Först blev jag lite orolig att konstnärsträffen innebar att man skulle hitta ett gäng konstnärer och träffa en gång i veckan. Hjälp jag har inte tid med det, tänkte jag. Men sedan insåg jag att det är precis tvärtom. Konstnärsträffen innebär att man ska sätta av ett par timmar i veckan och gå på en egen dejt, för att fylla på sin kreativa källa. Det här är svårare än det kanske låter till en början. Jag har inte lyckats genomföra den varje vecka. Svårigheten består i att prioritera de här ”träffarna”. Andra saker vill hela tiden in i kalendern och tränga undan konstnärsträffen. Det är lätt att tänka att den inte är tillräckligt viktig att lägga sin dyrbara tid på. Men jag tror verkligen på idén eftersom jag vet hur mycket inspiration jag kan hämta från ett museibesök, en film eller att bläddra bland böcker i biblioteket. Det kan såklart vara andra, mer galna träffar också, men det är ungefär den här typen av aktiviteter jag har lyckats ta mig för än så länge.