Podden Trycksvärta - Avsnitt 4 Projektplan
I Podden Trycksvärta avsnitt 4 diskuterar vi projektplan för bokutgivning. Hur planerar du din bokutgivning? Vi gör projektplaner och diskuterar vad som kan finnas med och hur man bäst skapar den. Och hur håller man reda på vad som är gjort? Vi gästas också av Albin Hagberg Medin som berättar om sin kickstarterkampanj.
Lyssna nedan eller där du vanligtvis lyssnar på poddar. Om du hellre läser än lyssnar så hittar du transkribering av avsnittet nedan, tillsammans med noteringar och länkar.
Transkribering och länkar till avsnitt 4 - Projektplan
Inledning och presentation
Anna: Hej och välkommen till det fjärde avsnittet av podden. Mitt namn är Anna Samuelsson.
Hanna: Och jag heter Hanna Wesslén.
Anna: Vi är spänningsförfattare och detta är podden Trycksvärta.
Hanna: Framför allt så kommer vi ta upp egenutgivning i den här podden, men förstås mycket annat som kretsar kring skrivande.
Anna: Och idag är det ju alla hjärtans dag.
Hanna: Just det, så egentligen kanske vi borde prata om feelgood och romance idag, men så är det inte riktigt. Vad ska vi prata om idag, Anna?
Anna: Idag ska vi prata om projektplan. Det kanske inte låter riktigt lika kärleksfullt, men nog så viktigt. Vi ska gå igenom vad det innebär att ha en projektplan, hur den som kan se ut och hur man kan arbeta med den i sitt skrivande.
Hanna: Precis, och så kommer vi som vanligt att dela med oss lita av hur vi själva gör förstås.
Vad har hänt sedan sist?
Anna: Så Hanna, vad har hänt för dig sen sist?
Hanna: Ja, jag har jobbat vidare på uppföljaren som fortfarande inte har något namn. Del två i Nepalsviten kan vi kalla den. Det har tyvärr varit väldigt mycket annat i några veckor nu och jag har inte hunnit lägga lika mycket tid på skrivandet och allt runt omkring som jag hade velat.
Anna: Så mycket annat i livet som behöver göras. Men du har ändå lyckats skriva en del? Eller hur har du löst det?
Hanna: Ja jag fått göra så när det är när det har varit som mest nu, att jag skalar bort allt utom det som är absolut mest prioriterat. Så jag har lyckats skriva nästan varje dag, men inte riktigt i den takt som jag hade tänkt eller velat. Däremot så har jag liksom dragit ner på allt annat runt omkring. Sociala medier och jag har inte skrivit bloggartiklar som jag hade tänkt och så där. För man måste ju prioritera och då har jag prioriterat att komma framåt med manuset. För jag tycker att jag har varit med om tidigare att jag tappat kontakten med det manus jag håller på med, om jag är borta från det för länge. Så det har jag har verkligen prioriterat och det är inget konstigt. Det är ju så ibland att det inte blir exakt som man har tänkt sig, men jag blir alltid lite irriterad när jag inte hinner med det jag hade tänkt.
Anna: Ja förstår det…
Hanna: Det som är roligt nu är ju att Sprickan i fasaden har släppts som ljudbok och det finns lyssnare som har börjat hitta den, så det är jättekul.
Ljudbok och debutantbloggen
Anna: Ja, men fantastiskt kul att den är ute nu. Känns det nervöst? För det är ändå ett nytt format och nytt omslag, och ljudbok är trots allt väldigt stort i Sverige.
Hanna: Ja, men både ja och nej. Jag har nog inte tänkt att jag ska gå in och kolla så jättemycket på streamingsajterna på eventuella kommentarer och så där. Så jag får väl se om jag kan låta bli sen, men jag har försökt att inte tänka jättemycket på det.
Anna: Nej, men man är ju samtidigt nyfiken på kommentaren också. Kan jag tänka mig?
Hanna: Ja absolut, så är det ju. Jag tar ju gärna till mig konstruktiv feedback så att det vill man ju inte missa. Men samtidigt så har jag sett lite avskräckande exempel på vad folk kan skriva för kommentarer på de där sajterna ibland så, ja, lite kluven inför det. Men du då? Vad har hänt hos dig sen sist?
Anna: Jo, jag har varit gästbloggare på Debutantbloggen. Sen i förrgår kan man läsa det inlägget.
Hanna: Jag såg det, himla kul. Vill du berätta lite för de lyssnare som inte har läst den?
Anna: Jo men det kan jag göra. Jag satte titeln ”Det perfekta brottet” för det har blivit mer och mer tydligt för mig själv att det är det som verkligen lockar mig att skriva om, och som jag också skrev om i Statisterna.
Hanna: Ja, men just det. Hur man smartast kan utföra ett brott.
Anna: Ja, det är så fascinerande. Det är hemskt på samma gång förstås, men jag tilltalas inte av den här stölden i det fallet. Hur det påverkar andra människor negativt och så vidare.
