Redigering för indieförfattare
Att redigera ett manus
Att redigera ett manus är ett omfattande arbete som kräver mer än vad jag tidigare anade. Redigering för indieförfattare skiljer sig inte nämnvärt från redigering för författare med traditionella förlagsavtal. Skillnaden är att man som indieförfattare planerar och ansvarar, samt betalar, för hela processen.
När jag arbetade med redigering av min första bok, Sprickan i fasaden, insåg jag snabbt att jag hade underskattat tidsåtgången.
Det positiva i detta är att det är roligt att redigera!
Redigering för indieförfattare
Har du ett traditionellt förlag så får du automatiskt hjälp och en redaktör som vägleder dig i redigeringen. Du får kommentarer och blir ombedd att arbeta om manuset till dess att förlaget (och förhoppningsvis du själv) är nöjda.
Som indieförfattare, eller ännu ej utgiven aspirerande författare, äger du istället hela processen själv. Du bestämmer när manuset är klart för utgivning, eller för att skickas till förlag om det är ditt mål.
Jag älskar att själv ha kontrollen över manuset. Samtidigt så skulle jag aldrig våga ge ut en bok utan att ha personer vid min sida som läser, ger kommentarer och hjälper till att förbättra manuset. Därför arbetar jag både med en professionell lektör, språkgranskare och testläsare i flera omgångar.
Jag är i skrivande stund (början av april 2023) precis på väg att påbörja redigeringen av del två i Nepalsviten som går under arbetsnamnet Brickan i spelet.
Det är alltid intressant att ta del av hur andra skrivande personer arbetar. Nedan delar jag med mig av min process för redigeringen.
Lyssna gärna på poddavsnittet i Podden Trycksvärta där Anna Samuelsson och jag diskuterar redigering.
Min redigeringsprocess
Se manuset på ett annat sätt
Planen var att skriva råmanuset till Brickan i spelet på två månader men det visade sig för optimistiskt, i kombination med allt annat som måste göras samtidigt.
Det tog istället tre månader vilket jag väljer att vara nöjd med. Jag hade synopsis med några korta meningar om vad som händer i varje kapitel klart innan jag påbörjade skrivandet och det har hjälpt avsevärt, även om jag också har gjort en del ändringar i storyn under tiden.
Så – nu när jag har arbetat i snart tre månader med råmanuset tar jag ett steg tillbaka och lyfter blicken.
Ser manuset på ett nytt sätt. Blev det som jag hade tänkt? Lyser konceptet och temat för boken igenom eller spretar det? Jag vet inte än, men snart ska jag ta reda på det.
Efter att ha låtit manuset vila i några dagar så börjar jag med en kort analys av strukturen. Kollar hur vändpunkterna fungerar och om det verkar hänga ihop.
Därefter kommer ett av de roligaste momenten och det är att PRINTA UT hela manuset och läsa det pärm till pärm. Det hjälper att se manuset på ett annat sätt, på papper istället för på datorn.
Vid en första genomläsning försöker jag flödesläsa och bara göra korta noteringar i kanterna. Därefter läser jag en gång till, mer noggrant, och gör omfattande noteringar. Noteringarna handlar då främst om:
- Research som behöver göras om platser, företeelser eller annat.
- Om något stycke är tråkigt och behöver kompletteras.
- Logiska luckor och sådant som inte ”makes sense”.
- Spännande stycken som ska förlängas och fyllas ut med mer detaljer.
- Utbyggnad av karaktärer, gestaltning och dialoger
Det första utkastet är för mig ofta lite ”torftigt” vad gäller gestaltning och miljöbeskrivningar. Jag fokuserar mycket på att få ur mig själva historien först. Kanske kommer det mer automatiskt med sådana delar ju fler böcker man har skrivit.
Lektörsutlåtande
Nästa steg i processen är att skicka manuset till lektören. Jag har lektörsläsning inbokad i början av maj, vilket innebär att jag har drygt en månad på mig i den första redigeringsrundan.
Om jag håller tempo så bör det inte vara några problem att hinna.
Jag kommer inte fokusera i någon större utsträckning på språket innan lektörsgenomgången, eftersom det finns risk att delar tas bort eller läggs till efter det.
Det är självklart en kostnad för lektörsläsning men jag ser det som en del i produktionskostnaden för boken, samtidigt som det är utbildning. Kommer jag fortfarande använda lektörshjälp när jag skriver min tionde bok? Jag vet inte, men troligtvis ja.
testläsare
Till Sprickan i fasaden hade jag fem testläsare och jag satsar på ungefär lika många den här gången.
En testläsare får läsa manuset innan lektören och resterande testläsare får läsa det mer tillrättalagda manuset efter att jag gjort ändringar baserat på lektörsutlåtandet.
