Podden Trycksvärta - Avsnitt 27: Välj skrivprogram -

Podden Trycksvärta - Avsnitt 27 Välj skrivprogram

Sändes den 27 februari 2024

Välj skrivprogram. Avsnittet handlar om att välja skrivprogram.

Det finns många program för både skrivande, sättning och layout. Här går vi igenom de program som vi har använt och dess för- och nackdelar. Vi ger tips på hur du kan strukturera ditt skrivande och vad som är bra att tänka på.

Lyssna nedan eller där du vanligtvis lyssnar på poddar. Om du hellre läser än lyssnar så hittar du transkribering av avsnittet nedan, tillsammans med noteringar och länkar.

Förra avsnittet hittar du här: Skriv en fackbok.

Transkribering och länkar till avsnitt 27 - Välj Skrivprogram

Inledning och presentation

Hanna: Hej och välkommen till avsnitt 27 av podden! Mitt namn är Hanna Wesslén…

Anna: … och jag heter Anna Samuelsson.

Hanna: Vi är författare och detta är Podden Trycksvärta.

Anna: I den här podden tar vi upp ämnen som kretsar kring skrivande, framförallt med fokus på indieförfattarskap och egenutgivning. Vad ska vi prata idag?

Hanna: Idag är det dags att diskutera olika programvaror för bland annat skrivande.

Anna: Ja, och det är ju individuellt hur man föredrar att jobba.

Hanna: Ja, precis. Så vi kommer att ta upp våra erfarenheter från lite olika program och jämföra och så.

Anna: Just det.

Hanna: Vi kan väl ta en kort tillbakablick på förra avsnittet, som vi brukar göra?

Anna: Ja. Då pratade vi om att skriva fackbok och hur det skilde sig från det skönlitterära skrivandet.

Hanna: Ja, precis, för det är ju skillnader både språkligt, omslagsmässigt med layout och så, prissättning, och det här med bilder som ofta finns i fackböcker och mycket mera.

Anna: Så lyssna gärna om du inte redan gjort det.

Vad har hänt sen sist?

Skrivandet går framåt

Anna: Hur har du haft det sedan förra avsnittet?

Hanna: Jag har haft det bra. Skrivandet har gått ganska mycket framåt, så nu är jag snart klar med råmanuset till sista delen i Nepalsviten. Det börjar vara lite akut att bestämma titeln. Jag skulle egentligen ha velat ha ett omslag redan, men det är svårt att beställa när jag inte vet vad den ska heta.

Anna: Ja, det är klart, det påverkar ju hur man placerar bakgrundsbilderna och så. Kanske inte vad den heter, men framförallt hur lång titeln är.

Hanna: Ja, jag skulle väl kunna påbörja beställningen kanske, men hon vill ju förmodligen veta titeln samtidigt som hon jobbar med omslaget.

Anna: Hur går tankarna då?

Hanna: Jag har kanske fem olika förslag som jag pendlar mellan. Problemet är förmodligen att jag inte är hundra procent nöjd med något av dem.

Anna: Det där tyckte jag var svårt framförallt till min första roman, men sedan känns det som att boken liksom växte in i titeln och att det nu i efterhand känns så självklart att den heter det den heter. Skulle det kunna vara så tror du, att det är beslutsångest just nu, men att titeln känns klockren om några månader när boken är tryckt?

Hanna: Jag hoppas ju det. Haha.

Svårast i manuset

Anna: Vad tycker du är svårast med det här manuset?

Hanna: Förutom titeln då, så är det ju att det är sista delen i trilogin. Så många små lösa trådar att knyta ihop. Det tar ganska mycket tid. Och så tycker jag det är lite svårt med tidslinjen. Det finns personer som behöver vara på en viss plats i Nepal vid en viss tid. Samtidigt behöver jag ha dem i Sverige på andra tider. Det är svårt att få ihop och jag jobbar rätt mycket med en detaljerad excelfil med tidsplanen.

Anna: Det måste vara ett väldigt bra verktyg som jag och säkert många som lyssnar vill höra mer om vid tillfälle.

Hanna: Vad har du hittat på senaste veckorna?

Föreläsningar

Anna: Jag har bland annat förberett tre föreläsningar som jag har blivit tillfrågad om. Inte riktigt klart än, men ändå. Två av dem är på temat Res och tälta med barn, och så har jag bokat in mig på en liten bokmässa också och så. Den sista föreläsningen är mer på temat Res och tälta utan barn tänkte jag säga, nej, men resande i allmänhet. Så det ska bli jättekul.

Hanna: Men så spännande. Det låter jätteroligt med föreläsningar och bokmässa och grejer. Lite nervöst också kanske med föreläsningarna? Eller hur känner du?

Anna: Jag brukar faktiskt inte känna nervositet förrän det väl är dags, sådär en halvtimme innan. Så just nu är det lugnt.

Hanna: Vad skönt. Det hjälper ju förstås att det är ett ämne som du verkligen känner dig hemma i. För mig gör det iallafall stor skillnad om jag ska prata inför publik om något. Om jag känner mig trygg i ämnet är det mycket mindre nervöst än om jag känner att jag är ute på lite djupt vatten.

Anna: Ja, jag håller helt med! Och det här ämnet känner jag mig ju förstås ganska hemma på. Sedan har jag kommit lite längre när det gäller råmanuset. Nu är deadline den här veckan, sedan ska det definitivt vara hos testläsare. Så nu har ljudboken fått vänta lite. Den kan jag ju ta medan manuset är på testläsning tänker jag.

Spela in ljudbok

Hanna: Ja, det passar ju jättebra. Jag har tänkt lite likadant att jag ska spela in Glimmerdjup som ljudbok när mitt manus är hos lektören.

Anna: Ah, perfekt ju! Alla kanske inte hängt med på vad det är för något, så berätta gärna om Glimmerdjup.

Hanna: Det är ju en novell, eller snarare kortroman som utspelar sig innan min första bok Sprickan i fasaden. Det är en prolog till den kan man säga. Jag tyckte det var så roligt att spela in Jul på Sägenevik så jag vill spela in fler ljudböcker. Dessutom så är det ganska många som har lyssnat på den både i december och januari, så det är jätteroligt.

Anna: Ja, det är så kul! Men du märker att det lönar sig med den typen av kortroman?

Hanna: Ja, det känns så iallafall. Nu var det ju en säsongsbok, jag har märkt att lyssningarna har avtagit i februari, jag är faktiskt förvånad att det fortfarande är så pass mycket som det är. Men det lär ju inte vara många som lyssnar på en julbok under sommarhalvåret.

Anna: Kanske inte.