Hanna: Nej.
Anna: Men just den här perfektionen och tanken och framförallt planeringen bakom, det är verkligen kul att skriva om.
Tillbakablick på förra avsnittet
Hanna: Ja, det var ju väldigt spännande läsning också, tycker jag.
Anna: Vad roligt! Jag kommer ju spinna vidare på det här med perfekta brottet även i kommande böcker i trilogin.
Hanna: Det ska bli jättekul att läsa dem. Sen undrar jag ju hur det går för Steffo och Lukas och de andra.
Anna: Det är alltid roligt att återvända till karaktärer.
Hanna: Ja, det är väl därför serier och trilogier är så populära, skulle jag tro.
Anna: Förmodligen. I förra avsnittet pratar vi om bok omslagets betydelse. Ska vi ta en snabb tillbakablick?
Hanna: Ja det gör vi.
Anna: Vi diskuterade varför bokomslaget är så viktigt. Det är ju det första läsarna ser då alltifrån färgskala till kontraster, typsnitt och text på omslaget kan ju avgöra om man köper boken eller inte eller ens vänder på den och läser baksidestexten. Och dessutom intervjuade du Anders Nyman som skrivit böcker om egenutgivning och bokomslag och han berättar ju väldigt mycket om detta. Det var kul att höra.
Hanna: Ja, men precis det var väldigt intressant att prata med honom. Vi tittade också på andra omslag som vi tycker om och vi pratade om vad vi tilltalades av kring dem. Så lyssna gärna på det om ni missade förra avsnittet.
Projektplan för bokutgivning
Anna: Idag ska vi prata om projektplan, eller hur?
Hanna: Just det vi ska prata om varför man gör en projektplan tänkte vi, och hur viktigt det är. Särskilt om du ska ge ut en bok själv eftersom det då inte bara är själva skrivandet som ska planeras utan även utgivningen. Vi kommer också in på vilka program man kan arbeta i. Vad ska en sådan här plan innehålla? Och hur får man en struktur?
Anna: Många frågor. Om vi börjar med programvaran. Egentligen funkar det att göra en plan i de flesta program. Du kan till och med ha den på anteckningar i mobilen.
Hanna: Ja faktiskt.
Anna: Men personligen tycker jag att det är lättare att ha allt i någon slags tabell, vilket förstås går att ha både i Word och Excel och andra liknande program. Själv valde jag Excel för att det enkelt går att filtrera bort till exempel slutförda uppgifter eller sortera efter olika villkor. Och vilket program hade du?
Hanna: Men jag använder också Excel till det. Jag tycker det funkar bra, ungefär av samma anledningar som du säger. Det är tydligt och överskådligt också och jag är mest van att använda det sedan tidigare så det var enkelt på något sätt. Finns ju speciella program och appar gjorda för att göra projektplaner och det kan säkert vara jättebra också. Jag tror på att hålla det enkelt i det här fallet. För min del måste det vara något som jag går in i och uppdaterar nästan dagligen annars faller det lite. Jag har testat en del noteringsappar och såna saker tidigare, men det har inte funkat så bra för mig.
Anna: Nej, men så är det lätt att glömma.
Program
Hanna: Huvudsaken är att man har den i program som man tycker är enkelt att använda och om man har filerna i molnet så kan man ju nå dem från mobilen också och kan ju vara bra när man är på. resande fot och så där.
Anna: För min egen del hade jag faktiskt inte en tanke på projektplan. I början. Med behovet växer fram allt eftersom. Och det blev fler och fler saker att göra på den här att-göra-listan listan. Till slut fick jag strukturera upp det och jag skulle aldrig kunna hålla reda på allting annars. Nu när jag kollade senast så hade jag 62 uppgifter i den och det växer ju. Hur tänker du kring behovet av projektplan? Hade du en sån från början?
Hanna: Nej, jag hade inte heller någon plan från början. Kanske mest för att jag inte visste hur en sådan skulle se ut just när det gäller skrivande och bokutgivning. Om man precis skriver sina första sidor på en bok så kanske det inte känns så nödvändigt, men i fortsättningen så kommer jag definitivt att sätta upp en plan i förväg och det är så jag har jobbat nu med det manuset som jag skriver på nu. Jag gjorde redan i november en övergripande projektplan för uppföljaren till Sprickan i fasaden. Och då började jag med själva skalet och jag satte upp en del viktiga milstolpar. Till exempel när första utkastet ska vara klart och sen fyller jag på.
Anna: Kul att du är sån struktur på det och att du nu gör på ett annat sätt än i första boken. Men hur såg din plan ut för den här utgivningen som just har varit nu då? När du väl satt upp en plan alltså?
