Podden Trycksvärta - Avsnitt 8 Att välja boktitel och kapitelrubriker
I Podden Trycksvärta avsnitt 8 diskuterar vi att välja boktitel och kapitelrubriker till sitt manus.
Hur väljer man boktitel och hur lång ska den vara? Vad tillför kapitelrubriker? Det finns mycket att ta hänsyn till när man som framförallt som egenutgivare väljer titel och rubriker på egen hand. Podden går igenom hur man kan tänka kring ämnet och delar med sig av tips och tankar.
Lyssna nedan eller där du vanligtvis lyssnar på poddar. Om du hellre läser än lyssnar så hittar du transkribering av avsnittet nedan, tillsammans med noteringar och länkar.
Transkribering och länkar till avsnitt 8 - Att välja boktitel och kapitelrubriker
Inledning och presentation
Anna: Hej och välkommen till det åttonde avsnittet av podden! Mitt namn är Anna Samuelsson.
Hanna: … och jag heter Hanna Wesslén.
Anna: Vi är spänningsförfattare och detta är podden Trycksvärta.
Hanna: I den här podden tar vi upp ämnen som kretsar kring skrivande, framförallt med fokus på egenutgivning. Vad ska vi prata om idag Anna?
Anna: Idag ska vi ta upp något som kan tyckas vara ganska litet, men som ju är helt nödvändigt för att det ska bli en bok, nämligen boktiteln.
Hanna: Just det. Hur hittar man den och hur kan man tänka? Vi ska också ta upp det här med kapitelrubriker, för det är ju väldigt olika hur författare väljer att göra där.
Anna: Precis. Och detta är ju något man kan känna prestationsångest över, för titeln syns ju utåt överallt och det är verkligen inte lätt att hitta en unik, passande och intresseväckande titel.
Hanna: Verkligen, jag befinner mig just nu i det stadiet och vi kan komma in på det lite senare. Men jag håller verkligen med om vad du sa där. Vi kan väl köra en liten uppdatering först?
Anna: Ja det gör vi.
Vad har hänt sen sist?
Anna: Vill du börja berätta, Hanna, om vad som hänt hos dig sedan sist, med skrivande och annat?
Hanna: Ja, det har ju varit påsk och lite grejer sen sist. Under påskhelgen och vid skollov och sådär så är det ju mycket annat roligt som händer också.
Anna: Ja det är ju det. Har du hunnit med något skrivande också eller har det bara varit fokus på annat?
Hanna: Lite både och. Jag kan väl säga att nu har jag officiellt lämnat råmanusstadiet och är fullt inne i redigeringen av manuset. Det är så roligt. Vi fick ju ett tips där inför förra redigeringsavsnittet att det är bra att låta manuset vila emellan att man skriver råmanus och att man börjar redigera. Och det har jag väl delvis gjort, men inte superlänge.
Anna: Nej, det är svårt. Men jättekul att du har kommit så långt. Vad har du gjort under den här perioden när du har låtit manuset vila?
Hanna: Det har ju som sagt inte varit en jättelång period då. Men jag har passat på att göra en del research, som jag har upptäckt under tidens gång att jag behöver. Jag har friskat upp minnet lite bland annat med Sissel Myrups bok Steg för steg till ett perfekt manus och jag har kollat i Story engineering av Larry Brooks. Och så läser jag några böcker om Nepal och om läkemedelsindustrin också.
Anna: Aha, spännande!
Hanna: Bland annat en väldigt spännande bok som passar perfekt för konceptet i mitt manus, med läkemedelsindustrin och organiserad brottslighet och maffiametoder.
Anna: Oj, det låter intressant! Du är bra på att läsa faktaböcker och tidningar och annat som en del av din research, där har nog jag lite att lära.
Research och redigering
Hanna: Det vet jag inte, det kanske är lite som en ursäkt för mig att grotta ner mig i saker. Men jag tycker det ger mycket faktiskt. Jag blev så glad när jag hittade den här boken, den heter Dödliga mediciner och organiserad brottslighet. Jag hittade den av en slump på biblioteket och jag tyckte den passade perfekt in i handlingen på manuset, att hämta inspiration från.
