Podden Trycksvärta - Avsnitt 22 Format och tryckeri
Sändes den 5 december 2023
I det här avsnittet är en diskuterar vi val av format och tryckeri.
Vi diskuterar olika bokformat i Sverige och internationellt, ger insikter i val av papperskvalitet och typsnitt, och utforskar fördelarna med print on demand jämfört med traditionella tryckerier. Få värdefulla tips om hur du väljer rätt format och tryckmetod för din bok, samt hur du kan göra din bok estetiskt tilltalande och läsarvänlig. Tips för indieförfattare.
Lyssna nedan eller där du vanligtvis lyssnar på poddar. Om du hellre läser än lyssnar så hittar du transkribering av avsnittet nedan, tillsammans med noteringar och länkar.
Förra avsnittet hittar du här: Releasespecial.
Transkribering och länkar till avsnitt 22 - Format och tryckeri
Inledning och presentation
Hanna: Hej och välkommen till avsnitt 22 av podden! Mitt namn är Hanna Wesslén…
Anna: … och jag heter Anna Samuelsson
Hanna: Vi är indieförfattare och detta är Podden Trycksvärta.
Anna: I den här podden tar vi upp ämnen som kretsar kring skrivande, framförallt med fokus på indieförfattarskap och egenutgivning. Vad ska vi ta upp idag?
Hanna: Idag är det dags för avsnittet om format och tryckeri.
Anna: Just det. För det finns ju en uppsjö av olika format och även en hel del tryckerier.
Hanna: Så är det. För ska man välja danskt band, pocket eller inbundet till sin bok? Och det finns ju så många termer som kanske inte är helt självklara, som trådbindning när det gäller bindning och bulk när det gäller papperskvalitet.
Anna: Precis. Mycket att tänka på där, som vi ska komma in på strax.
Hanna: Vi kan väl ta en kort tillbakablick på förra avsnittet, som vi brukar göra?
Kommentarer på förra avsnittet
Anna: Ja. Då hade vi faktiskt en releasespecial med våra två böcker. Din bok, Hanna, kom ju ut för några veckor sedan, och heter Brickan i spelet. Den här uppföljaren är ju minst lika spännande som din första bok Sprickan i fasaden. Och även den här utspelar sig omväxlande i Nepal och i Stockholm.
Hanna: Just det. Och så pratade vi om din nya guidebok, Res och tälta med barn – en guide till naturupplevelser i Sverige och övriga Europa kom ju ut i mitten av november och den har ju fått ett väldigt fint mottagande redan. Jättekul!
Anna: Verkligen. Så vi diskuterade firande vid release, att det inte behöver vara något stort firande, men att man ska vara stolt över sig själv vid release, att man lyckas skriva en bok. Det är inte helt enkelt ändå. Och vi tog upp hur det känns att ge ut en bok och lyssnade på ljudklippen när vi fick hem böckerna.
Hanna: Det var roligt. Vi var ju väldigt nervösa innan böckerna kom hem, jag tror det hördes. Så lyssna gärna om du missat det!
Vad har hänt sedan sist?
NanoWriMo avslutat
Anna: Hur har du haft det sedan förra avsnittet?
Hanna: Ja, jag börjar ha lite lätt panik över att det redan är december.
Anna: Haha, ja det kanske är lite nära nyår för att hinna i mål med allt som ska hinnas med 2023.
Hanna: Precis. De senaste två veckorna så har jag dels lagt en hel del tid på skrivande och att avsluta och komma i mål med NaNoWriMo som jag var med i för första gången.
Anna: Vill du berätta hur det gick?
Hanna: Ja, det gick bra faktiskt. Jag klarade mina 50000 ord, med nöd och näppe får man säga, så det kändes kul. Så skönt att ha kommit så långt i manuset till tredje delen av Nepalsviten. Men det var de två tre sista dagarna så blev det ganska många ord för jag hade arbetat upp en backlogg så jag var tvungen att skriva kanske 2400 ord de sista dagarna istället för 1667.
Anna: Ah ja men det är ju jättebra jobbat. Grattis att komma i mål.
Ny Julroman
Hanna: Vad har jag gjort mer? Ja, jag har ju faktiskt en ny kortroman på gång också, en julbok som kommer ut nu i dagarna faktiskt!
Anna: Fantastiskt att du hunnit med det också.
Hanna: Ja, jag har tänkt att det ska bli en liten tradition med en kortare julroman varje år. Den kommer finnas som e-bok på streamingsajterna och går även förstås att köpa som e-bok på min webbshop Hanna Wesslén Books och på alla andra ställen där man köper e-böcker förstås. Jul på Sägenevik: Storm vid julbordet heter den.
Anna: Haha, vad roligt! Det är ju en fantastisk idé att ge ut en julroman varje år. Vill du berätta vad som menas med att det är en kortroman? Det kanske inte är alla som vet vad det innebär.
Hanna: Just det. Den är cirka 19000 ord lång, så ungefär en fjärdedel eller femtedel av en vanlig bok kanske. Förut så skulle jag nog ha kallat det för novell, men nu har jag fått lära mig att om det är den längden så är det lite längre än en novell och då kallas det kortroman. Men det kanske finns olika definitioner. Den handlar förstås om julen och utspelar sig på en herrgård utanför Stockholm där en något dysfunktionell familj samlas för att fira jul tillsammans.
Anna: Aha, är det en feelgood?
Hanna: Den har inslag av feelgood men kanske ändå inte en klassisk feelgood. Lite blandning mellan feelgood och cosy mystery kanske. Jag har lite svårt att placera den, faktiskt. Men det finns vissa spänningsmoment i den även om det är mycket fokus på relationerna också.