Våra planer
Hanna: Det kanske var ett år sedan ungefär när jag verkligen började strukturera upp planen för att färdigställa och ge ut boken. Jag insåg väl där någonstans att det var nödvändigt för mig för att faktiskt bli klar och för att få ut den. Jag har då ett ark för skrivandet och ett annat ark för andra saker kopplat till utgivningen. Sen har jag ett ark där jag skriver upp dagens och veckans uppgifter på detaljnivå så att jag kan bocka av dem.
Anna: Ja, men då har du delat upp det i olika delar?
Hanna: Precis, jag har flera olika delar, men en där jag försöker ha ett mer övergripande fågelperspektiv. I det arket som jag har för dagens och veckans uppgifter, där lägger jag in alla möjliga små to dos som dyker upp, som inte fanns i den ursprungliga övergripande planen. Men bland de stora sakerna som jag har med i planen är ju förstås sånt som är viktigt att tänka på i förväg. Om man till exempel ska boka in andra personer eller aktörer som man är beroende av på något sätt.
Anna: Just det du skriver ner några exempel också, va? Några viktiga exempel?
Hanna: Det som man bör ha i åtanke redan från början tycker jag är ju att beställa tid hos tryckeriet. Boka tid för lektörsgenomgång och språkgranskning och omslag. Om man köper in sådana tjänster. Man kan liksom inte tänka att man väntar med det till slutet, för det är inte säkert att alla har tid samma vecka om man kommer med en uppgift. Det bör man boka in i god tid tänker jag.
Anna: Ja, det är viktigt att tänka på.
Hanna: Vill du berätta lite? Om din plan?
Anna: Det är bland annat det som du redan har sagt då, men om jag ska räkna upp några fler saker. så är det att kontakta bokhandlare om de kan sälja boken, kontakta distributör och skriva avtal där. Kontakta tidningar, kanske om man får någon recension eller någon artikel, skicka ut recensionsexemplar till olika recensenter. Boka fotograf också.
Hanna: Just det, till hemsidan och så där?
Anna: Det är ofta kul att det finns något foto på den som skrivit boken. Senare hamnade ju ett av de fotona även på en av flikarna i min bok och du gjorde väl också så om jag minns rätt?
Hanna: Ja det stämmer. Jag har också ett författarfoto på en av flikarna.
Anna: Utöver det hade jag med att boka tryckdatum och skicka tryckfiler i god tid innan. Jag hade tre veckor innan tryck som deadline för att skicka filerna till tryckeriet. Även om det i verkligheten blev senare.
Hanna: Just det, men du hade väl en del saker som hör till själva företaget också?
Anna: Ja, precis för jag hade ju inte företag sen tidigare så Bolagsverket och Skatteverket och andra var egna rader i min plan. Att ha företag kommer vi ju förresten att ta upp senare i ett separat avsnitt, för det är ganska mycket att hålla reda på. Speciellt om man inte har haft företag sedan innan och startar det i samband med en bokutgivning.
Följ upp status i projektplanen
Hanna: Det stämmer verkligen och där gäller nog också lite som vi var inne på tidigare. Att det är bra att vara ute hellre lite tidigt än lite sent så att det inte blir en stress. Att allt ska hinna bli klart och så där. Generellt så handlar väl projektplanen om vem och vilka man ska kontakta och vad man själv ska göra. Till exempel om man ska åtgärda kommentar från testläsare eller lektör eller så. Man liksom boxar in det i olika tidsområden.
Anna: Och gärna i rätt ordning också tycker jag i alla fall har varit hjälpsam eller om man lägger in datum för deadlines. Hur gjorde du för att hålla reda på vilka uppgifter som är gjorda?
Hanna: Det är ganska enkelt tycker jag. Jag grönmarkerar cellerna och skriver datum när de är klara och om något är påbörjat men inte färdigställt så gör jag de gula. Och ofta om man inte blir klar med något för min del så beror det på att man fastnar på någonting, eller det är något som måste kollas upp eller så där.
Anna: Ja, men jag har samma färgsystem, grönt och klargul påbörjat rosa inte påbörjat och ibland filtrerar jag bort sådant som är klart eller gråmarkerar.
Planera in extra tid
Hanna: Det är smart. En bra utgångspunkt när man sätter upp planen tror jag också kan vara att sätta datum när man vill att boken ska släppas och sen får man arbeta sig bakåt i tiden. Lägga in alla moment som måste göras innan dess och då får man ju lite en bild av om det är realistiskt eller inte.
Anna: Det är ett bra tips för det är inte så lätt innan man släpper sin första bok. För då vet man ju inte hur lång tid saker och ting tar, även om man har kanske en uppfattning om det så är det mycket som tar längre tid än vad man tror.
Hanna: Det är väl ett bra tips att om man tror att det ska ta en vecka så lägger man dit två veckor eller någonting sådant. Och sen är det klart, om man precis sätter sig ner och skriver de första orden till en ny bok och man aldrig har skrivit en bok tidigare, då är det kanske svårt att göra en uppskattning av när boken ska släppas. Då kanske man måste tänka lite som försiktigare i sin plan och tänka, när ska jag vara klar med första utkastet och så vidare. Men jag tycker ändå det kan vara bra att ha någon typ av målsättning längre bort, för det ger liksom en indikation på också hur många ord man måste skriva varje dag, till exempel för att nå fram dit.