Hanna: Men den är ungefär 2,5 timmar lång i ljudboksformat och det kanske är ett tacksamt format att ha i ljud.

Anna: Förstår det. Jag är väldigt sugen på att skriva en kortroman också, men det får vänta lite. Kan tänka mig att det är lättare att få ihop tidslinjer och allt i en novell, eller kortroman, blir liksom mer överblickbart i skrivfasen också.

Skriva kortromaner

Hanna: Ja absolut, det håller jag verkligen med om. Det är en trevlig form att skriva i faktiskt. Särskilt mellan lite större projekt. Jag kommer absolut fortsätta skriva sådana böcker också. Om man har flera som hänger samman med något tema eller liknande så kan man ju till slut sätta ihop dem till en antologi eller något.

Anna: Ja, vilken trevlig idé, även om det för egen del nog skulle dröja typ femton år innan det blev någon, haha! För dig går det nog snabbare.

Hanna: Haha, det vet jag inte, det får vi se. Har vi några nyheter då, tro?

Anna: Jag tänkte ta upp en sak som jag ursprungligen läste i en författargrupp på Facebook, och där det cirkulerat lite debattartiklar kring och det är en novelltävling utannonserad av ett av hybridförlagen, där villkoren diskuterats. Jag var sedan inne på tävlingens, eller hybridförlagets hemsida och kollade mera.

Delta i tävlingar

Hanna: Ah, intressant. Och vi kanske också ska förtydliga för nya lyssnare och aspirerande författare, att hybridförlag är alltså en utgivningstjänst där man betalar för att få sin bok utgiven. I den här podden lägger vi inga värderingar i hur man ger ut sin bok, men det är bra att känna till skillnaderna så att man som författare kan ta ett välgrundat beslut.

Anna: Precis, bra att du förtydligade. Och vi kanske inte måste gå in så mycket på vilket hybridförlag det gäller eller tävlingen i sig heller, men kritiken har då varit mot villkoren, som jag inte heller tycker är så bra. Men anledningen till att jag tar upp det är mest för att uppmana alla att helt enkelt läsa på om villkoren innan man deltar i en novelltävling, vilken det än är. I det här fallet kostade det över 500 kr att delta, vilket jag personligen inte skulle acceptera.

Hanna: Nej, inte jag heller, det är nog mest det jag tänkte på, i övrigt var det nog inget jag reagerade på. Men jag skulle inte betala för att delta i en tävling med skrivande.

Anna: Plus att rättigheterna till att använda ens text i det här fallet tillföll hybridförlaget i två år, och att förlaget då under två år har ensamrätt till manuset. Därefter skulle man återfå rättigheterna.

Hanna: Så förstod jag det också, så då har de rättigheterna och tar eventuella intäkter under de två åren OM man är en av dem som kommer med bland de vinnande bidragen. Det stod vad jag såg inget specifikt om olika typer av rättigheter så det innebär troligtvis att de under dessa två år har alla rättigheter, de kan då göra en ljudbok om de vill, eller en tryckt bok eller e-bok. Men det var väl just e-bok som de specificerar att det skulle bli.

Anna: Ja så då är det väl utan att lämna någon ytterligare ersättning till författaren, mer än de prispengar man får.

Utvärdera för- och nackdelar

Hanna: Precis. Jag tolkar det inte heller som att det skulle vara fråga om någon ytterligare royalty under de här två åren. Samtidigt, om man nu skulle vinna första pris, är det ju inte säkert att man skulle ha tjänat mer på novellen på annat sätt.

Om jag fick så mycket för en novell för att avstå rättigheterna under två år skulle jag tycka det var helt okej. Eller, jag skulle nog tycka det var riktigt bra till och med. Men om man är en av dem som vinner det lägsta priset och avstår rättigheterna i två år är det ju förstås inte lika bra eftersom man också betalat anmälningsaviften.

Men man kanske även ser det som ett sätt att bli uppmärksammad och man kan säga att man har vunnit ett pris. Var och en får helt enkelt väga in vad man tycker är viktigt.

Man får ju också komma ihåg att både hybridförlag och traditionella förlag är vinstdrivande verksamheter så inget fel i att de vill ha chans att tjäna pengar också. Som författare måste man sätta sig in i villkoren innan man ger sig in i något, precis som du sa. Om man inte tycker villkoren är bra – delta inte då.

Anna: Ungefär så. Så läs villkoren, och det finns ju också tävlingar som är gratis att delta i.

Hanna: Precis, läs alltid villkoren och ta därefter beslut om det är något som är rätt för dig och ditt manus, det är väl det som är vårt budskap.

Anna: Precis. Vad säger du, vi kör väl igång!

Hanna: Ja!

Skrivprogram för författare

Anna: Så – då var det detta med skrivprogram. Det finns ju en uppsjö, men innan vi går in på det – vad tycker du är viktigt när man väljer skrivprogram?

Hanna: Jag tycker att det är viktigt att det känns enkelt att arbeta i, stabilt och överblickbart.

Anna: Just det, hur menar du med stabilt?

Hanna: Ja alltså att det känns robust och att det inte händer massa saker när man trycker på en sak så ändras massor på ett annat ställe och så. Dessutom så vill jag kunna komma åt det även offline.

Anna: Ja, någon slags kontroll över texten och programmet. Förstår hur du menar.

Hanna: Och så tycker jag också att det är viktigt att texten blir lättarbetad, alltså att det visuellt ser bra ut på skärmen när man arbetar. Men framför allt att alla kapitel ska gå att överblicka och det får gärna vara lätt att stuva om kapitel och så.

Anna: Mm, det är en smidig funktion som ju inte finns i alla program.

Hanna: Vad värdesätter du i skrivprogram?

Anna: Jag skulle säga struktur först och främst.

Hanna: Just det. På vilket sätt?

Anna: Jag måste kunna strukturera upp i kapitel och göra dem överblickbara på något vis, enkelt se var nästa kapitel börjar och så vidare, se vilka som är med i kapitlet, vem som har huvudperspektiv och så vidare.

Hanna: Just det. Det är ju en klar fördel när man skriver, och även i redigeringsfasen förstås.

Effektiv skrivprocess med rätt skrivprogram

Anna: Ja, verkligen. Sedan tycker jag att det är väldigt viktigt att kunna se en sammanställning över alla kapitel och lite om vad varje kapitel innehåller.

Hanna: Det håller jag med om, så man slipper leta i hela texten.

Anna: Precis. Och det kan jag ju göra i Word, som jag använder.

Hanna: Vi kanske kan börja med det programmet då. Vad finns det för för- och nackdelar med Word tycker du, som skrivprogram?