Anna: Spännande. Har du hunnit med andra saker? Det känns som att bara det du nämnt nu skulle fylla hela dagarna.
Fix inför julen och julmarknader
Hanna: Det har blivit lite mycket faktiskt. Jag har fixat med saker inför julen också, försökt förbereda lite julklappar och sådant. Och sen faktiskt, så har ju vi träffats också. Vi var på Sala julmarknad. Det var väldigt roligt!
Anna: Det var superkul! Tänk att vi lyckades boka så vi kunde vara med på samma nu.
Hanna: Ja, det var verkligen både trevligt och lyckosamt. Jättekul att vi fick till det! Och du då, vad har hänt för din del på bokfronten och i övrigt?
Anna: Ja, det har faktiskt hänt ganska mycket. Res och tälta med barn finns nu på Ewerlöfs, den här supermysiga bokhandeln i Sala där jag signerade Statisterna förra året. Och sedan finns den här nya boken även på Adlibris och Bokus nu.
Hanna: Vad roligt!
Anna: Ja, så det känns skönt. Så det har börjat komma in beställningar där. Jag har varit på julmarknad i Tillberga och träffade många nya läsare, och signering på Ica Maxi och den här julmarknaden i Sala då som vi var på tillsammans. Så det har varit hektiskt kan man säga.
Tidningsreportage
Hanna: Ja, det låter om det, minst sagt! Och sedan har du varit i tidningen IGEN också?
Anna: Ja, nu var det en artikel i Sala Allehanda om mig och boken, det var jätteroligt tycker jag. Sala är fortfarande en av städerna, eller kanske den stad, där jag faktiskt känner mig som allra mest hemma fortfarande, även om jag nu bott i Västerås länge. Men jag hittar där och trivs med mentaliteten och stämningen och allt.
Hanna: Jag förstår det, jag tyckte ju att det var väldigt mysigt där när vi var där på julmarknad, det måste jag säga.
Anna: Ja. Så det var kul att det blev tidningen i Sala.
Hanna: Ja, det var en väldigt fin artikel också.
Anna: Det var det verkligen. Och jag har ju då också skrivit mer på fortsättningen till Statisterna.
Hanna: Just det, vad roligt. Har den någon titel än?
Anna: Nej, den har ju inte det. Den har ett arbetsnamn bara, men vi får se vart det landar sedan.
Hanna: Ja, jag förstår. Man vill hålla på det ett tag. Det är samma för mig. Jag har en arbetstitel på boken jag arbetar med men det blir nog inte det namnet, så jag håller det för mig själv en stund.
Anna: Ja. Men då kör vi igång!
Hanna: Ja!
Format och Tryckeri
Anna: Så – det här med format och tryckeri. Nu har vi ju båda gått igenom den här processen ett par gånger och allt är inte självklart för det, eller hur?
Hanna: Nej, jag känner att jag har lärt mig väldigt mycket, framför allt om de delar som jag själv har kommit i kontakt med förstås, men det finns fortfarande väldigt mycket som jag inte vet. Det är ju inte som att man har tjugo års erfarenhet av tryckerier och bokbranschen.
Anna: Nej precis. Men vi vet väldigt mycket mer än vad vi visste för två år sedan.
Hanna: Precis, och det är det som vi tänkte dela med oss av. Det är ju en viktig aspekt för alla indieförfattare att överväga, eftersom formatet inte bara påverkar kostnaden för tryckning, utan även såklart hur läsaren upplever din bok. Det här är ju kanske lite en skillnad mellan indieförfattare och om man har ett traditionellt förlag så är ju det här en sådan sak som de ofta bestämmer.
Anna: Absolut. Men vi kan väl nämna lite om vilka delar vi tänkte ta upp och prata kring?
Hanna: Precis, vi hade ju först tänkt gå igenom lite kring bokformat, vanliga bokformat i Sverige och så. Sedan tänkte vi prata kring våra egna erfarenheter och de valen vi har gjort.
Anna: Mm. Lärdomar också.
Hanna: Ja. Sedan tänkte vi också komma in lite på det här med olika tryckmetoder och tekniska detaljer.
Anna: Ja precis. Och förstås våra bästa tips.
Hanna: Just det.
Anna: Och vi kanske ska säga här i början att en tryckt bok förstås inte är ett måste. Man kan ge ut sin bok enbart som ljudbok eller enbart som e-bok om man vill. Och e-bok har vi ju faktiskt haft ett helt avsnitt om, nummer 12.
Vanliga bokformat i Sverige
Hanna: Just det, precis. Så är det ju, det blir vanligare och vanligare. Vi har väl tänkt ha ett ljudboksavsnitt också så småningom, men vi har inte kommit dit än.
Men om vi börjar lite kring vanliga bokformat i Sverige då. För det skiljer sig ju åt lite mellan länder. Här i Sverige skulle jag säga att några av de mest populära bokformaten pocketböcker, inbundna böcker och även danskt band. Håller du med?
Anna: Ja, det gör jag.
Hanna: Pocketböcker behöver väl ingen närmare presentation kanske. Om man säger pocketbok i Sverige så tänker nog de allra flesta på standardformatet A-pocket brukar den kallas. Den är oftast 110*178 mm. Det är sådana som säljs hos Pocketshop och sådär.
Anna: Just det. Ofta pratar man i millimeter och anger bredden på boken först i måtten.
Hanna: Ja så är det.
Anna: Pocketböcker är ju billigare att trycka än andra format och är såklart även lägre pris att köpa. Det finns ju för pocketböcker en del standardpriser enligt prisgrupper med bokstavsnumrering som man kan förväntas hålla sig till.