Jag har efter att ha gått igenom hela processen en gång en mycket bättre bild av vilka moment som bör ingå i en plan för utgivning, och även när man sätter upp planen för att skriva själva boken. För min del var jag förvånad över hur lång tid det tar att redigera.
Anna: Det är tidsödande.
Redigeringen tar tid
Hanna: Jag trodde nog att det var att skriva första utkastet som tog mest tid, men så var det inte för mig. Visserligen tog det nästan två år att skriva första utkastet och sen tog det mindre än ett år att redigera och färdigställa boken. Men räknat i timmar som jag la på det så var det fler timmar på redigeringen.
Anna: Ja, redigeringen tog ju verkligen tid och mycket mer än vad jag trodde också och det är så många redigeringsvändor. När man har ändrat något så ska ju det nya kollas igen och så håller man på så där.
Hanna: Det känns igen.
Anna: Min viktigaste insikt var nog att projektplanen verkligen behövs. Jag googlade och hittade några uppgifter som jag kunde skriva ner, men sen tillkom det ju många fler uppgifter.
Hanna: Och nu har man väl den gamla planen att utgå från, men det kommer ju vara så ändå även till andra boken tänker jag. En plan är ju inte statisk.
Anna: Nej och vissa uppgifter följer ju bort från min också. Till exempel skickar ju tryckeriet pliktexemplar, om man trycker i Sverige, vilket jag och du också gjorde så då behöver man ju inte sköta det själv.
Hanna: Nej, just det. Och för att underlätta då för dig som lyssnar har vi listat en hel del av de uppgifterna som vi själva har haft i våra projektplaner och du hittar det i vårt inlägg på Instagram som vi postar nu efter det här avsnittet så följ oss gärna där.
Crowdfunding för att finansiera bokutgivning
Anna: Och du hade läst lite om ett tillfälle när projektplan är extra viktigt, eller hur, Hanna?
Hanna: Ja, när man gör en crowdfunding-kampanj så kan man ju verkligen behöva en tydlig plan för alla moment. Då måste ju verkligen allt klaffa. Man har ju trots allt utlovat böcker till köpare då som har backat den här kampanjen, och jag har till och med hört en podd om någon som hade en sådan här crowdfunding-kampanj i åtanke men backade ur för att hon kände att det var för mycket att hålla reda på just då.
Anna: Någon som däremot inte har för avsikt att hoppa av sin crowdfunding i form av en Kickstarter är veckans gäst och den här veckan har vi med oss författaren Albin Hagberg Medin, som har bra koll på det här med crowdfunding-kampanjer. Han har haft flera Kickstarters för olika projekt, däribland en bok och sen publicerat en bok med en utgivningstjänst. Nu kommer han ha en ytterligare en Kickstarter för sin kommande bok.
Intervju med Albin Hagberg Medin
Anna: Då välkomnar vi Albin hit till podden Trycksvärta. Vill du börja med att säga några ord om dig själv och hur det kom sig att du började skriva?
Albin: Ja, det är alltid en intressant fråga. Jag kan väl säga att jag är 33 år och bor i Landvetter. Har en hund och ät biodlare och jag börjar väl skriva när jag var 7 till 8 år. Vi hade en fantastisk lärare på lågstadiet som verkligen drillade oss i skapandet. Vi åkte på skrivarläger och skrev poesi och sagor och så där. Ja, och jag tror att jag tänkte redan när jag var 8 år att ”wow, det vore väldigt kul att skriva en bok” och så började jag skriva en lång bok. Inspirerad av Stora vänliga jätten av Roald Dahl, och min bok blev en liten kopia av den tror jag. Jag insåg det själv på sida 8 eller något sådant, jag ska nog vänta med att skriva en lång bok, läsa lite mer först.
Anna: Vad roligt.
Albin: Sen så dröjde väl sådär en nästan 20 år tills jag började skriva en lång bok igen. Då hade den kommit tillbaka, inspirationen.
Albin: Under gymnasiet och universitetet så kom jag bort från all den här kreativiteten och ja, det som jag tycker är fantastiskt roligt i livet får man ändå säga. Men det var efter jag hade läst på Chalmers och varit ute och rest och gjort stora livsomställningar så vaknade jag en natt och jag hade en väldigt klar dröm. Så kom det till mig att jag skulle skriva den här storyn och så skrev jag den. Jag skrev liksom ett helt manus på hundratusen ord på 45 dagar.
Anna: Oj!