Anna: Dels har ju många det programmet på datorn redan, man måste inte skaffa ett nytt program. De flesta kan lätt komma igång, måste inte lära sig en ny programvara, som kan vara en tröskel annars.

Hanna: Det håller jag med om. Det är ju en stor fördel, lätt att använda för att de flesta redan har förkunskaperna som behövs. Sedan är det ju enkelt att formatera texten, välja typsnitt och radavstånd och sånt som gör det lätt att läsa för en själv.

Skrivprogram: Word

Anna: Lätt att anpassa på det viset. Jag har ju delat in texten i kapitel också, och skapat en automatisk innehållsförteckning, som jag uppdaterar med jämna mellanrum.

Hanna: Ja, berätta lite mer om det, för där vet jag ju att du verkligen har bra struktur.

Anna: Ja. Jag tror att detta får man lite på köpet i andra skrivprogram, men som jag har gjort är att gett mina kapitelrubriker formatet rubrik 1. Och själva kapitelrubriken består av namnet på den karaktär som har huvudperspektivet, samt övriga förekommande karaktärer inom parentes, men fortfarande med samma format.

Hanna: Så då får du med dem också och har en överblick över vilka som är med var?

Anna: Ja, exakt. Sedan gör jag en kort beskrivning på några meningar med format rubrik 2. När jag sedan gör den här automatiska innehållsförteckningen väljer jag att inkludera formaten rubriknivå 1 och 2, och då består sedan innehållsförteckningen av vilka som är med i respektive kapitel och även en kort text som beskriver respektive kapitel.

Hanna: Praktiskt att ha en sån sammanställning. Det blir som en liten minisynposis.

Anna: Mm, det är väldigt hjälpsamt när man ska leta efter något. Sedan blir det ju så att man manuellt måste uppdatera sammanfattningen per kapitel om man ändrar några större saker i något kapitel, och lägga till/ta bort personer i kapitelrubriken, men det tycker jag ändå funkar rätt bra. Man måste bara komma ihåg att göra det.

Hanna: Just det.

Anna: Fördelen är att man sedan lätt i innehållsförteckningen kan se hur många kapitel respektive huvudperson förekommer i och i vilka kapitel den är bikaraktär.

Hanna: Ja är det något du använder mycket i redigeringen eller är det i råmanusfasen?

Redigeringsfasen

Anna: Jag skulle nog säga att jag använder det i redigeringsfasen när jag lätt kan se att där är den personen med, och försöka pussla ihop tidslinjen. Dels ser jag att det inte är fem kapitel på rad med samma person och sen också att personen i fråga befinner sig på rätt ställe vid rätt tidpunkt. Som du var inne på lite innan. I Kapitelrubrik 1 så har jag också datum när händelsen utspelar sig för att se att allt stämmer överens. Sedan, när jag är klar med manuset tar jag förstås bort allt jag skrivit i rubriknivå 1 och 2 och kan ersätta med till exempel vanliga kapitelrubriker om jag vill ha sådana. Så den här strukturen är ju bara för min egen skull under tiden jag skriver.

Hanna: Ja, det vore ju tråkigt att få med något om det i manuset sen.

Anna: Precis, sammanfattning av varje kapitel, haha. När du skriver i Word – hur strukturerar du upp det då?

Word som komplement till annat skrivprogram

Hanna: Jag skriver ju inte mina böcker i Word, men jag skriver en del kortare saker, till exempel bloggartiklar i Word först. Då arbetar jag med dem som utkast innan jag lägger in dem i WordPress. Eftersom det är kortare så behövs inte samma avancerade struktur som du har, men jag brukar förstås använda huvudrubriker och underrubriker.

Anna: Åh, det är ju också bra att använda Word till sådana saker.

Hanna: Ja, jag tycker det är lättare än att skriva direkt i WordPress av någon anledning. Lite det jag var inne på, det känns mer stabilt och man har det på datorn. Sedan så brukar jag också exportera manus från Scrivener till Word-format när det är dags att printa och redigera. Då går manuset via Word kan man säga. Då brukar jag faktiskt fixa till en del saker direkt i Word inför utskriften. Ibland kommer inte rubrikerna och formateringen ut från Scrivener så som jag vill ha den när jag redigerar och då kanske jag fixar lite med det, så det ser tydligare ut i redigeringsprinten.

Anna: Okej, gör du någon redigering i Word-dokumentet också.

Hanna: Nej, inte som följer med till boken sen, det gör jag inte. Däremot så brukar jag använda det som kommer ut i Word till att dela med testläsare via Google drive och så mailar jag det till min lektör i Word-format. Jag brukar lösenordsskydda det innan jag skickar. Kanske är helt onödigt, jag vet inte om det är så stöldbegärligt direkt, men jag vill inte att det ska vara på vift någonstans.

Anna: Haha, nej, men jag skulle göra det också, absolut. Mejl är inte så dolda som de flesta nog tror, eller hoppas snarare.

Kommentarer från lektör i word

Hanna: Sedan får jag ju tillbaka kommentarer i Word-filen från lektören, eller i Google drive från testläsare. Och då gör jag så att jag lägger jag in ändringarna direkt i Scrivener, alltså inte i Word-dokumentet. Där sparar jag däremot kommentarerna och mina svar på kommentarerna. Då kan jag gå tillbaka och se vad jag har svarat och så. Till exempel så kanske jag skriver ”Ändrar” på någon kommentar, eller så kanske jag skriver något om varför jag väljer att inte ändra om jag inte gör det.

Anna: Ja, det där har jag märkt när jag har testläst åt dig, det är så himla tacksamt och kul att få återkoppling på vad du gör och hur du tänker. Den återkopplingen är ju väldigt enkel digitalt. Klart man kan lämna återkoppling på papper också, om testläsaren läst på papper, men det blir lite krångligt och det blir inte den omedelbara reaktionen. Och framförallt är det så enkelt att se när man befinner sig på olika platser.

Hanna: Ja det har ju blivit en del skratt när man har suttit med de här kommentarerna. Så det är en sak jag gör i Word. En annan sak som jag oftast gör i Word är faktiskt sökningar på vanliga ord och slaggord att rensa bort. Det går att söka i Scrivener också såklart, men jag tycker det är enklare att göra just detta i Word.

Anna: Så det är ändå en fördel med Word? Ja, det är väldigt smidigt med både sök, och sök och ersätt.

Sök och ersätt

Hanna: Precis. Så trots att jag inte skriver manuset i Word är det ändå ett viktigt verktyg för mig. Faktiskt kom jag på nu, att jag även exporterar manuset till Word innan jag lägger in texten i sättningsprogrammet också. Det blir lite som att mina Word-kopior också fungerar som back-uper på gamla versioner. Ifall jag ändrar saker i Scrivener eller senare i sättningsprogrammet så finns Word-kopiorna kvar.