Hanna: Det är ju utpriserna till kund som den prislistan anger, så f-priset, alltså det priset förlaget sätter mot återförsäljare måste vara väsentligt lägre än så. Jag tror man kan säga att förtjänsten på pocketböcker normalt är låg per bok, men att man istället hoppas på att nå en bredare publik. Kanske sälja fler böcker.
Prisgrupper på pocket
Anna: Så är det väl.
Hanna: Sen så tror jag ju förstås att man kan sätta vilket f-pris man vill som förlag, men om det inte är i linje med vad som är acceptabelt enligt den här standardprislistan så blir det väldigt svårt att sälja den. Och om man trycker upp den här prisgruppen på baksidan, till exempel prisgrupp H, då blir det ju svårt att ta ett annat pris än det priset till slutkunden tänker jag.
Anna: Just det. Sedan finns det ju ett annat format som heter B-pocket också, som är lite nytt eller på uppgång kanske.
B-Pocket
Hanna: Det är ju väldigt många olika namn och ibland känns det som att vissa namn används synonymt. B-pocket har jag läst är satt till 128*190 mm. Jag har inte läst så många böcker i det formatet än tror jag.
Anna: Nej, inte jag heller men jag är lite osäker. Man tänker ju inte alltid på måtten när man läser. Sen finns ju också något som ibland kallas storpocket eller författarpocket. Ibland läser man att storpocket är 128*210 mm medan det ibland står 135*210 mm. Båda de formaten är ganska vanliga och någonstans läste jag att 135*210 mm kallas författarpocket, men det är inget jag hört särskilt ofta.
Storpocket och mjukband
Hanna: Precis. Jag har också läst det någonstans. Men det är inget begrepp som jag har hört användas i någon större utsträckning. Ibland storpocket bara för ”mjukband”. Jag har hört att många formgivare gillar det formatet eftersom det ger en lite bredare yta, 135*210. Det är ju också ganska vanligt att man har danskt band i det formatet.
Anna: Ja. Och danskt band är ju alltså ett mjukt band, ibland med flikar som är invikta på fram- och baksidan. Men danskt band är lite stabilare än en pocket, lite rejälare.
Hanna: Precis. Just det. Det ger ett mer robust intryck än vanlig pocket eller mjukband. Sen har vi förstås den vanliga, inbundna boken också.
Inbunden bok
Anna: Ja. Den är ju vanligtvis 148×210 för romaner, men det finns ju varianter av det också förstås. Och framförallt för barnböcker kan det ju variera väldigt mycket i format, och även fackböcker.
Format och tryckeri: Bindningstyper - Trådbunden/Inbunden
Anna: Sedan har vi skillnad på limbunden och trådbunden bok och förut trodde jag att inbunden automatiskt betydde trådbunden. Men så var det ju inte.
Hanna: Nej precis.
Anna: För trådbunden gör ju att en bok tål att bläddras i betydligt mer än limbunden och jag har ju hört skräckexempel på författare vars sidor trillat ur boken för att limmet varit för dåligt på den limbundna varianten.
Hanna: Den är ju inte så kul.
Anna: Nej, verkligen inte. Men oftast så skulle jag säga att limmet är bra och jag har aldrig läst en bok där det hänt. Men trådbunden klarar som sagt mer, och barnböcker är till exempel ofta trådbundna, för de slits i mer och sådär. Speciellt för små barn. Även guideböcker som man kanske bläddrar i fram och tillbaka mycket, är också ofta trådbundna.
Hanna: Ja, det är ju väldigt praktiskt där.
Anna: Men hur som helst, inbundna böcker kan alltså vara antingen limbundna eller trådbundna. Trådbundet är dyrare att producera och alla tryckerier kan inte erbjuda det.
Hanna: Jag upplever att inbundna böcker oftast har skyddsomslag – alltså ett sådant omslag som sitter löst runt boken, medan pocket, storpocket och danskt band oftast har omslaget tryckt direkt på framsidan.
Format och Tryckeri: Skyddsomslag eller tryck på pärm
Anna: Mm, håller med. Även om en inbunden bok också kan ha omslaget tryckt på framsidan, och då heter det väl kartonage, men det ser man inte så ofta, inte på romaner iallafall.
Hanna: Nej precis. Och där är det nog som du säger, jag tror jag har sett det mer utomlands faktiskt, att det är tryckt direkt på framsidan. Och sen dessutom fackböcker, där är det oftare tryckt direkt på…
Anna: Och barnböcker förstås.
Hanna: Ja absolut, där är det ju nästan alltid så att omslaget är tryckt på en bok med hård pärm. Och barnböcker, som du sa, barnböcker har ofta andra format än de som är klassiska för vanliga böcker. Kvadratiska böcker är ju inte ovanligt bland barnböcker. Och det är generellt mer spretigt bland formaten, om man tittar i barnens bokhylla så ser man ju det.
Anna: Ja, där är ju ofta bilderna viktiga vilket påverkar formatet.
Hanna: Det har du rätt i, det är säkert en bidragande orsak till att de ofta är mer kvadratiska.
Anna: Men internationellt då, där är det andra benämningar och andra format som gäller.
Internationella bokformat
Hanna: Ja, så är det. Vi kanske inte går in allt för mycket på det, men dels i USA mäter du ju böckerna i inches istället för i mm, vilket stökar till det väldigt mycket för mig, jag har ingen koll på inches.
Anna: Inte jag heller haha, måste googla varje gång för att veta vad som gäller.
Hanna: Jag med. En vanlig pocketbok kallas då ofta för Mass market paperback, medan en lite större bok i mjukband kallas Trade paperback och ofta används för förstautgåvor. När jag var i London senast så kollade jag runt inne i en bokhandel, såklart, och då funderade jag lite mer över formaten än vad jag har gjort tidigare.