Albin: Jag bara, jag ska skriva den här boken och jag ska inte ge mig. Så jag skrev ett kapitel om dagen. Oavbrutet. Var jag hemma hos folk så satt jag och skrev. Är ju jättedåligt i efterhand. Men jag var helt lyrisk när jag var klar. Det var en sån bedrift! Sen gick det några månader och så insåg jag att det här är nog inte så bra. Och så skickade jag ut det till någon vän och han sa att ”det är ju en bra början”. Typ … Ja, det var ju inte alls bra. Sen så höll jag bara i och fortsatte skriva. Jag försökte skriva om det manuset fem gånger tills jag gav upp. Jag skrev några barnböcker och lite annat.
Anna: Kul. Och nu är du aktuell med en Kickstarter.
Albin: Nu är jag aktuell med en Kickstarter för en helt annan bok. Den började jag skriva förra året som heter Drömsamlaren. Det är en äventyrsroman för unga och vuxna och gamla. Målgruppen är mina vänner och deras vänner och tydligen också deras mormor. Jag har haft massa testläsare och då så vandrar de här böckerna vidare. Jag har fått väldigt roliga reflektioner som jag inte väntat mig. Det har varit kul.
Vad är en Kickstarter
Anna: Vad roligt! Förresten, alla kanske inte vet vad en Kickstarter är. Vill du berätta lite?
Albin: Kickstarter är egentligen en plattform. En hemsida för att lansera en produkt.
Anna: Just det.
Albin: Och från början var crowdfunding-grejen inriktade dels på teknologiska produkter. Vi ska ha någon ny liten mojäng till din telefon eller så. Företag och entreprenör som vill lansera den här produkten har inte investerare. De kör en kickstarter istället så de förhandssäljer sin produkt. Flera månader eller upp till ett halvår i förväg för att få in pengarna för att skapa prototypen eller skapa produkten i stor skala.
Anna: Ja just det.
Albin: Men också även för författare som har skrivit en bok. Ibland även vissa författare som ska skriva en bok och säljer boken innan den är skriven. Vilket jag faktiskt gjorde för några år sen. Då började jag på en Kickstarter på en fantasybok. Hade kommit en till två veckor in och jag fixade in tjugofemtusen på första veckan. Det var en bra start. Sen var det som att jag insåg att ”men, den är inte så bra”. Jag ville liksom inte sälja den boken. Det var för tidigt så jag avbröt den här Kickstarten. Jag tror att det blev väldigt verkligt för mig. Jag insåg att nu är det ju många som betalar för det här och då måste det vara något bra. Så att jag avbröt den och då fick folk tillbaka sina pengar. Men det var ändå lite kul att se att jag hade den reachen redan då.
Anna: Ja, du märkte att det funkade?
Albin: Jag märkte att det funkade redan då och då visste ingen att jag skrev böcker.
Albin: Nu har jag skrivit jättemycket senaste åren på min Facebook. Långa krönikor. I mitt fall nu så är jag redan klar med min bok så det är en förhandsbeställning av boken. Men det är ett bra sätt att fokusera hela ens nätverk, alla man känner, på en viss hemsida. Jag skulle ju ha kunnat lansera en egen hemsida och sälja boken därifrån. Men det är inte riktigt samma grej. För en Kickstarter har olika delmål så det är liksom som en insamlingskampanj. Jag har liksom olika nivåer i min kampanj. Om vi når fyrtiotusen så händer det här, om vi når sextiotusen så händer det här …. Har man då till exempel köpt ett sånt här vanligt ”bokpaketet”, en signerad bok, så får man också e-boken och ljudboken. Om vi når sextiotusen, för då har jag råd att bekosta en studio och en vän som kan hjälpa mig producera ljudboken. Så då får man en liten motivation att själv också dela kampanjen vidare så att det kan ge mervärde för mig som har gjort min beställning. Jag får ju plötsligt mer för mina pengar.
Anna: Ja just det. Och då kan det också säkerställa att du kan leverera i och med att boken redan är klar.
Albin: Precis, det är noll risk liksom.
Anna: Är det något som skiljer sig i hur väl man måste planera en Kickstarter jämfört med ett vanligt boksläpp, tror du?
Albin: Jag har ju aldrig gjort ett vanligt boksläpp, så jag har faktiskt ingen aning. Men något som är viktigt med en Kickstarter som jag lärde mig förra gången, är att i stort sett all försäljning, alla folk som beställer, kommer de första två dagarna och sista två, tre dagarna. Första dagarna är det nyhetens behag liksom ”wow”, och sista tre dagarna, då är det ”limited time” som trycker på. Sen försvinner erbjudandet och sen kan man ju såklart köpa den i bokhandeln. Men det kommer ju dröja två till månader till innan den kommer dit och då kommer det ju kosta mer förmodligen och man kommer inte få den där e-boken och ljudboken på köpet. Och det är ju lite roligare att vara med och få en signerad i brevlådan.
Anna: Har du haft någon typ av projektplan? Speciellt med tanke på din Kickstarter och att det kanske behövs vara mer planerat?