Anna: Det är ju väldigt bra. Jag kom på en fördel till här med Word förresten. Det här med navigeringsmenyn i vänsterkanten också, den kan jag tycka är väldigt bra. Och förstås vanliga funktioner som sök och ersätt, det är egentligen grundläggande om man vill byta namn på en karaktär och så vidare, men jag har svårt att se vilka ordbehandlingsprogram som INTE klarar det i dagsläget. Samma sak med rättstavning och grammatikkontroll kan ju vara väldigt hjälpsamt, men det känns också ganska basalt. Jag gissar att de flesta andra program har det, utan att egentligen veta, för det är ju Word jag skriver i.

Hanna: Ja, jag tror också att de flesta program har stavningskontroll, men de kanske är olika bra.

Anna: Ja, och där är ju Word inte heller perfekt. Ibland föreslår den ju särskrivning på ord som absolut inte ska särskrivas. Så man får se upp lite, även i Word. Om vi kommer in på lite nackdelar med det här programmet då, för det är ju inte perfekt.

Hanna: Nej, det är ju inte ett program som kanske i första hand är avsett för att skriva just en bok.

Skrivprogram är viktigt för struktur och överblick

Anna: Nej, tyvärr. Och jag har märkt att när jag skrivit en hel roman, så kan även den här överblickbara innehållsförteckningen till slut bli väldigt lång och kanske inte är fullt lika överblickbar som den var i början.

Hanna: Haha, ja det kan jag förstå, lätt hänt om man har 80 kapitel.

Anna: Ja. Och sedan är det inte så att man bara kan dra och flytta ett kapitel till en annan plats, kanske tio kapitel bakåt, då får man klippa ut och klistra in, eller i vart fall markera texten och dra.

Hanna: Och den funktionen finns ju i vissa andra program, att man bara kan dra ett helt kapitel utan att markera själva texten.

Anna: Det låter praktiskt. Sen en sak som vi borde ta upp, som egentligen inte har just med Word att göra, men jag nämnde ju sök och ersätt. Vet inte om jag nämnt detta förut i något avsnitt, men det är ju lite lurigt. För om man söker och ersätter alla namn i ett manus, t.ex. ”Anna”, för att karaktären ska heta ”Maria” istället, så påverkas ju alla ord innehållande ”Anna”, t.ex. ”stekpanna”, ”stanna” osv. Då är det lite lurigt, oavsett vilket program man använder. Då är det bättre att stega sig fram så att man ser allt som ersätts, även om det tar lite längre tid.

Hanna: Bra tillägg där. Jag tror det är många som har råkat ut för det där. Jag använder absolut ALDRIG sök och ersätt i manuset. Vad det än är. Det är alltid någonting man inte tänker på som åker med.

Anna: Ja det kan bli lite jobbigt annars, haha. Kommer du på något du saknar i Word?

För- och nackdelar med word

Hanna: Nej inte direkt, men jag tycker mycket bättre om att skriva kapitel och sådant, långa manus i Scrivener

Anna: Ja, vi kan ju gå vidare till Scrivener som du ju har använt. Skrev du i det programmet både för Sprickan i fasaden och Brickan i spelet?

Hanna: Jag började skriva manuset till Sprickan i fasaden i Google docs, som ju liknar Word. Men ganska tidigt så skaffade jag Scrivener och jag tycker för mig att det är en betydligt bättre helhetsupplevelse att skriva manuset där.

Anna: Vad tyckte du om programmet och fördelarna med det?

Hanna: Först när jag skaffade det så var det ett ganska gammeldags gränssnitt, det var en tidigare version. Nu är det lite modernare och jag fick faktiskt uppgradera gratis till Scrivener 3. Jag tror att alla som köpte Scrivener 1 till PC under en viss tidsperiod får uppgradera till Scrivener 3 gratis. Så det kan vara värt att kolla upp för den som sitter med en gammal version. Så var det för mig i alla fall. Den nya är mycket bättre. Jag använder PC, det finns för både PC och Mac.

Anna: Det är bra!

För- och nackdelar med Scrivener

Hanna: Men jag måste säga att jag älskar Scrivener. Det är så enkelt och bra att arbeta i. När jag startade så var det ingen lång uppstartssträcka att lära sig programmet, utan man kan köra igång direkt och lära sig allt eftersom.

Anna: Okej, det är bra när det är lätt att förstå vad man ska göra.

Hanna: Ja absolut. Ytan på skärmen är indelat i tre kolumner. Mittenkolumnen är bredast och det är själva arbetsytan där man skriver. Man kan dölja sidokolumnerna om man vill. Till vänster finns det som kallas pärm och där har jag alla mina kapitel i en lista, eller som ett register. Det finns också mappar där jag lägger in research. Jag gör ju ganska mycket research och det är så smidigt att kunna lägga allt i samma projekt. Det finns också mallar med beskrivning av karaktärerna och platser i manuset. Allt finns då samlat inom samma projekt.

Anna: Ja, det förstår jag måste vara väldigt praktiskt. Använder du de funktionerna mycket?

Hanna: Ja, det skulle jag säga att jag gör faktiskt. Det är väldigt användbart och något som underlättar för mig. Då vet jag var jag har sakerna. Annars skulle jag väl sitta med mappar och så, men då skulle jag säkert tappa bort mig lite mer. Till exempel så kanske jag läser på en hemsida om något eller om en plats. Då lägger jag bara in den länken eller klipper in en bild eller vad som helst där det hör hemma, så hittar jag den lätt igen.

Anna: Så smidigt. Hänvisar man länkar till ett visst kapitel eller en mening, eller ligger de liksom löst, obundet hur man ska säga?

Struktur i Scrivener

Hanna: Det finns flera sätt att göra det på. Dels kan man göra egna textsidor, nästan som kapitel som ligger samlat längst ner i pärmen, men som inte kommer med i själva manuset. Dels kan man lägga in anteckningar direkt vid kapitlen, de visas kolumnen till höger. Jag använder båda de sätten. Om det är något väldigt specifikt i ett kapitel så lägger jag in det som anteckning just vid det kapitlet. Kan vara en webadress med information eller vad det kan vara.

Anna: Det är ju jättebra. Ett alternativ i Word kan ju vara att lägga det som kommentar, men då blir det förstås inte skillnad på sådana kommentarer och vanliga kommentarer som man lägger till sig själv, eller som testläsare lägger, i redigeringsfasen.

Hanna: Precis, absolut. Den mest användbara funktionen är nog ändå möjligheten att lägga in synposis och anteckningar till varje kapitel. Och om man vill flytta ett kapitel eller stycke så är det bara att drag and drop. Man måste inte leta upp det, klippa ut det och flytta som i ett vanligt ordbehandlingsprogram.