Anna: Ah, intressant. Vad kom du fram till?
Hanna: Jag fick uppfattningen att det var fler nya böcker i mjukband i bokhandeln, sådana här trade paperback kanske det var. Fler sådana än vad vi har i Sverige tycker jag. Här är ju nya böcker ofta inbundna, alltså hårdband med skyddsomlag. Det var iallafall min analys från att ha gått in i en bokhandel, så man kanske ska ta det med en nypa salt.
Anna: Det kan säkert stämma. Även omslagslayout varierar ju mellan länder, så det är säkert olika även om man väljer mjuk eller hård pärm. Och så har de ju som sagt andra mått på böckerna.
Hanna: Ja, så det är värt att kolla vilka som är vanliga i tex USA och Storbrittanien om man planerar att ge ut till exempel via KDP Print. Då har de ett antal valbara format och det är inte samma format som vi är vana vid.
Anna: Vilka faktorer tycker du att man ska beakta då, när man väljer format?
Formatval
Hanna: Först och främst kan man ju fundera över sin målgrupp. Vem är din målgrupp och vad föredrar de?
Anna: Absolut. Även estetiska överväganden, som hur boken kommer att se ut på en bokhylla, kan spela roll.
Hanna: Ja precis, det är inte alls oviktigt. En annan aspekt är förstås kostnaden – pocketböcker är billigare att producera än inbundna böcker. Det skulle kunna vara en avgörande faktor.
Anna: Ja. Att välja rätt format för sin bok är en balansgång mellan praktiska och estetiska överväganden. Som indieförfattare har du friheten att välja det format som bäst passar ditt verk och din publik, annars är det ju ofta förlaget som väljer det.
Hanna: Precis. Och man kan ju även trycka en upplaga i ett format och sedan byta format till andra upplagan om det blir en sådan. Det står en ju helt fritt. Vi tänkte ju också dela med oss lite kring våra egna erfarenheter när det gäller bokformat och vad vi lärt oss på vägen. Vill du börja och säga något om hur du har gjort?
Format och tryckeri: Våra val
Anna: Ja, jag har ju tryckt två olika format. Min debutroman, Statisterna, ville jag ha inbunden. Egentligen hade jag lika gärna kunnat välja danskt band, för det är så vanligt numera. Och det är billigare att trycka och att köpa, och blir också snyggt tycker jag. Men jag hade väl ställt in mig på inbundet av någon anledning. Så det fick bli så.
Hanna: Just det. Den är ju väldigt fin som inbunden. Det känns exklusivt på något vis.
Anna: Det var nog det. Jag var så fastlåst på inbundet.
Hanna: Så tror jag många tänker. Sedan tryckte du din nyaste bok, Res och tälta med barn, som mjukband, eller hur?
Trådbundet mjukband för guidebok
Anna: Ja, precis. Men trådbunden mjukband. Ofta är ju mjukbanden limbunda, men den här är trådbunden. Så det är ett ganska rejält mjukband skulle man kunna säga. Det är tjocka papper och det är tjockt omslag.
Hanna: Precis. Det är lite den typen av format man ofta ser för den typen av böcker tycker jag. Både sidorna i sig och omslaget är av en tjockare kvalitet.
Anna: Man kanske bläddrar i den, har med den ut i naturen och förhoppningsvis läser den mycket och bläddrar i den fram och tillbaka. Så det är bra att den är tåligare med den trådbundna varianten.
Hanna: Verkligen.
Anna: Men jag är nöjd med båda valen så här i efterhand, även om jag lika gärna kunde haft Statisterna som danskt band, vilket kanske egentligen vore smidigare ur tryckkostnadsaspekt. En del läsare väljer ju bort inbundet för att det är tungt att hålla i. Andra kanske å andra sidan väljer bort pocket eller danskt band för att man vill ha inbundet, det är svårt att veta.
Hanna: Ja. Det finns nog åt båda hållen skulle jag tro. Inbunden känns lite lyxigare, men danskt band kanske är skönt att hålla i, även om det ser exklusivare ut med en inbunden.
Format och tryckeri: Lärdomar
Samma format i en serie
Anna: Hur resonerade du?
Hanna: Jag ville inte ha en pocket, för det kändes lite tråkigt på något sätt. Även om det absolut inte är något fel med pocket och jag gillar att läsa pocket. Men jag tycker nog allra bäst om att läsa mjukband. Danskt band visste jag inte var det var, men min omslagsdesigner tipsade om det. Så kollade jag upp det och tyckte det passade perfekt. Det är precis den typen av format jag själv gillar att läsa. Man får ju med lite information i de här flikarna och dessutom ger det stabilitet, så det tyckte jag var bra.
Anna: Precis, det där med informationen i flikarna är himla smidigt, speciellt om det är ett papper i inlagan som inte lämpar sig för foton, då kan man ha med lite info om sig som författare och en bild. Det skulle ju vara väldigt svårt annars.
Hanna: Ja. Så jag valde danskt band i storlek 135*210 mm vilket är ett vanligt format i Sverige. Båda del 1 och del 2 i Nepalsviten är i exakt samma format, det kändes viktigt tyckte jag. Det var nästan det viktigaste, att de skulle vara i samma format.
Anna: Det håller jag med om. Man vill ju se att de hänger ihop när de är i samma serie. Så det får man ju också tänka på innan man ger ut en bok, om det är i en serie. Man får ju vara beredd att göra då tre, om det är en trilogi, likadana böcker.