Albin: Jag har en enorm projektplan. Man blir lite smått skrämd av den, då det är så många steg och det är så långt fram. Men det är också lite skönt för att jag kan inte göra allting på en gång. Och det är skönt att ha en projektplan. Det blir inte bättre av att jag sitter och gör allting nu. Vissa grejer låses upp med tiden. Vissa saker kan jag bara göra när jag till exempel har fått ett exakt utgivningsdatum eller när jag fått hem det första provtrycket som är exakt så som boken ska se ut. För då kan skicka dem till recensioner dit och dit. Jag har ju jag haft en sådan plan nu sen flera veckor tillbaka och bara matat av vissa bitar.
Att Marknadsföra sin bok
Anna: Ja just det. Har du även skrivit upp hur du ska marknadsföra boken?
Albin: Ja, allt finns där. Det är bara ett jättelångt Google drive-dokument med att det här ska hända i januari. Det här ska hända Kickstarters första lanseringsdag. Det här ska hända mitten ungefär och det här ska hända och sista dagarna och det här ska hända i mars och så där. Men det är mest februari som är intensivt och mars. Dels när Kickstartern sätter igång och dels när jag får hem de första slutgiltiga versionerna från tryckeriet, som jag kan skicka ut som recensionsex. För då händer det ganska mycket också.
Anna: Vilka kanaler tänkte du att boken ska distribueras genom?
Albin: När kickstarten är över och jag satt utgivningsdatum. Just nu väntar jag med att sätta ett utgivningsdatum för att Ugglans bokhandel, är ju en väldigt stor kedja, och de har ett möte vecka 5 då de avgör vilka böcker de tar in till sommarens kollektion som jag tror börjar i maj.
Anna: Ja just det.
Albin: De har fått ett provex, så om de skulle gilla den så skulle jag ju välja att sätta fram mitt datum till det närmaste de kan tänka sig. För de vill inte ge ut böcker som har ett utgivningsdatum som är för långt bak i tiden. Det är en time constraint jag har, att jag måste vänta på vad de säger innan jag tar beslut om utgångsdatum. Och innan man har tagit det beslutet då kan man göra många andra saker. Det är en kanal jag hoppas på och sen kan man ju alltid vända sig till individuella bokhandlare som är med i Ugglan. Men det är ju lättare om de väljer på sitt stora bokkommittémöte att ta in den.
Anna: Ja vi håller tummarna här.
Albin: Med henne det Akademibokhandeln som är den andra stora spelaren. Och sen massa små bokhandlare. I min bok handlar ju mycket om att resa till andra världar, det är inspirerat av fornnordisk mytologi. Det är inspirerat av mina besök med ursprungsbefolkningar i Amazonas. Jag skulle säga att den passar ganska bra in i en new age butik som säljer lite trummor eller dom säljer runböcker eller något annat. Så jag kommer nå ut till de butikerna också.
Anna: Smart.
Albin: Där finns det inte så många andra skönlitterära böcker. Det är väl egentligen det fysiska och sen så kommer jag använda Stjärndistribution koppla det till de digitala, det görs automatiskt nästan.
Anna: Det är kul att få ut den i nätbokhandeln också. Om du skulle ge något tips om den här projektplanen, är det något särskilt som är bra att göra eller gör den extra bra?
Tips för projektplan
Albin: Ja, det är ju extra bra att ha mer tid på sig än man tror att man har så man hamnar i situationen ”oj nu har jag väldigt lite att göra”. Det är ju väldigt skönt att boken är i princip klar när man börjar med marknadsföringen så att man inte också måste göra klart boken och göra marknadsföring samtidigt. Jag kommer till exempel fortsätta skriva på ett annat manus nu i januari just för att ha en lucka på flera veckor innan Kickstartern sätter igång. Jag inte kan göra så mycket mer. Sen när det väl sätter igång, då kommer jag inte ha koncentrationsförmågan att skriva på en annan bok parallellt med att man ska vara liksom med och åka hit och dit på någon mässa och bokhandel. Och ringa samtal hit och dit och så där.
Anna: Nej, vi tar på krafterna att lansera en bok.
Albin: Och att få till det sista med tryckeriet. Och provtryck.
Anna: Det är ett väldigt bra tips. Allting tar längre tid än man tror.
Målgruppen
Albin: Så måste man ju tänka igenom vem målgruppen är för den här boken. Känner jag dem? Är det mina vänner? Är det mina vänners vänner? Och känner jag dem inte, hur sjutton ska jag nå ut till dem då? Egentligen skulle min bok också funka bra tonåringar till exempel, men jag känner inte så många tonåringar. Så kan inte säga att det är min primära målgrupp. Det är väl min sekundära målgrupp ifall den skulle sälja bra till skolor till exempel, så att den skulle nå dem. Men jag har ju inte så stor reach till dem. Det är genom Facebook eller Google annonsering. Jag kommer köra lite grann Facebook annonsering på Kickstartern, men där ska man inte hoppas för mycket.