Anna: Väldigt praktiskt!

Hanna: Ja, så det använder jag också. Även om jag har en ännu mer detaljerad synopsis per karaktär i Excel också. En liten skillnad mot hur jag har jobbat med tidigare manus är att jag nu i ännu högre utsträckning jobbar med en persons tidslinje i taget. Jag har skrivit klart alla kapitel ur huvudpersonen Emelies perspektiv först, sedan ur Markus perspektiv och så vidare. Då blir det en del pusslande för att få ihop tidslinjen eftersom jag har ganska många perspektivpersoner. Och lite svårt som sagt med tid och rum för att få personerna att dyka upp på rätt plats vid rätt tid.

tidslinje i Scrivener

Anna: Lätt att det blir fel där annars. Det är ju väldigt smart att ha noggranna noteringar om sånt, även om det kanske tar lite tid att skapa dem.

Hanna: Ja, och där hjälper det till att jag kan få upp alla kapitlen på en yta, som en corkboard, och sedan flytta runt dem som jag vill. Inget klippande och klistrande.

Anna: Kan du se något du saknar i Scrivener?

Hanna: Det finns inget jag saknar, men jag kan inte alla funktioner. Till exempel så är jag inte så bra på hur man exporterar filer med den layout man vill ha. Det finns funktioner hur man kan göra sättning och e-pub, men de tycker jag är lite knepiga så de använder jag inte. Jag tycker också som jag nämnde att det är lättare att använda sökfunktionen i Word, ifall jag ska söka igenom alla kapitel samtidigt, även om det går i Scrivener också.

Anna: Aha, okej.

Stavningskontroll i skrivprogram

Hanna: Just det, jag brukar köra igenom i stavningskontrollen i Word också. Scrivener har en stavningskontroll, men jag tycker det är bra att komplettera med den i Word. De plockar lite olika saker verkar det som, möjligen är den i Word något bättre. Men ingen av dem är ju helt fullständig.

Anna: Nej, det kan bli fel, särskilt grammatiska fel, även om man har kört stavningskontroll.

Hanna: Ja. Sedan har vi ju ytterligare ett program, eller det finns ju många program, men ett till program som vi tänkte ta upp som man kan både skriva i och göra en tryckfärdig fil i och det är Atticus som vi har nämnt tidigare.

Anna: Just det. Berätta mer om det!

Atticus som skrivprogram

Hanna: Jag tycker ju som sagt jättemycket om Atticus, men inte främst för skrivande utan för sättning av inlaga och att göra e-böcker. Både Scrivener och Atticus är program som kostar pengar, men det är engångskostnader, så har man väl köpt dem så har man dem, vilket är VÄLDIGT bra, tycker jag. Ingen prenumerationskostnad. Scrivener kostar runt 800 kr och Atticus kostar runt 147 USD tror jag. Sen så har båda väldigt hjälpsamma och trevliga kundtjänster, som svarar snabbt. Det är också ett stort plus tycker jag.

Anna: Ja, sånt är ju viktigt. Ofta dyker det ju upp någon fråga som man inte lyckas klura ut svaret på själv eller hittar i något forum. Vi nämnde ju inte priset för Word innan, men det beror ju på om du prenumererar eller köper Officepaketet för en engångssumma. Men många har kanske redan programmet sedan innan och då är det ju liksom ingen extrakostnad bara för att man vill börja skriva böcker. Annars finns ju LibreOffice och OpenOffice och liknande gratisvarianter.

Hanna: Ja och man kan ha webversionen gratis också tror jag. Men för att berätta lite mer om Atticus då. Det är gjort som ett program både för skrivande och produktion om man säger så.

Anna: Det är en bra kombination, skönt att slippa lägga över texten i ett annat program för själva sättningen.

Hanna: Ja det är ju tanken. Fast jag använder det ju bara som sättningsprogram så för mig blir det ändå ett steg att lägga över texten, men det är inte så svårt att göra det.

Anna: Just det. Varför väljer du att göra så?

Olika program för skrivande och sättning

Hanna: Jag älskar ju att skriva i Scrivener och jag tycker helt enkelt inte att Atticus är lika bra för mig att skriva i. Men jag tycker det är mycket bättre än Scrivener när det gäller att layouta och sätta inlagan.

Anna: Mm. Hur funkar det då?

Hanna: Det är webbaserat så filerna sparas inte på datorn. Man kan ju exportera och spara. Det funkar bra, men jag tycker på något sätt det känns mer robost med Scrivener-filerna som sparas som riktiga filer på datorn. Båda har ju sina för och nackdelar förstås.

Atticus är byggt på liknande sätt med en pärm-meny till vänster, där man ser alla kapitel och kan flytta runt dem ungefär på samma sätt. På något sätt känns det lite lättare att flytta eller deleta saker av misstag. Det är så lättrörligt på något sätt. Jag kan inte riktigt förklara men det är en känsla jag har.

Anna: Ja, man har ju sina favoriter utan att kunna förklara ibland.

Hanna: Ja, för funktionsmässigt är det ungefär samma. Och jag tycker på något sätt att skrivupplevelsen för mig är bättre i Scrivener, det är lättare med allt material och så tycker jag. Men jag tror att jag hellre skulle skriva i Atticus än att gå tillbaka till ett vanligt ordbehandlingsprogram.

Anna: Så hellre Atticus än Word för din del alltså?

Finns det ett ultimat skrivprogram för författare?

Hanna: Jag tror det. Men sen det som är riktigt riktigt bra med Atticus är sättningen. Det finns längst upp ett val som är antingen ”Writing” eller ”Formatting”. Om man först är i Writing och jobbar med sin text så kan man sedan trycka på Formating. Då kommer texten upp layoutad och klar, så som den kommer se ut.

Anna: Ah, vilken bra funktion.

Hanna: Man kan välja om man vill se hur den ser ut på en ipad eller telefon, om man gör en epub, eller så kan man välja Print och då ser man hur den ser ut i tryckfil. Man kan exportera bara det aktuella kapitlet som en pdf eller så kan man ta ut hela manuset i samma tryckfil.

Anna: Kan man välja olika storlekar och typsnitt och sådant då?

Hanna: Ja precis, det finns menyer där man kan välja sådant och spara som mallar och så. Jag har tex en mall för Nepalsviten eftersom jag vill att de böckerna ska se likadana ut i inlagan.

Anna: Så himla smidigt.