Pris och prissättning
Hanna: En stor fördel, med mjukband eller danskt band, som du var inne på också, är ju priset. Jag kan ta ett relativt lågt pris, i alla fall jämfört med inbundna böcker. Även om det såklart är dyrare än pocket-böcker så det är lite mitt emellan. Det kommer ju ändå vara så att man måste få läsare intresserade av boken, annars köper de inte oavsett hur billigt det är. Men på något sätt kan det vara så att det är lite lättare att chansa och ge en ny författare en chans om boken kostar 140 kronor hellre än 280 kronor.
Anna: Så är det säkert och det är verkligen en klar fördel. Jag tror att det är ett bra val.
Hanna: Både för och nackdelar. Jag är jättenöjd med det, men hade jag valt nu så hade jag eventuellt valt 135*215 mm istället.
Anna: Jaha, varför då?
Hanna: För att programmet som jag gör inlagan i, Atticus, har inte 135*210 som alternativ, däremot har den 135*215 mm. Vi pratade ju om det i avsnittet om sättning. Det är ju ett amerikanskt program, inte helt anpassat till svenska marknaden. Även 135*215 ser den som ett lite ovanligt alternativ, står under international sizes och anges i Inches. Men jag har använt det och det funkar fint. Tryckeriet har kapat 2,5 mm upptill och nedtill bara. Det blir jättesnyggt resultat, men en liten omväg dit.
Print on demand eller upplaga
Anna: Aha, jag fattar. Då kommer vi in lite på tryckeri.
Hanna: Ja. Ett av de första valen man bör göra, eller förr eller senare måste man i alla fall göra det här valet, om man ska trycka en upplaga eller använda print on demand. Det har vi pratat om tidigare också. Print on demand är ju att man i princip inte har något lager utan endast trycker böckerna styckvis när någon beställer.
Anna: Precis. Fördelen är ju förstås att man inte behöver göra någon stor investering, vilket att trycka en upplaga kan vara.
Hanna: Ja, och man slipper lagerkostnader. Den stora nackdelen är ju då att tryckpriset per bok blir väldigt högt. Jag var från början helt inne på att använda print on demand via Publit. Men dels kunde de då inte trycka med flikar, det är möjligt att det har ändrats nu, och dels så tyckte jag att förtjänsten per bok blev så pass mycket större med upplaga, så det slutade med en upplaga. Men vi får se hur det blir med nästa bok, när jag är klar med trilogin. Det skulle vara roligt att testa Publits print on demand också. Jag tycker det verkar bra. Jag har faktiskt skickat den här julboken på provtryck där. Men jag var lite sent ute där så jag tror inte jag hinner få ut den i handeln. Det kanske får bli till nästa år med den. Jag ville bara testa och se hur det blir.
Anna: Aha, ja det blir spännande att höra hur det blev.
Hanna: Ja, jag återkommer. Hur har du tänkt kring att
Prisberäkning - viktigt att göra i förväg
Anna: Jag tror att så länge man räknar med att sälja upplagan, är det ett bättre val, för att man då får ner tryckpriset per bok. När jag räknade på Statisterna hos ett ställe som hade print on demand så skulle jag gå med förlust om jag hade sålt den till det priset som jag har nu.
Hanna: Oj!
Anna: Så det var inte ens att tänka på där. Sen så finns det ju olika priser på print on demand också förstås.
Hanna: Det där är ju jätteviktigt att man räknar på, så att man inte går back per såld bok. Eller hamnar nära 0, det blir ju inte bra.
Anna: Nej, verkligen inte. Det är ju förstås inte är helt givet att man säljer sin upplaga, framförallt inte om det är väldigt stor upplaga eller om man är ny författare, eller om man kanske inte gjort tillräckligt mycket marknadsföring, eller om boken får ett ljummet mottagande och så vidare. Andra faktorer också såklart. Det kan ju vara så att man har ändå gjort allt det här och boken är bra, men man kan ändå inte sälja hela upplagan.
Sedan finns det väl förstås fördelar med Print on Demand, att man slipper ligga ute med pengar, att man kanske kan korrigera något stavfel som upptäckts i originalversionen eller liknande. Och man betalar inte för mer än man säljer.
Hanna: Just det, allt det där är ju viktiga faktorer att beakta, tycker jag.
Tryckerier i Sverige och Utomlands
Anna: Det finns ju många tryckerier i Sverige och en hel del utomlands, till exempel i baltländerna. Trycka i Sverige kontra utomlands
Hanna: Ja. Och priserna är ju ofta lägre i många andra länder. Samtidigt kanske kommunikationen är svårare om man ska prata trycktekniker på andra språk än sitt modersmål. Men visst finns det tryckerier i andra länder som behärskar svenska också, tror jag. Och där gör man ju som man vill.
Anna: Mm, det finns många aspekter på det där. Hur har du gjort med dina böcker?
Hanna: Ja, jag valde ju ett tryckeri i Sverige för mina böcker, samma tryckeri som du har till Statisterna. Det kändes på något sätt enklast så och jag är väldigt nöjd överlag. De har varit hjälpsamma och jag tycker att priset har varit fullt rimligt. Det är väldigt stor prisskillnad per bok om man väljer 500 eller 1000 böcker eller 1500 böcker.
Antal exemplar kan styra val av tryckeri och tryckmetod
Anna: Absolut. Och om man ska trycka bara ett par hundra böcker blir det ofta dyrt med ett vanligt tryckeri. Då kan bookbox eller print on demand vara extra intressant att överväga.
Hanna: Ja precis. Jag tror absolut att jag kommer testa båda de alternativen i framtiden, för att utvärdera lite. Lite beroende på vad det är för bok. För det är inte helt lätt att utvärdera, inte heller nu efter två böcker. Hur många böcker är rimligt att trycka upp? Det är ju en svår fråga. Men ännu svårare såklart om det är första boken.