Anna: Nej, det är en väldig, väldigt bra tanke vem man faktiskt ska sälja boken till och hur man når dem.
Albin: Den är kritiskt den tanken, om man ska ge ut boken och för ens marknadsföring. Vem är det som ska läsa, vem tycker den är bra? Vem tycker den här boken är kul? Vem har läst den? Och dina testläsare, hur gamla var de? Vad äter de till frukost och vad gör de? Och varför tycker de att boken är bra?
Anna: Ja. Vad tycker du det finns för fördelar och nackdelar med att ge ut sin bok via Kickstarter?
Fördelar med Crowdfunding
Albin: Fördelen är att man får lite gratis jämfört med om du ska slänga upp en egen hemsida. Kickstarter kan själv ofta göra en ”high light”. Det händer på min förra Kickstarter då Kickstarter tyckte min sida var så snygg att de promotade den och då fick jag massa försäljning av folk som jag inte känner alls. Det är väldigt fördelaktigt. Det är också litet av ett brand i sig själv och folk känner igen det. Man kanske har sett något gång förut och den får rätt bra ranking på sökmotorer ganska snabbt eftersom det är en etablerad aktör, eftersom utveckling av en egen hemsida så tar mycket lång tid att bygga upp sökträffar där.
Anna: Just det.
Albin: Det är väl fördelar, i alla fall trygghet, liksom seriöst. De gör ju en check på en som man är den man säger att man är. Och det är mycket mer seriöst än att bara köpa någonting online. Sen är väl folk inte så skraja för att lägga ut tvåhundra spänn på någon bok på någon hemsida, men det är ändå en fördel. Nackdelen är att man behöver vara ganska skärpt när det gäller att beskriva sin bok och göra en liten video och rätt bilder. Ja, man får vara lite roddig när det kommer till att marknadsföra. Det sätter en extra press.
Anna: Man kanske har någon slags press på sig att leverera också när man väl har sagt att det ska bli en bok.
Avslut på intervjun
Albin: Det blir det ju verkligen. Och man nu också sagt ett datum när böckerna ska komma till brevlådan så att folk förväntar sig. De förhandbeställer ju en bok som de ska få ett visst datum. Sen kan man säkert komma undan ifall det skulle skita sig med tryckeriet eller du vet, det är klart folk är överseende, men kanske inte med tre månader. Man kanske ändå vill ha den i maj då, om man sa april. Man får ju vara ganska redo så.
Anna: Ja just det. Precis man behöver en bra planering helt enkelt. Ja, men spännande. Vi håller verkligen tummarna här att det går bra med allting och att du får in det du behöver och kan trycka din bok och förhoppningsvis spela en ljudbok också och e-bok.
Albin: Ja, men det ser jag fram emot. E-boken har jag en vän till mig som jobbar med att konvertera, bland annat e-böcker. Så att den nära till hands. Och jag har själv spelat in massa meditationer till mitt andra företag, under flera års tid, så jag är ganska van att spela in. Jag tänker mig nog inte att jag kommer spela in ljudboksversionen av alla mina kommande böcker, men det vore kul att göra det av den här första debuten och det blir också mycket bättre budget än om jag skulle hyra en skådespelare för det är liksom den stora summan. Inspelningen och masteringen är inte den stora summan.
Anna: Nej. Roligt att höra även om dina planer med e-bok och ljudbok. Tack så mycket för att du var med.
Albin: Tack själv. Jättekul att vara med.
Reflektioner från intervjun
Hanna: Väldigt intressant att lyssna på tycker jag.
Anna: Ja verkligen. Är det något särskilt som du tar med dig?
Hanna: Ja han sa mycket bra, men en sak som är ett väldigt bra tips är ju att gärna lägga in lite extra tid i planen. Saker går ju inte alltid som man har tänkt sig och något moment kan ta betydligt längre tid än planerat. Man kan bli sjuk eller vad som helst.
Anna: Ja, men det är verkligen något att tänka på. Vi nämnde ju det tidigare också att det är inte så kul att bygga en onödig stress kring tidsplanen.
Hanna: Precis. För mig är det där en liten avvägning. Jag är ganska van att arbeta mot deadlines, så om en deadline närmar sig så ser jag till att lösa det, även om det bara är jag själv som har satt upp den. Men samtidigt är det ju inte bra att stressa och det kan i värsta fall påverka kvaliteten. Och det vill jag ju inte ska hända med min bok. Samtidigt så får jag liksom inte ge mig själv för mycket tid, för då går det långsammare märker jag. Var det något du kände igen dig i?
Anna: Jag tänkte på det Albin sa i början av intervjun och känner verkligen igen mig i att när man väl har skrivit klart så kan man tycka att någonting är helt fantastiskt. Men sen när det har gått en liten tid och kanske ett par år så börjar man tveka och ibland till och med inse själv att ja, men det var nog inte så bra.