Anna: Kul!
Hanna: Sen har jag printat manuset och läst hela på papper, som vi pratade om förra gången. Det har varit väldigt trevligt men mycket toppar och dalar kan man säga. Ena stunden så känner jag att det är spännande och bra men nästa stund så känns det helt plötsligt banalt och värdelöst.
Anna: Mm, det där är nog en del av processen …
Hanna: Ja det är väl det.
Anna: … för väldigt många.
Hanna: Ja absolut. Jag vet ju att jag har känt så här tidigare, och att andra också känner så. Så det är en del av processen.
Anna: Du var ju iväg också? På marknad.
Hanna: Ja, just det. Jag har varit på en marknad och sålt böcker. Hornstulls marknad, på premiärdagen den 1 april. Förra lördagen.
Anna: Just det ja, vad kul! Hur var det då?
Hanna: Det var svinkallt! Jag höll på att frysa fingrarna av mig. Men det var ändå otroligt tur med vädret för det var strålande sol hela dagen och mycket folk som var ute och gick och rörde sig där.
Anna: Aha.
Hanna: Men det var väldigt roligt. Jag träffade en hel del trevliga människor som ville prata om min bok och om skrivande och annat. Sålde en hel del böcker också faktiskt, fler än vad jag hade förväntat mig. Jag hade satt förväntningarna ganska lågt i för sig.
Marknader och boksigneringar
Anna: Vad roligt!
Hanna: Ja, så det kommer jag definitivt ge en chans till, någon gång under sommaren när det är lite varmare.
Anna: Jag kan tänka mig att det är en trevlig aktivitet ändå, att man kommer nära läsarna.
Hanna: Absolut. Det var över förväntan tycker jag. Hur har det varit hos dig då?
Anna: Min bok finns nu på Gamla stans deckarbokhandel. Ägaren har läst den nu och uppenbarligen tyckte han om den och bedömde att den passade in i sortimentet, så jag har skickat några böcker dit.
Hanna: Åh vad roligt! Det är ju en fantastisk bokhandel så verkligen kul att de har tagit in den! Stort grattis till det. Nästa gång jag är i närheten ska jag gå in och kolla och ta en bild på den.
Anna: Vad kul. Det känns jätteroligt. I övrigt är det lite tunt med skrivrelaterade händelser. Det går långsamt framåt med skrivandet, men jag har i alla fall inbokade signeringar på ett par större matbutiker också.
Hanna: Gud vad bra, berätta mer om det.
Anna: Det är på Ica Maxi i Västerås, de två stora som finns här. Det blir den 27:e och 29:e april. Det ska bli väldigt spännande att se hur det är.
Hanna: Det ska bli riktigt spännande att höra efter hur det gick. Jag har alltid tänkt att det måste vara superbra att stå på en Ica Maxi och signera böcker. Vad roligt att du har fått till det.
Anna: Jag ska berätta sen hur det var. Jag tänker att vi som vanligt tar en tillbakablick på förra veckans avsnitt?
Hanna: Det måste vi göra också.
Återblick på förra avsnittet om redigering av manus
Anna: Då tog vi upp redigering som vi nog skulle kunnat prata om varenda avsnitt i flera år utan att ändå få med allt.
Hanna: Ja, det är ju verkligen omfattande. Men vi berättade ju lite då om hur vi arbetar med våra manus.
Anna: Vi pratade om att redigera bland annat logiska luckor, språk, karaktärernas utvecklingskurvor och berättarröster
Hanna: Just det, och även dramaturgi och gestaltning pratade vi om. Vi tipsade om att börja med den större redigeringen och sedan ta språket och grammatiken lite senare, när man vet att handlingen är som den ska. För det är ju ingen idé att korrigera stavfel i kapitel som sen kanske ändå ska tas bort helt och hållet.
Anna: Nej, och att det finns mycket hjälp att få på nätet i form av ISOF Frågelådan, synonymordlistor och annat.
Hanna: Och att det är nödvändigt att ta in hjälp.