Anna: Ja.
Hanna: Nej jag håller med. Jag valde ju att trycka lika många av andra boken som av första. Och den första boken finns det fortfarande kvar av. Jag tänker att om jag ligger i och jobbar aktivt med försäljningen så är det nog möjligt att första upplagan säljer slut under nästa år. Men då kommer jag ju fortfarande ha kvar av den andra boken eftersom jag tryckte lika många exemplar av den. Och alla som har köpt bok 1 kommer ju inte att köpa bok 2. Vi får väl se, det får kanske bli en andra upplaga så småningom.
Anna: Just det. Och det är också intressant. Då kan man ju faktiskt göra en pocketversion istället om man vill.
Pocketversion till en andra upplaga?
Hanna: Ja, jag har inte bestämt än hur jag kommer göra det. Det är inte helt omöjligt, samtidigt så tappar man ju då att den passar ihop med de andra. Så då kanske man vill trycka pocketversioner av alla. Vi får se lite hur det blir.
Men en sak som jag har tänkt på är att när man funderar hur många exemplar man ska trycka så bör man utvärdera hur mycket man kommer kunna och vilja jobba med försäljningen. Jag tror inte att man ska trycka upp 1000 exemplar om man har kanske 40-50 vänner som kommer köpa och så tänker man att ”resten får väl sälja sig själva på något sätt”. Det gör de med sannolikhet inte!
Anna: Nej, det är bra att tänka på. Om man inte tänker vara så aktiv med försäljningen så tror jag nästan att print on demand eller en mindre upplaga är bra att testa i början.
Hanna: Precis.
Format och Tryckeri: Trycktekniker
Anna: Sedan har vi ju det här med tryckteknik. Det är ju skillnad, skulle jag säga, på tryck i svartvitt och tryck i färg, och vad man ska ha den till. Men det finns ju offset och digitaltryck och även en enklare teknik som heter inkjet som till exempel tryckeriet Lasertryck har. Offset, digitaltryck eller inkjet
Hanna: Ah. Inkjet har jag inte hört så mycket om faktiskt.
Anna: Ja, jag vet inte om det är fler som har det. De här kostar ju olika mycket och offset är dyrare startkostnad, i och med att man använder så kallade tryckplåtar eller tryckplattor. Så man trycker inte 50 böcker med offset utan då får man ju trycka ett antal hundra böcker, kanske 1000 enligt vissa tryckerier eller mer än så, innan det lönar sig med offset. Men en del tryckerier trycker inte ens offset, så det beror ju lite på vilket tryckeri man väljer också. Men riktigt stora upplagor trycks med offset.
Hanna: Just det.
Anna: Till min första bok, Statisterna, valde jag digitaltryck. Vet inte ens om jag hade kunnat välja offset där faktiskt. Personligen har jag svårt att se skillnad på digitaltryck och offsettryck i ren text. Kanske skulle jag se skillnad om jag hade dem bredvid varandra och tittade riktigt noga, men jag kan inte tänka mig att man som vanlig läsare skulle reagera på om en vanlig roman är tryckt med digitaltryck eller offset.
Hanna: Nej det tror inte jag heller. Jag vet inte om jag ser skillnad. Definitivt inte på en vanlig roman tror jag. Och de flesta läsare vet kanske inte heller skillnaden. Innan jag började intressera mig för bokutgivning hade jag ingen aning om att dessa två metoder fanns.
Offset-tryck för bilder
Anna: Nej, jag har heller inte varit helt insatt, även om jag nog hade hört begreppen. Till Res och tälta med barn, den nyaste boken, valde jag faktiskt offset. För i bilder, färgbilder som det var i den här, då skulle jag säga att man ser skillnad. Så där är offsettryck ändå tveklöst bäst.
Hanna: Ja, det har jag hört också. Och det blev ju väldigt snygga sidor i den boken.
Anna: Tack, ja, jag är väldigt nöjd med trycket. Och fördelen är ju också att jag kan trycka fler om de sparat tryckplåtarna, vilket jag faktiskt inte frågat dem om. Men teoretiskt kan man göra så, och då blir det ju mycket billigare.
Hanna: Det är ju en jättebra grej och något man bör ta i beaktande. Du får höra av dig till dem och be dem spara.
Anna: Ja. Jag har faktiskt tänkt tanken. Och angående den här sista trycktekniken som jag nämnde innan, inkjettryck. Det har jag inte sett exempel på, men säkert skulle man som läsare inte reagera då heller. Jag skulle däremot inte välja det till en bok med färgbilder. Men man gör ju som man vill såklart, och det är ju den billigaste trycktekniken så det är ju en fördel.
Hur ser man skillnad på olika tryckteknik?
Hanna: Nej, man skulle egentligen behöva ha samma bok tryckt med de tre olika metoderna bredvid varandra och titta noga. Men det har man ju aldrig. Man jämför ju lite äpplen och päron. Nu när jag tänker på det så har jag sett en bok med sådant här Inkjet-tryck. För mig är det ingen skillnad att läsa en sådan bok. Om vi pratar en vanlig roman.
Anna: Med bara text utan bilder.
Hanna: Exakt.
Anna: Mm. Och man kanske kan fråga sitt tryckeri om man kan få se exempel på de olika tryckteknikerna. Vissa har ju det som de kan skicka.
Hanna: Ja precis, det är alltid bra att fråga.
Anna: Jag gissar att du också har haft digitaltryck på dina böcker, eftersom vi haft samma tryckeri?