Man skulle kunna göra tvärtom men jag väljer att lägga mycket tyngd på lektörsutlåtandet och de råd jag får med mig därifrån.
Hur hittar man testläsare?
Du kan hitta testläsare i din bekantskapskrets, någon du litar på och som gärna är en van läsare. Värt att tänka på är dock att de flesta ”vanliga” läsare inte är vana vid att se och bedöma ofärdiga manus. Det är stor skillnad att läsa en färdigredigerad och tryckt bok än att läsa ett råmanus.
Något jag kommer använda mig av den här gången som jag missade förra gången är att skicka med frågor till testläsarna. På så vis styrs de mot de övergripande områden som jag vill ha input kring.
Ett annat sätt att hitta testläsare är via Instagram eller Facebook. Det finns minst en Facebook-grupp som enbart är inriktad på testläsare.
Det är utvecklande att testläsa och kommentera andras manus. Av den anledningen, samt att jag tycker det är roligt, så tar jag mig an testläsningar när jag har möjlighet. Kontakta mig om du vill höra mer eller lämna en förfrågan om testläsning.
Flera varv av redigering
Efter lektörsutlåtandet följer ett varv av mer eller mindre omfattande redigering. Förra gången krävdes en relativt omfattande omarbetning av manuset.
På något sätt hoppas jag ju att det inte blir lika omfattande den här gången. Men samtidigt så vet jag att det är för manusets bästa och man får räkna med att ändra en del. Vid det laget så har jag dessutom fått ännu mer distans till manuset eftersom det legat hos lektören ett tag.
Efter den första omarbetningen är det dags för ytterligare några varv. Vid varje varv går jag igenom olika delar. Karaktärernas utvecklingskurvor, dialog, logiska luckor, miljöbeskrivningar och gestaltning. Slutligen språket och grammatik.
Till sist är jag så trött på manuset att jag aldrig mer vill se det och då kanske jag börjar närma mig slutet av processen.
Det finns gott om bra böcker och material på nätet som ger handfasta redigeringstips. En bok som jag fick när jag blev medlem i Egenutgivarna och som jag har haft nytta av är Steg för steg till ett perfekt manus av Sissel Myrup.
VAd händer efter redigeringen?
Den första frågan är kanske egentligen: När är redigeringen klar?
Kanske när du har gått igenom manuset så många gånger att du aldrig vill se det mer och när det känns som att eventuella ytterligare ändringar bara kommer göra manuset sämre. Jag tyckte att detta var en svår fråga inför första boken, men på något sätt landade jag då i att manuset faktiskt var färdigt vid en punkt.
Det underlättade att ha deadlines i form av inbokad språkgranskning och senare även en bokad trycktid. Annars hade jag kanske hållit på än. Till min andra bok så litar jag mer på processen och att detta kommer ge sig.
Jag ser det som att steget efter redigering är korrekturläsning och korrekturjusteringar. Det kanske också är en form av redigering men då är vi verkligen nere på mikronivån.
Korrekturläsning och sättning av inlaga
Korrekturläsning och rättning av stavfel, grammatiska fel och styltiga meningar är otroligt viktigt för slutresultatet. Det är svårt att göra detta helt själv eftersom man blir blind för brister i den egna texten. Till exempel så var jag med om att jag behövde läsa en felaktig mening fyra gånger innan jag såg det uppenbara grammatiska felet som en testläsare påpekade för mig.
Det bästa är att anlita en professionell korrekturläsare, det näst bästa är att ta hjälp av en testläsare med goda kunskaper i svenska språket. Det sämsta är att göra allt själv.
Jag anlitar en språkgranskare för genomgång av manuset och därefter gör ytterligare en person korrekturläsning. Självklart gör jag även en egen sista genomläsning och korrektur, men jag skulle inte våga lita på att jag hittar allt själv.
Efter korrekturläsningen är det dags för sättning av inlagan. Det är ett helt kapitel för sig som jag kommer dela med mig av senare. Det går förstås att köpa tjänsten av en professionell designer, men detta är faktiskt ett steg som går att göra själv om man är noggrann och beredd att lägga tid.
Slutligen behöver manuset korrekturläsas igen efter sättning av inlagan. Nya fel kan i värsta fall uppstå och det hjälper att se manuset mer i form av en riktig bok. På så vis kan man faktiskt upptäcka ytterligare problem att korrigera. Det är värt att försöka hålla korrigeringarna till ett minimum efter att inlagan är satt eftersom det innebär onödigt merarbete att korrigera i sättningen.
Det var allt för den här gången! Jag fortsätter dela hur manusarbetet framskrider under våren.
Anmäl dig till nyhetsbrevet om du är intresserad av löpande uppdateringar!
Upptäck mer från Den svenska indieförfattaren
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.