Första utkastet
Hanna: Ja läskigt, men det känns bekant. Jag skäms nästan när jag tittar på första utkastet av till exempel Sprickan i fasaden. Nu var det ju för sig länge sedan jag tittade på det, men ändå. Dessutom kan det kan vara så ibland att man får för sig att någonting som man inte har tittat på på ett tag är dåligt. Men när man väl tittar på det så är inte säkert att det är lika dåligt som man har målat upp i huvudet. Så det kan vara åt båda hållen.
Anna: Absolut. Mitt första utkast är ju heller ingenting som jag vill ta upp till offentligheten.
Hanna: Inte jag heller.
Anna: Och jag tror inte att enbart det beror på att man lagt mycket tid på redigering eller att man har blivit en bättre skribent under den tiden. Utan att det är så lätt att bli helt uppslukad av det man håller på med. Så är det i alla fall för mig.
Hanna: Samma här och då ser man inte riktigt luckorna.
Anna: Nej och sen när verkligheten hinner ifatt, även om det tar ett tag – ja, men då inser man att man kanske inte skulle ha skrivit likadant om man gjort om den resan.
Hanna: Precis.
Anna: Samtidigt tror jag att den egenskapen att bli helt uppslukad och vara så dedikerad, det är ett måste för författare.
Att bli uppslukad
Hanna: Ja, jag tror det också faktiskt, för annars får man ju inte ihop någon bok. Det är ganska hårt jobb ändå. Om man inte är väldigt dedikerad och verkligen brinner för det så är det nog väldigt lätt att ge upp halvvägs.
Anna: Ja definitivt.
Hanna: Albin nämnde ju också en sak som jag tänkte på om att veta vilka man skriver för och jag tycker det låter som att han verkligen har tänkt till kring marknadsföring och distribution av boken i förväg. Till exempel som att han väntar in Ugglans möte för att se om de vill ta in hans bok och då anpassar han sitt utgivningsdatum efter det. Det tycker jag är ett jättebra exempel.
Anna: Och han har tänkt till även kring vilka butiker som inte är bokhandlare som skulle vara intresserad av att sälja hans bok.
Hanna: Det tror jag också är jättesmart och då konkurrerar man ju inte med lika många andra böcker, om man alltså lyckats komma in på något sådant ställe.
Anna: Väldigt bra tips. Det här avsnittet är snart slut, men vi tänkte välja ut något som har varit extra viktigt för oss och som anknyter till temat projektplan. Vad har du för tips, Hanna?
Tips kring projektplan för bokutgivning
Hanna: Mitt bästa tips är nog att gå in och arbeta åtminstone några minuter med planen varje dag, annars är risken väldigt stor att man upprättar en fin plan som man glömmer bort eller som blir inaktuell. Det har i alla fall hänt mig och det är när man jobbar med dokumentet löpande som det verkligen fungerar.
Anna: Det är lätt att glömma viktiga detaljer annars.
Hanna: Vad skulle du vilja lyfta?
Anna: Det är nog att så fort man kommer fram till ge ut boken på eget förlag att göra den här projektplanen och verkligen tänka till. För om man inte har en tillräckligt omfattande lista eller ett väldigt bra minne, då kommer det falla bort saker som kan försena processen. För om man till exempel inte lägger upp informationen på Bokinfo i tid, så kan inte bokhandlare köpa in boken.
Hanna: Nej, men precis. Numera så skriver jag upp alla små saker jag kommer ihåg, annars glömmer jag bort dem. Det frigör bandbredd i hjärnan att slippa ha alla detaljer i huvudet och då blir det ju mer plats för kreativitet, och det är väl det vi vill?
Anna: Ja, det tycker jag var väldigt klokt sagt.
Nästa avsnitt
Anna: Vi kanske ska berätta vad vi ska ta upp nästa gång?
Hanna: Ja, det gör vi.
Anna: För om två veckor ska vi faktiskt ha ett nytt avsnitt som berör bokomslag. Förra avsnittet om omslag var väldigt uppskattat och nu tänkte vi följa upp det genom att diskutera lite hur vi gick till väga i praktiken.
Hanna: Vi har ju valt lite olika sätt i och med att jag valde att ta hjälp av en designer och du som kan mer om foto och bild gjorde ditt själv.
Anna: Det kommer bli en hel del praktiska tips så missa inte det.
Hanna: Om du undrar över något som vi pratar om idag eller kanske har frågor när det gäller nästa avsnitt om att göra omslag i praktiken – skriv då till oss på Podden Trycksvärta eller på Instagram där vi också heter podden Trycksvärta.
Anna: Och du är anonym om du inte uttryckligen säger att det är okej att vi läser upp ditt namn. Du som följt med oss nu när vi har pratat om projektplan, vi hoppas att du fått med några tips till att göra din egen eller bygga på den du kanske redan har. Detta är Podden Trycksvärta med mig Anna Samuelsson …
Hanna: och mig Hanna Wesslén. Vi hörs igen om ett par veckor. Har det riktigt bra nu!