Hanna: Ja det stämmer. Jag funderade inte särskilt mycket över detta innan. Det är ju Sveriges största tryckeri, vad jag vet, och många böcker i min bokhylla var tryckta där så jag tyckte det var ett hyfsat säkert kort.
Papperskvalitet
Anna: Precis. Vi kan ju säga något om det här med val av papper också. Det är ju lätt att förbise eller inte tänka på det men papperkvaliteten är ett viktigt val som påverka både kostnaden och upplevelsen av boken.
Hanna: Ja. När det gäller färg så är ju vitt eller cremefärgat papper vanligast. Vitt ger ju en väldigt stark kontrast för texten, vilket kanske är bra för böcker med mycket grafik och text. Cremefärgat å andra sidan är mjukare för ögat och ger en lite mer behaglig läsupplevelse. Jag tror det är nog vanligast att man har cremefärgat i romaner och skönlitteratur. Mina böcker har Munken print creme, tror jag färgen heter och den verkar vara någon typ av standard för romaner på Scandbook iallafall.
Anna: Mm. Jag hade en som hette Holmen book cream, så liknande färg som din då.
Vikt och bulk
Hanna: Sedan är ju vikten en annan viktig faktor. Vikten på papperet mäts i gram per kvadratmeter.
Anna: Just det och då brukar ju pocket ha lättare, billigare papper på kanske 60-70 gram per kvadratmeter, inbundna böcker har lite tyngre, kanske 70-80-90 gram.
Hanna: Precis. Jag har 80 gram per kvadratmeter i mina böcker. Tycker att de sidorna är lagom lätta att bläddra och läsa utan att det syns igenom text allt för mycket.
Anna: Ja. Jag hade faktiskt bara 70 g i mina, men samtidigt högre så kallad bulk, på 2.0, så att pappret ändå känns tjockt och kvalitativt. Så man kan justera både pappersvikt och bulk uppåt och neråt, för att få den papperstyp som man vill ha.
Hanna: Jag hade lägre bulk än du, jag hade 1,5 i bulk. Nu när vi pratar om det här så har jag känt på din bok och på mina böcker. Jag tycker att papperena känns ganska lika och ingen av dem ser så genomskinliga ut så att man störs av det. Så du har lite lägre gram men högre bulk och jag har lite högre gram och lägre bulk och då verkar det ge likartad upplevelse.
Anna: Så det är bra att kunna få pappersprover om man kan.
Be tryckeriet om hjälp
Hanna: Ja. Jag gjorde nog så att jag frågade vad som var vanligt för den typen av bok och sen gick jag på det. Men det beror väl lite på hur viktigt det är för en att det ska vara exakt på ett visst sätt. Sedan får man ju tänka på att förutom att det är dyrare att trycka böckerna med tjockare papper så påverkar det fraktpriset. Det kan faktiskt påverka mer än man tror, och om man då ramlar över någon viktgräns så kan portot per bok bli säkert 5-10 kronor högre helt plötsligt. Och det kan ju påverka mer än själva tryckkostnaden.
Anna: Ja, så är det verkligen.
Hanna: Det är inte heller bekvämt att läsa en roman med för tjockt papper. Jag skulle nog inte ha tyngre än 90 gram i en roman, det tror jag blir svårbläddrat nästan.
Anna: I en fotobok eller kokbok eller liknande kan det däremot passa bra. Jag hade ju 130 g till inlagan i Res och tälta med barn.
Hanna: Ja, där förstår jag att det behövs med alla foton och så. Det är ju en helt annan sak.
Omslagsdesign
Anna: Mm. Och om vi går över lite till omslagsdesignen, så beroende på vilken typ av papper du väljer, hur tjockt det är och så, så blir ju bokryggen olika tjock. Så det kan vara svårt att göra designen innan man vet hur tjock bokryggen ska vara.
Hanna: Absolut! Man får ju göra en skiss i förväg och göra det slutliga sen när man vet.
Anna: Sedan utöver det här med kostnaden som man behöver tänka på när man ska trycka en bok så kan man ju också fundera över miljöaspekten.
Hanna: Precis. Det är inte bra för miljön att trycka upp fler böcker än man tror att man kommer sälja så fundera igenom innan du trycker en stor upplaga, både av kostnadsskäl och miljöskäl förstås. Sen så bör man väl också se att man får boken tryckt på miljömärkt papper tycker jag. Det är ju ofta inte någon större kostnad. Det är väl det minsta man kan göra tycker jag.
Anna: Absolut, det håller jag med om. En annan sak som jag funderade över lite när jag skulle trycka min första bok är ju hur inlagan skulle se ut, alltså med typsnitt och utformning.
Hanna: Ja det funderade jag också mycket på. Vi hade ju ett helt avsnitt om att göra inlagan i våras, avsnitt 10. Men kortfattat då så är ju typsnittet är ju ett av valen som påverkar utseendet väldigt mycket. Likaså hur eventuella rubriker och underrubriker ska se ut.
Typsnitt och inlaga
Anna: Exakt. Några vanliga typsnitt för en inlaga är ju Minion Pro och Garamond. Det viktiga är ju att typsnittet är lättläst och att man orkar läsa hela boken i det typsnittet.
Hanna: Ja, och även marginalerna på sidorna är ju viktiga. Det är något som jag kollade på när jag fick provtrycket i Pdf, att marginalerna skulle se okej ut. Man vill inte ha för lite plats upptill eller nedtill. Och insidan, alltså delen av en sida som vetter mot bokryggen måste ha större marginal än utsidan.
Anna: Ja, så är det. Övre och undre marginalerna brukar variera mellan kanske 15-20 mm. Den inre marginalen brukar vara bredare så att inte texten försvinner in i boken när man läser. Kanske mellan 20-25 mm, medan yttre marginalen är något smalare.