Kommentar kring redigering
Anna: Ja, vi nämnde ju både lektörer och testläsare och att de fyller en viktig funktion. För de kan se ens text på ett helt annat sätt än vad man själv kan göra, eftersom man vet för mycket om den och bakgrunden till handlingen och så vidare.
Hanna: Precis. Det som är speciellt som indieförfattare är ju att man äger hela redigeringsprocessen själv och det finns ingen annan som tar ansvar eller beslut kring när manuset är färdigredigerat. Så lyssna gärna på vår diskussion kring det och våra tips kring redigering.
Anna: Vi har ju förresten fått en kommentar på förra avsnittet, jättekul, där Monica Ivesköld skrev att hon gillar den sista redigeringsvändan mest. Hon skriver också att hon gör olika saker vid varje runda På så sätt blir det inte upprepningar. Sista rundan är alltid en djupanalys utifrån mall för henne. Då höjs ribban på texten.
Hanna: Ja, en mall är nog väldigt bra att ha, så man inte missar något. Det är ju så mycket olika saker att ta hänsyn till.
Anna: Verkligen.
Hanna: Jag tror jag ska göra något liknande den här gången. Men ska vi köra igång med veckans tema?
Anna: Det gör vi!
Att välja boktitel och kapitelrubriker
Anna: Nu är det alltså dags att prata om boktitel och kapitelrubriker. Men vi börjar med boktitel tycker jag.
Hanna: Ja.
Anna: Vi ska gå in lite mer på hur vi själva tänkte också, när vi kom fram till våra egna titlar. Men om vi börjar övergripande, så har vi listat några egenskaper som en titel bör ha. Först ut så är det ju att den bör passa genren. För t.ex. deckare och feelgood har ju ganska olika titlar.
Hanna: Verkligen, så är det ju oftast i alla fall.
Anna: Jag har skrivit upp några exempel här och … du kan väl dra lite slutsatser om vilken genre det är. Eller du kanske har läst dem men ändå …
Hanna: Vad kul. Kör!
Anna: Det lilla bageriet i Brooklyn och Konserverad kärlek och spröda drömmar.
Hanna: Ja, det låter ju väldigt mycket som feelgood, även om jag inte läst just dem.
Anna: Ja, det är ju helt korrekt. Det känns som att det väldigt ofta är minst tre ord i titeln tycker jag, men inte sällan 4-5 ord heller.
Hanna: Mm, och om man tittar på en feelgood i butik inkluderar de ju ofta en plats, antingen namnet på en stad eller kust, eller en byggnad och det finns ju ofta ett hus, en fyr eller vingård eller något som handlingen rör sig kring.
Anna: Ja, precis. Platser som feelgood nog passar bra att utspela sig på, även om jag tidigare inte tänkt närmare på det eftersom jag aldrig behövt sätta en titel på en feelgood-bok.
Hanna: Nej, inte jag heller, men man vet ju aldrig i framtiden.
Anna: Det är sant. Och om vi tar en annan genre, så har vi till exempel Fallet med det mystiska godismonstret och Himlacirkusen.
Hanna: Ja, låter ju ganska uppenbart att det handlar om barnböcker.
Längd på boktitlar
Anna: Ja, och jag har personligen inte tänkt, förrän jag kollade inför det här avsnittet, att även barnbokstitlar ofta är ganska långa. Nu var väl den sistnämnda där ett undantag, men ändå.
Hanna: Jag har inte reflekterat så mycket över barnbokstitlar eftersom jag inte har skrivit någon barnbok men jag läser ju väldigt mycket barnböcker med barnen, eller med den yngsta iallafall som fortfarande vill läsa med mig. Faktiskt så har vi börjat skriva på en barnbok tillsammans, han och jag. Han tycker det är så spännande att jag har skrivit en bok så nu vill han också göra det.
Anna: Vad kul, det där måste vi prata mer om i ett annat avsnitt.
Hanna: Det är jätteroligt faktiskt, det kan vi göra.
Anna: Jättespännande. Tänkte vi skulle avsluta det här med några deckartitlar. Nu sa jag ju vad det var, men då har vi Den omänsklige respektive Syndabocken.