Hanna: Det finns ju förstås fler skrivprogram än de vi har tagit upp här nu, men det här är de vi har arbetat i. Sen finns också Ulysses för Mac-användare som ska passa bra för att skriva manus, och i den kan man även omvandla texten till en ebok som jag förstår det. Så har vi Storyist som finns till både Mac och PC och som också är avsett för manusskrivande.

Anna: Mm, det är en del att välja på.

Andra skrivprogram som vi inte har testat

Hanna: Ja. Vi ska väl tillägga att vi personligen inte provat varken Ulysses eller Storyist, men om någon lyssnare har gjort det får ni gärna höra av er och skriva vad ni tyckte om det.

Anna: Ja, det vore kul!

Hanna: Vi tänkte ju lite kort också ta upp några fler programvaror för sättning för tryckfärdig fil, eller där man kan göra e-bok, eller omslag. För det hör ju också till bokutgivningen.

Anna: Mm. Och vi kan väl börja med sättningsprogramvaran. Vi har ju pratat om Atticus här nu och du använde ju det även för att skapa en tryckfärdig fil.

Hanna: Ja. Och på ett sätt var det ju väldigt smidigt, men en nackdel var att i och med att det inte är ett svenskt program, så saknas också vissa svenska vanliga format. Så jag hade valt ett format som råkade vara 5 mm lägre höjd än programmet klarade. Då fick mitt tryckeri fick kapa bort 5 mm i tryckfilen i efterhand. Det gick ju bra, men alla tryckerier kanske inte kan det, eller vill göra det. Så det är ju bra att kolla upp i förväg. Om jag använder det programmet till fler böcker så kommer jag såklart att välja något av de mått som finns.

Anna: Just det. För formaten skiljer sig ju lite mellan olika länder och alla format som vi har här är inte lika vanliga utomlands. Och alla t.ex. amerikanska format är inte vanliga i Sverige.

Indesign för sättning av inlaga

Hanna: Nej, så är det. Du har ju använt InDesign för att göra en färdig tryckfil för dina böcker.

Anna: Mm, och den stora fördelen är ju att man kan få filen precis som man själv vill. Man väljer format helt fritt, får det på millimetern som man önskar, man kan placera bilder och text exakt där man vill på sidan, automatisk numrering och sånt finns förstås också, som i många andra program, det är enkelt och blir rätt med färgprofiler och liknande och det är 100% anpassningsbart. Men, inlärningströskeln är högre och det tar helt enkelt tid att sätta en bok i InDesign, speciellt om man då måste lära sig programmet samtidigt.

Hanna: Ja, det är inte helt enkelt och självförklarande. Så där får man planera in lite extra tid till sättningen om man vill använda det och inte kan det sen tidigare.

Anna: Ja. Och sedan har vi ju kostnaden. Det är en prenumerationstjänst, som man har så länge man vill. Själv betalar jag ju inte för InDesign när jag inte använder det, utan jag prenumererar under den tiden jag vill göra sättning och omslag och det är ju bra förstås.

Hanna: Precis, det kan ju bli dyrt att ha en löpande prenumeration på ett program som man inte använder under större delen av året. Så det kan ju vara ett alternativ att man hoppar av och på prenumerationen. Sen finns det ju andra program måste man ju köpa, och det kan ju finnas för- och nackdelar med det. Så man får ju också jämföra kostnader mellan programvarorna om man tycker det är en viktig aspekt när man väljer.

Program för e-böcker

Anna: Ja. Och om vi går över till det här med e-bok. Jag gjorde ju min i InDesign, som verkligen inte är självförklarande när det gäller just att göra en epub-fil, men till slut blev den klar haha.

Hanna: Så du hade kanske föredragit ett annat program där?

Anna: Om jag enbart skulle göra en epub-fil och inte även sätta boken, för det var ju därför jag ville ha InDesign, så skulle jag inte valt InDesign om jag inte redan vetat hur man skulle göra. För det var verkligen krångligt med så många inställningar på så många ställen.

Hanna: Förstår det.

Anna: Du använde väl Atticus till det, eller hur?

Hanna: Ja, och där kom det programmet verkligen till sin rätt. E-pubfilen var superlätt att få till, väldigt smidigt och helt självförklarande hur man skulle göra. Det var i princip bara att trycka på en knapp.

Anna: Till skillnad från InDesign, haha.

Hanna: Precis, det finns för och nackdelar med alla program, så är det ju. Vi kan ju också tipsa om avsnitt 10 av podden, där vi gick igenom det här med inlaga och sättning mer i detalj, och även avsnitt 12 som vi vigde helt åt till hur man gör en e-bok.

Anna: Ja, lyssna gärna om du inte redan hört dem.

Program för omslag

Hanna: Om vi tar det här med omslag också – vilka programvaror använde du där?

Anna: Där hade jag både Photoshop och InDesign, men det är ju samma sak med Photoshop. Det är inte superenkelt om man inte jobbat i det förut. Jag använde dem dels för att jag hade väldigt många års erfarenhet av att ha jobbat just i Photoshop, men jag vet faktiskt inte hur jag skulle gjort annars. För jag vet inte hur man skapar omslag med rätt färgprofil om man använder andra program än just Photoshop och InDesign.

Hanna: Och det använde ju min omslagsdesigner också vad jag förstår, det känns som att det är så man ofta gör. Men till Jul på Sägenevik så använde jag faktiskt Canva blandat med Photoshop. Både till e-boken, ljudboken och den tryckta print on demand-boken.

Anna: Ah, intressant att du använde den till samtliga format. Jag kan ju tänka mig att det är enkelt till e-bok och ljudbok, där man inte behöver färgprofiler och annat. har ju sett omslaget i ljudboksfomat och tyckte att det var väldigt fint, med en julig och mysig känsla, och är imponerad över att du kunde göra det i Canva.

Canva till omslag

Hanna: Till ebok och ljudbok är det absolut inga problem, även om jag är övertygad om att de flesta professionella omslagsdesigners föredrar InDesign.

Anna: Mm, så är det nog. Blev du nöjd med hur det blev till den tryckta boken också och har sett en tryckt kopia och så?

Hanna: Ja det har jag. Till ett printat omslag så är det lite mer pyssel oavsett program. Jag tyckte det blev tillräckligt bra för den typen av kortroman, som jag inte trycker någon upplaga av eller så. Till Nepalsviten har jag högre ambitioner och krav och då anlitar jag en professionell designer.

Anna: Mm, förstår. Det är ju en annan sak att trycka stor upplaga och så. Sedan är det ju det här med korrekta färgprofiler. Då får man kolla att tryckeriet hjälpa till med färgprofiler, om man skapat sitt eget omslag i något annat program.