Hanna: Ja, men det beror förstås också på format såklart. Pocketböcker brukar ha mindre marginaler, inte så konstigt kanske. Man vill ju helst kunna hålla i boken utan att tummarna täcker texten. Ett bra tips är ju att kolla på andra liknande böcker och faktiskt mäta med linjal.
Anna: Ja, det gjorde jag.
Storlek på typsnitt
Hanna: Jag med. En annan sak som jag har upptäckt och som kan vara värd att fundera över är att många, särskilt de som är lite äldre, har svårt att läsa för små typsnitt. Det händer jätteofta på marknader att personer kommer fram och öppnar boken för att säkerställa att de kan läsa texten så det är jätteviktigt. Jag har storlek 11 i mina böcker och det brukar de flesta tycka går bra. Men i till exempel standardpocket så är det ofta mindre och då fungerar det inte för alla.
Anna: Ah, just det. Jag valde också storlek 11, men å andra sidan beror det ju mycket på typsnitt också. För vissa typsnitt i storlek 10 är ju lika stora som andra i storlek 11 eller 12.
Hanna: Så är det ju. Det finns ju något som heter Large Print, jag är lite osäker på vad det kallas i Sverige, men jag tror det kallas Storstilsbok. Jag har faktiskt funderat på att göra mina böcker tillgängliga i det formatet med print on demand. För dem med synsvårigheter, eller som har väldigt svårt att läsa mindre bokstäver. Jag tror inte att utbudet är tillräckligt stort för dem.
Anna: Så kanske det kan vara. Många kanske också lyssnar på böcker, antingen som talbok eller ljudbok, i och med att det är så lättillgängligt nu. Men det är klart att många säkert också vill läsa. Men vad säger du, ska vi avrunda?
Hanna: Ja!
Format och Tryckeri: Våra bästa tips
Anna: Så – Hanna, vilket är ditt bästa tips kring format och tryckeri?
Bestämma vad som är viktigast
Hanna: Jag funderade lite innan vad jag har för tips och jag skulle säga att mitt tips är att först bestämma vad man vill uppnå med boken innan man väljer tryckformat. Är det viktigast att boken ser riktigt snygg ut, är det viktigast att du tjänar så mycket som möjligt per sålt exemplar, att den är skön att hålla i och läsa eller är det viktigt att du säljer så många exemplar som möjligt? Till exempel. Beroende på vad man svarar på de frågorna så kan det hjälpa till att vägleda till val av format. Det kanske till exempel inte är helt förenligt om man både vill sälja så många exemplar som möjligt om man väljer det allra dyraste och snyggaste formatet. Beroende på bok såklart. Men jag tror det är bra att fundera igenom vad man vill uppnå och vilket format man tror bäst leder på rätt väg.
Anna: Ja, det är jättebra att tänka till på vilken typ av bok det är och hur den ska användas. Är det en roman som ska läsas en eller några gånger? Är det en guidebok, eller en barnbok? Då vet man om den bör vara trådbunden eller om det räcker med limbunden. Och också vilken prisklass man vill att den färdiga boken ska hamna i och hur mycket pengar man vill lägga på tryck själv.
Hanna: Ja, det är bra tillägg. Vad är ditt bästa tips?
Jämföra med andra böcker
Anna: Det är nog att gå till bokhyllan, bokhandeln eller biblioteket och titta på vilka format det finns. Mät storleken, titta på sidantal, kolla vilket papper den är tryckt på, ibland står det på copyrightsidan. Väg dem – kanske är svårt i en bokhandel, men känn på pappret och så.
Hanna: Det är ett väldigt bra tips.
Anna: Och också behöver man ta hänsyn till vilka format tryckeriet kan trycka, eller om man först bestämmer format, så kanske man får leta upp ett tryckeri som klarar av just det formatet. Och fråga tryckeriet om de har något de rekommenderar, de är ju ändå proffs på det här.
Hanna: Ja det är sant.
Anna: Jag måste nog ta ett tips till som vi kanske inte nämnt. Eller tips och tips, men för att tryckeriet ska kunna ge dig en prisuppgift, behöver de veta sidantal, pappersvikt och papperstyp, bulk, format, bindningstyp och antal exemplar.
Hanna: Ja! Det var bra att du sammanfattade där. Och även kanske om man vill ha någon speciell laminering på omslaget så behöver de veta det också. Så de sakerna behöver du antingen fundera över själv, eller fråga tryckeriet. De kanske inte kan råda om antal ex, eller om man ska ha t.ex. danskt band eller inbundet, men åtminstone föreslå några olika papperstyper och vilken bulk som är vanligt.
Nästa avsnitt
Hanna: Ska vi avslöja temat på nästa avsnitt som sänds om två veckor?
Anna: Ja, det gör vi!
Hanna: Det är ju faktiskt sista avsnittet för säsongen då, helt otroligt att det redan har gått ett år!
Anna: Ja verkligen.
Hanna: Så vi kör helt enkelt en julavslutning och hoppas att du vill följa med oss även då.
Anna: Och om du undrar över något som vi pratade om idag, eller kanske har frågor inför nästa avsnitt, skriv då till oss på Podden Trycksvärta, eller på Instagram där vi också heter poddentrycksvarta.
Hanna: Hoppas att du som lyssnat har fått med dig många tips kring vad man kan tänka på vad gäller format och tryckerier. Du har lyssnat på Podden Trycksvärta med mig, Hanna Wesslén…
Anna: och Anna Samuelsson. Vi hörs igen om två veckor. Ha det så bra!
Upptäck mer från Den svenska indieförfattaren
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.