Hanna: Det hör man ju vad det är för något. Känns ändå som det varierar mer när det gäller deckare, dels har vi ju de där korta titlarna med bara ett ord, till exempel den du nämnde eller, Botgöraren av Viveca Steen som vi nämnt i omslagsavsnittet också, som jag tycker är snygg. Men det finns ju undantag också som tvärtom är väldigt långa.
Anna: Ja, det är de. Det går kanske lite mode i det där också, eller vad tror du?
Hanna: Det tror jag nog att det kan göra, man blir ju inspirerad när man tittar på andra. Just nu har jag mest tänkt på att många böcker har bara ett ord i titeln. Det känns som att det nästan är viktigare att det är ett ord som skapar intresse än att det faktiskt har så mycket med handlingen att göra, särskilt i spänningsromaner och deckare tänker jag.
Diskussion om Boktitlar
Anna: Ja.
Hanna: Och det är ju ett av syftena med titeln – att den ska vara intresseväckande.
Anna: Mm, har du något bra exempel där?
Hanna: Ja, till exempel Dalskuggan av Viveca Sten som jag läste nyligen. Bra bok, bra titel och snyggt omslag. Men jag tycker egentligen inte att titeln säger jättemycket om boken eller vad den handlar om.
Anna: Jag håller med om det du säger, fin titel, men jag skulle inte veta vad jag kan förvänta mig av innehållet.
Hanna: Precis. Du då?
Anna: Jag satt och funderade, läste faktiskt lite på onlinebokhandlarna innan vi spelade in detta. Malin Stehns titel Lycka till tycker jag om, det hörs verkligen att det inte kommer gå så bra för karaktärerna.
Hanna: Haha, håller med. Lite ironi.
Anna: Ja, och jag har inte läst den, även om den står på min lista. Jag har däremot börjat lyssna på hennes andra bok Ett gott nytt år, som också är lite ironisk på samma sätt. Så det är väldigt smart just av den anledningen. Ja, jag gillar det! Dessutom korta och koncisa och lätt att komma ihåg.
Hanna: Och det känns som att de hänger ihop lite fast de inte är lika.
Anna: Mm. Så den tycker jag är smart på det viset. Sedan såg jag en på liknande rubriktema häromdagen som heter Sweet dreams Öxnehaga. Där är också stora konstraster mellan engelskans och det typiskt svenska. Också väldigt fyndig tycker jag.
Hanna: Ja verkligen. Öxnehaga låter ju väldigt svenskt. Jag har inte sett det omslaget.
Boktitel i kombination med omslaget är viktigt
Anna: Jag har inte läst den men jag tycker det är fyndigt. Sen är det ju egentligen lustigt vad man föredrar, för jag gillar personligen korta titlar på omslaget, tycker det blir snyggare för att det oftast är grafiskt mer stilrent, men att långa titlar kan vara mer intresseväckande.
Hanna: Absolut. Jag gillar också korta titlar. Det är snyggt på något sätt.
Anna: Man får liksom med mer av handlingen då. Så om jag bara läser titeln utan att se omslaget skulle en längre titel få mig mer intresserad av boken.
Hanna: Ja, jag håller med och håller inte med, jag vet inte riktigt. För min del får den inte vara för lång och krånglig så att det blir svårt att uttala. Jag föredrar nog i så fall en kort titel med någon typ av undertitel eller så.
Längd på boktitlar
Anna: Jag har försökt hitta en lång titel på en bok och en av de mer kända är väl Hundraåringen som klev ut genom ett fönster och försvann av Jonas Jonasson. Och det finns säkert längre än så också, jag har inte hittat någon, men ändå.
Hanna: Ja, den där är ju extremt lång, och samtidigt funkar den så bra.
Anna: Ja, uppenbarligen funkar det ju bra, trots att den består av 9 ord. Sedan har vi extremen åt andra hållet, och det är X av Pascal Engman, det är en grymt bra bok för övrigt.
Hanna: Det är alltså bara en enkel bokstav? Bokstaven X?
Anna: Ja
Hanna: Jag har sett den, den verkar ju superspännande. Det verkar ju ändå funka också. Kul ändå.