Hanna: Ja. Jag kan ju inte det här med färgprofiler. Men för Jul på Sägenevik så följde jag – Publit som jag använder har en guide där de anger vilken färgprofil man ska ha. Så till det omslaget så exporterade jag den bara från Canva för tryckutskrift, det finns i betalversionen av Canva. Och så valde jag den profilen som Publit angav att man skulle göra i pdf-filen. Det var egentligen bara några knapptryckningar. Färgerna blev bra vad jag kunde se.

Indesign och photoshop till omslag

Anna: Roligt att det funkade! Men visst gjorde du omslaget till e-boken Glimmerdjup i InDesign eller Photoshop, eller hur?

Hanna: Ja, det gjorde jag, med hjälp från dig. Jag har ju ambitioner att lära mig de programmen också, de är ju verkligen bra. Men för mig tar det otroligt mycket längre tid och det är svårare att få det som jag vill i de programmen eftersom jag inte kan dem. Jag var redan lite sen med Sägenevik så jag gjorde den snabba vägen där och blev ändå nöjd med resultatet. Det är väldigt mycket frustration för mig i Photoshop och InDesign nu innan jag har lärt mig det. Samtidigt så är ju det enda sättet att verkligen lära sig att arbeta i programmen, så jag har den ambitionen framåt. Men i det här fallet så hade jag inte riktigt tiden.

Anna: Vi har ju fått in flera kommentarer på veckans fråga också som vi la ut på Insta, om vilket skrivprogram man använder och eventuellt varför. En av dem är från författare.fredrik_lennartsson som berättar att han nu skriver på sin tredje deckare, och har använt Word hela tiden.

Kommentarer från lyssnarna

Hanna: Ja, precis som du med andra ord. Av dem jag har pratat med så är Word eller Scrivener det vanligaste svaret, så Fredrik är ju verkligen i gott sällskap.

Anna: Ja. Och Fredrik skriver också att fördelarna är att det är ganska enkelt och lätt att få hjälp, men tillägger också att han inte testat andra, eller känt behov av att göra.

Hanna: Nej, just det.

Anna: Haha, jag känner ju igen mig i det här, känns som att jag resonerar precis likadant. Känner heller inget behov av andra skrivprogram, men det finns nog funktioner som är väldigt användbara bara man testar dem.

Hanna: Så är det ju. Jag tror man ska gå lite på sin känsla där.

Anna: Mm. Och kanske också hur detaljerad synopsis man har från början och att det då blir mindre risk att man måste flytta om en massa i redigeringsfasen, då kanske också behovet av andra program och funktioner minskar. Så det är väl bra att ha i beaktande hur strukturerat man skriver från början och hur mycket man t.ex. behöver flytta runt, även om Scrivener och andra dedikerade skrivprogram ju har fler funktioner än så.

Hanna: Ja precis. Det kan ju också handla om man tycker det är roligt med ett annat program. Jag tycker ju det är roligt att öppna upp Scrivener för då vet jag att det är dags att skriva. Det är klart att jag skulle kunna skriva i Word också, det skulle ju gå. Men det är nog mer att jag tycker det är roligt att använda det.

Fler av lyssnarnas kommentarer

Anna: Men det är väl också en aspekt. Det är ju lite som att ha en speciell skrivplats, där det är – nu är det dags att skriva.

Hanna: Ja lite så faktiskt. Så har vi också en kommentar från milordmonica på insta och hon berättar att när hon skriver använder hon antingen Scrivener eller Word beroende på var i processen hon är. Hon skriver också ”Men jag har så många fler program igång: allt från specialprogram som stödjer mitt skrivande till grafiska program som hjälper mig skapa/redigera bilder. Ofta ett tiotal under tiden.”

Anna: Just det. Det är ju som vi också nämnt här i avsnittet oftast mer att göra än att bara skriva själva texten, åtminstone som indieförfattare. Nu vet jag i och för sig inte exakt vilka program Monica använder, men om man är en författare som också illustrerar sina böcker så kan man ju också använda sig av t.ex. Adobe Illustrator, och sedan Photoshop eller liknande program som vi också pratade om tidigare. Och det finns ju andra program också för både illustratörer eller omslagsdesigners och andra som inte har direkt med skrivandet att göra, men som är nära kopplat till författarrollen och som man också ägnar sig åt.

Hanna: Mm, absolut.

Anna: Själv har jag ibland, när jag skrivit, använt appen Anteckningar i datorn under redigeringsfasen bara för att notera korta fraser jag måste komma ihåg, eller t.ex. om jag ser ett ord som förekommer ofta. Då skriver jag ner det för att söka igenom hela manuset, så snart jag skrivit klart den meningen jag håller på med just då, bara för att inte glömma bort det.

Excelark med anteckningar

Hanna: Ja, jag brukar skriva upp sådant i ett Excelark som jag har. Jag har det till varje bok, samma ark. Där har jag skrivit upp vanliga ord som jag vet att jag måste söka igenom manuset efter och lite val som jag har gjort, hur jag vill stava vissa saker och så. Sen så finns det ju många programvaror som funkar som antingen huvudprogram, eller vad man ska säga, och som hjälpprogram vid sidan om, det är lite det Monica är inne på.

Anna: Ja precis, ett program som många använder vid sidan av nu är ju ChatGPT. Använder du det något?

Hanna: Ja, jag använder det ibland. Bland annat har jag bollat lite namnförslag till titeln, just till tredje delen av Nepalsviten. Jag har inte haft det så jättelänge, så det är ändå relativt nytt för mig. Ber till exempel om 20 förslag på titlar som passar ihop med de första två böckerna. Förmodligen kommer jag kanske inte ta något av de förslagen jag har fått rakt av, men det ger idéer till nya ord som kan passa in och så. Så får man sitta och laborera med det lite själv.

Anna: Ja, det är ju ett jättebra användningsområde.

Chat Gpt som hjälpmedel

Hanna: Ja precis, jag kommer också bolla baksidestexter med ChatGPT. Inte jättetroligt att jag tar något förslag rakt av, men det kan definitivt ge idéer och något att arbeta med.

Anna: Mm. Själv listade jag titlarna på alla kapitel i min fackbok och frågade om jag hade glömt att skriva om något, och då fick jag en del förslag, även om många var oanvändbara för just min bok. Men då fick jag ändå titeln till ett kapitel som borde vara med som inte var det än. Så det är väl två bra användningsområden, få förslag på titlar och kapitelrubriker. Eller kanske sammanfatta något man redan skrivit eller liknande, till någon faktaruta eller så, även om jag personligen inte gjorde det.

Hanna: Absolut, det håller jag med om.

Skrivprogram och anteckningar i mobilen

Anna: Annars använder jag ju OneNote eller Anteckningar även på mobilen, för att skriva upp idéer som kommer när jag inte sitter vid datorn och det gör väl du också?

