagan och att pocket kan skilja sig väldigt mycket också mot den inbundna. Och så är det ju för Sprickan i fasaden.
Hanna: Ja, men precis. Hur hade du tänkt göra nu med din ljudbok?
Anna: Jag planerar ju indieutgivning eller egenutgivning även av min ljudbok och kommer helt enkelt att ta min nuvarande design och sen gör jag om den till rätt format. Jag flyttar om lite bara i InDesign och kanske Photoshop också då. Och det var som e-boken. Det var bara att kapa själva framsidan från omslaget och sedan använda den till e-boken och det tog ju inte många minuter.
Hanna: Men du har ju själva råfilen i datorn, så det måste ju vara väldigt skönt att bara kunna ändra som man vill. Det är ju faktiskt en fördel med att göra omslaget helt själv.
Anna: Ja, det är det verkligen. Nackdelen är väl att det tar väldigt mycket tid och det är ju tid som man skulle kunna lägga på annat, till exempel skrivande.
Hanna: Jo så är det.
Anna: Hur som helst, när jag gör omslaget till ljudboken är ju färgprofiler inte alls lika viktigt även om man får se till att kanske ha RGB istället för CMYK som vid tryck, om jag inte är helt ute och cyklar nu.
Hanna: Jag har ju svårt för det här med färg modeller… Jag har fått det förklarat för mig, men jag kommer inte riktigt ihåg eller har inte riktigt förstått kanske.
Anna: Och jag skulle inte heller kunna förklara det tekniskt, men jag, jag har aldrig haft problem med bilder vid publicering på nätet förut och då har jag trots allt publicerat ganska mycket så därför jag inte reflekterat djupare över det och jag hoppas att det blir rätt även den här gången.
Hanna: Annars märker man ju rimligen det vid uppladdningen.
Sammanfattning
Anna: Ja. Det blev ett ganska långt avsnitt det här. Ska vi sammanfatta lite?
Hanna: Det gör vi. Det är nog dags för det. Om du som lyssnar ska ge ut en bok utanför de traditionella förlagen så behöver du ju fundera på om du vill göra omslaget själv eller leja bort arbetet. Oavsett vilket så behöver du bestämma vilket format boken ska ha och det kommer vi också prata mer om i ett senare avsnitt.
Anna: Just det.
Hanna: Sen behöver du ju förstås veta hur många sidor boken blir och skicka till tryckeriet för att få tillbaka uppgifter om bokryggens mått och även de andra måtten för det formatet som du har valt. För mig som hade hjälp med det här så räckte det med att ange antalet sidor till tryckeriet och så sa de hur måtten blev. Det skedde ju först på slutet. Eftersom jag inte visste förrän ganska sent hur många sidor boken blev.
Anna: Nej, det är inte lätt att veta för en boken är satt, alltså innan texten är inlagd i programmet och man har rätt till allt som ska fixas, till exempel avstavningar och sidbrytningar.
Hanna: Men precis det är ju många termer inom bokvärlden.
Anna: Verkligen. Och om du som lyssnar ska göra omslaget på egen hand behöver du bestämma programvara och eventuellt köpa eller prenumerera på den om det inte ett gratisprogram. Och var inställd på att det tar tid. Om du vill leja bort arbetet behöver du hitta en designer som du gillar alternativt gå via ett hybridförlag. Ta kontakt, och det här är ju bra att göra i god tid.
Hanna: Då förstås får man ju se innan om man kan och vill lägga de pengarna eller inte. Som egenutgivare så är det ju oundvikligen kostnader som man inte ser om man har ett klassiskt förlag eller traditionellt förlag, och vi tänkte prata lite mer om det senare i vår. Vi tänkte prata om budget.
Anna: Så i nästa avsnitt kommer vi ta upp distribution och hur du får ut din bok i handeln. Det tyckte vi båda var lite svårt att greppa från början eller hur Hanna?
Hanna: Ja, absolut, och det är ju en väldigt viktig del. För hur kommer böckerna ut i handeln och vilka behöver man avtal med och hur går man till väga. Om man inte har koll på det så blir det ju inte alls lika många böcker sålda.
Anna: Nej, så är det. Så missa inte det.
Hanna: Och om du som lyssnar har några frågor om något vi har diskuterat idag eller kanske något du vill höra mer om eller ta upp så får du gärna mejla dem till Podden Trycksvärta. Du kan också skriva DM till oss på Instagram där vi också heter podden Trycksvärta och vi läser inte upp ditt namn om du inte uttryckligen skriver att vi kan göra det.
Anna: Så tack för att du har lyssnat på podden Trycksvärta med mig Anna Samuelsson.
Hanna: Om mig Hanna Wesslén.
Anna: Och vi hoppas att du vill fortsätta följa oss. Vi hörs igen om två veckor. Ha det fint till dess.
Upptäck mer från Den svenska indieförfattaren
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.