Anna: Ja, verkligen. Förresten, en bok som jag inte har läst är en deckare som skymtade förbi i flödet och som heter Parmiddagen. Den kanske du har läst?
Hanna: Nej, men den verkar spännande. Man anar att den här middagen inte gick som planerat…
Anna: Nej jag tror inte det heller! Den låter i alla fall som någon slags psykologisk thriller, eller deckare eller annat, med sån här krypande obehagskänsla och absolut en titel som jag skulle välja att läsa. Men då har jag ju också sett omslaget och VET att det är en spänningsroman.
Hanna: Där är du inne på något tror jag.
Anna: Om en romancebok hade haft samma namn skulle jag däremot inte välja att läsa den, just för att jag inte läser romance. Medan någon som inte läser spänningsböcker skulle kanske inte välja den om de vetat att det var just en spänningsroman. De kanske skulle kopplat ihop ordet med något trevligt istället, vilket det kanske normalt sett förknippas med.
Genre och boktitel
Hanna: Nej, men det är väl det här vi var inne på när vi pratade om bokomslag för några avsnitt sen. Enbart titeln ger inte alltid tillräckligt med information för att avgöra hur boken är och vilken genre den tillhör. Men boktitel plus omslag – det måste tillsammans förmedla den bilden tänker jag.
Anna: Ja, det är ju ofta så. Och… jag vet inte riktigt vart jag ville komma med detta, men kanske att den måste vara intresseväckande i rätt genre, eller att man får hoppas att läsaren får veta vilken typ av bok det är och inte bara ser boken i en lista med text, för då blir det svårt. Man då kanske förväntar sig nåt helt annat, beroende på vilken genre man läser.
Hanna: Just det.
Anna: Jag tänkte på det här också att en titel inte får vara svår att uttala eller läsa. Du var inne på det lite innan.
Hanna: Nej, just det. Det blir störande på något sätt. Har du något exempel?
Anna: Jag nämnde ju förut Sweet dreams Öxnehaga och jag tänker att utländska ord kan vara svåra i titeln. Nu tycker jag inte att just den är det eftersom både ”sweet” och ”dreams” är väldigt enkla engelska ord och i princip alla vet vad det betyder och kan uttala det. Men vissa andra utländska ord på andra språk skulle kunna bli svårt i vissa fall.
Hanna: Det tror jag också.
Anna: Och sen, vissa andra ord gör sig ju inte lika bra i text. Och vissa ord skulle kunna vara på tok för långa för att ingå i en titel.
Hur väljer man sin boktitel
Hanna: Så kan det absolut vara. Sen kan det vara lite personligt också, ord som man bara inte gillar. Har du några exempel på ord som du inte tycker passar i en boktitel?
Anna: Nej, det kanske är sånt som man oftast tänker först när man ser den.
Hanna: Det kan vara så. Jag kanske mer kommer ihåg de titlar som jag tycker om än de jag inte tycker om. De lägger jag förmodligen inte på minnet.
Anna: Nej det är samma här.
Hanna: Men hur ska man då göra för att hitta sin boktitel? Vad tycker du?
Anna: Det är ju väldigt bra att bara brainstorma. Om du till exempel vill ha med namnet på någon i boken, en plats, typ av miljö, något mer diffust som… ”Evighetens sång” eller vad jag ska hitta på.
Hanna: Ja precis, och man kan ha delar av ordspråk, eller ett vanligt – eller ovanligt – uttryck. Eller kanske helt enkelt något föremål som förekommer i boken.
Anna: Ja. Det finns också boktitelsgeneratorer på nätet, fler som passar för engelska språket förstås, men ändå. De går ju att översätta om det är en sådan du använder.
Hanna: Just det. Det är en bra idé faktiskt.
Anna: Själv har jag däremot inte haft någon större framgång med dem, jag provade ett par stycken inför min debutbok. Har du testat?
Hanna: Nej, det har jag inte gjort men jag kommer nog att göra det ganska snart faktiskt. Tycker det verkar spännande.
Anna: Kul! Och sen har vi ju det här med att ta hjälp av andra.