Hanna: Ja, det gör jag. Det är väldigt smidigt. Man har ju ofta mobilen till hands och vill inte glömma alla bra idéer som dyker upp. I höstas så såg jag ju till att synka min Scrivener på datorn till Scrivener-appen på mobilen. Så ibland om något dyker upp går jag faktiskt direkt in där och lägger till det i manuset. Det är ju helt fantastiskt. Och då har man dem när det väl är dags att fortsätta sedan. Jag har också en app som heter Evernote där jag strukturerar upp anteckningar om alla möjliga saker, inte bara som har med skrivande att göra. Men jag är lite inkonsekvent i hur jag använder Evernote eller Anteckningar. Ibland blir det lite spretigt faktiskt, jag skulle kunna vara mer konsekvent där. Så det här med programvaror och appar är ju inte begränsat bara till datorn, man har ju mycket i telefonen också.

Fler kommentarer om word som skrivprogram

Anna: Så är det ju. Den tredje kommentaren är från annica.aurich som skriver att hon använder Word och just är färdig med ett råmanus.

Hanna: Ja, grattis till det. Det är en jättehärlig känsla att vara klar, jag önskar att jag också var det faktiskt. Och som vi nämnde innan har ju många Word sedan tidigare, eller kanske Pages då om man använder Mac och saknar Officelicens.

Anna: Mm, så steget att använda Word är ju väldigt litet och många kan det sedan tidigare. Det är ju en väldigt stor fördel. Annica skriver också att ”Jag tror mig kunna Word någotsånär och tycker att det är ett bra skrivprogram”, och att hon prenumererar på det.

Hanna: Ja, just det. En annan sak förresten, har du testat att diktera någon gång? En del gör ju det, men det verkar inte jättevanligt. Eller jag har inte pratat med någon som gör det.

Anna: Nej, inte på det viset riktigt. Någon gång när jag har varit ute och gått så har jag faktiskt pratat in, lösa idéer och sådant.

Hanna: Just det. Som du sen lyssnar på och skriver av manuellt?

Anna: Exakt. Och det rör sig bara om några meningar eller så. Jag känner nog ingen som har dikterat, men jag kan förstå tanken.

Skrivprogram för diktering

Hanna: Ja, det kan jag också. Och då menar jag diktering som skriver in automatiskt, inte att man själv ska behöva skriva in sen. Om man är bra på det kan man nog få ihop riktigt många ord per dag, tror jag. Men jag kan inte riktigt tänka och tala ut texten, jag måste skriva för att det ska falla på plats i hjärnan. Men det finns ju en del dikteringsverktyg, så om det är någon lyssnare som har bra tips på sådant kan ni gärna höra av er. Jag vet att många engelsktalande personer använder Dragon, men vet inte hur bra det är på svenska.

Anna: Nej precis, det är ju ganska viktigt med bra systemstöd om det ska vara någon mening med dikteringen. Men vad säger du, ska vi avrunda?

Hanna: Ja!

Våra bästa tips kring skrivprogram

Anna: Så – Hanna, vilket är ditt bästa tips kring skrivprogram?

Hanna: Mitt bästa tips är nog att testa Scrivener om man inte redan har gjort det. Haha. Jag tror faktiskt att man kan testa det gratis en månad, eller åtminstone har man kunnat det förut. Så det är väl ett tips att göra det för att testa om man gillar det och vill köpa programmet.

Anna: Haha, det ÄR faktiskt ett bra tips. Testa några olika helt enkelt. Det är ju svårt att veta vad man gillar med dem annars, med olika funktioner och så.

Hanna: Ja, och det är ju ett uppskattat hos många författare.

Anna: Det är ju det.

Hanna: Men samtidigt, det går ju kanske lite emot det jag säger att man ska göra det man känner för. Det är bara att jag tycker det är så bra och smidigt så jag vill tipsa om det.

Anna: Det är klart. Men har man inte provat så vet man ju inte vad man missar.

Hanna: Samtidigt, jag förstår ju om man vill fortsätta med Word eller något annat om man tycker att man är van vid det och har ett bra flow där. Vad är ditt bästa tips?

Fundera vad du vill ha ut av ett skrivprogram

Anna: Jag skulle nog säga att man måste fundera igenom vad man vill ha ut av ett skrivprogram. Och kanske börja i Word eller något annat enkelt, och sedan testa sig fram. Man märker ju vad man saknar och inte. Om man verkligen ogillar att lära sig nya programvaror, ja – då kanske man inte ska ha ett komplicerat program. Så fundera igenom vad som är viktigt för just dig.

Hanna: Bra tips.

Anna: Sedan tror jag det beror lite på vad man skriver. Vi var ju inne på det innan, men om man skriver en kort novell på kanske 2 A4-sidor, eller kanske en barnbok för tvååringar med säg femton sidor och ett par korta meningar på varje sida – nej, då behöver man förmodligen inget annat än Word eller Google-dokument eller liknande. Men siktar man på en bok med 700 färdiga sidor – ja, då är nog behovet av struktur och smarta funktioner mycket större.

Hanna: Det är sant.

Nästa avsnitt

Hanna: Ska vi avslöja temat på nästa avsnitt som sänds om två veckor?

Anna: Ja, det gör vi! Då ska vi prata om att arbeta med betalda annonser, till exempel på sociala medier.

Hanna: Och eftersom ingen av oss är någon expert på det ämnet så kommer vi ha en intervju med en lyssnare till podden faktiskt, nämligen Natalie Forslind. Hon har betydligt mer erfarenhet på det området. Hon har också faktiskt en skrivpodd som heter ”A year of writing” och har arbetat som growth manager. Det ska bli jättespännande att höra vad hon har för erfarenhet och tips kring det här med betald marknadsföring.

Anna: Verkligen. Och sociala medier är som bekant väldigt stort, så det finns många potentiella läsare att nå.

Hanna: Så är det! Du som lyssnar får gärna höra av dig med dina tankar och erfarenheter när det gäller det här ämnet, så kan vi ta upp dem också i podden.

Anna: Ja, det skulle vara väldigt kul att höra! Och om du undrar över något som vi pratade om idag, eller kanske har frågor, skriv då till oss på Podden Trycksvärta, eller på Instagram där vi också heter poddentrycksvarta.

Hanna: Just det. Hoppas att du som lyssnat har fått med dig många tips kring vad man kan tänka på vad gäller skrivprogram. Du har lyssnat på Podden Trycksvärta med mig, Hanna Wesslén…

Anna: och mig Anna Samuelsson. Vi hörs igen om två veckor. Ha det så bra!