Hanna: Just det.
Anna: Precis som vi pratade om under redigeringsfasen.
Split testing - låt andra säga vad de tycker om boktiteln
Hanna: Ja det är ett stående tips egentligen när det gäller mycket i skrivandet. Det är superbra att ta hjälp av externa personer, precis som vid testläsningen. Antingen vänner eller kanske bekantskapskretsen på sociala medier. Lägg fram ett par olika, eller kanske upp till fem olika förslag och fråga vilket de gillar bäst och varför. Jag tänker också att man kan provläsa titeln högt några gånger för att säkerställa att den är enkel att uttala, så det inte blir så där som vi sa tidigare att det inte är bra om man inte kan uttala den. Det kan ju också vara jobbigt om man skulle välja en titel som man själv har svårt att säga när man ska prata om boken senare.
Anna: Ja, det är bra tips. Och sen, om du nu ger ut på traditionellt förlag, har ju de säkert åsikter och bra tankar om vilka titlar som funkar och inte. Då behöver du kanske inte lägga en veckas heltidsjobb på att komma på en själv.
Hanna: Nej precis. Jag vet inte, kanske kan även hybridförlag hjälpa till med boktitel, det vet jag faktiskt inte.
Anna: Nej, har inte heller koll på det. Men det skadar ju inte att fråga dem om man ger ut där, eller genom nån slags utgivningstjänst.
Hanna: Precis. Jag tänka mig att utgivningstjänsterna sällan har åsikter om titleln. Men man kan ju alltid fråga.
Undertitlar
Anna: Sen har vi ju detta med undertitlar och det känns som det ofta finns med på just fackböcker, men där behöver man ju specificera på ett annat sätt, för att läsaren ska kunna hitta rätt.
Hanna: Verkligen. Om en bok heter bara ”Ekonomi” skulle det ju vara omöjligt för läsaren att veta om det handlar om privatekonomi eller bokföring eller något helt annat. En sån bok skulle nog inte få lika många läsare och kanske framför allt fel läsare.
Anna: Mm. Och en bok om fotografering skulle nå helt olika läsargrupper om den hade undertiteln ”tio tips för nybörjaren” jämfört med ”hur du fotograferar makro med egenbyggda linser”, så i fackbokssammanhang är undertitel ju ofta nödvändigt.
Hanna: Absolut. Jag har ju inte skrivit någon fackbok men jag tänker att det kanske är lättare att komma på titel till en fackbok än till en roman.
Anna: Verkligen! Det är ju vad man skriver om som är titeln.
Hanna: Exakt, så det blir mer konkret på något sätt.
Anna: Annat som man kan tänka på är förresten sökbarheten på titeln. Jag läste en artikel, som vi också kan länka till för övrigt, från Svensk Bokhandel, där det skrevs om en bok med endast bokstaven A som titel.
Hanna: Okej, jag kan tänka mig vad problemet blir där.
Anna: Och att den då blev helt omöjlig att söka fram, för att det fanns otroligt många andra böcker, som började på A.
Hanna: Just det, det är ytterligare en aspekt. Det blir ju ett väldigt stort problem om inte folk kan hitta boken.
Dubbelt budskap i titeln
Anna: Ja. Det är ju en annan sak med Pascal Engmans bok som vi pratade om innan, för hur många böcker på X finns det? Sedan tror jag inte att det normalt sett är ett problem, men artikelförfattaren skrev också om någon titel som inkluderade punkter och att det då också blev svårt med sökbarheten.
Hanna: Ja, det är ju något att ha i bakhuvudet när man ska hitta sin titel.
Anna: Mm. Hur gjorde du för att hitta titeln till din första bok, Hanna? Och hur gick tankarna?
Hanna: Jag tyckte det var jättesvårt och jag hade ett antal arbetsnamn. Kommer inte ens ihåg alla. Men under ganska lång tid så hette den En spricka i fasaden. Det är en lite dubbel betydelse i titeln eftersom det dels är en fysisk spricka i en fasad där något gömmer sig men framför att det är lite metaforiskt menat med en spricka i en fin fasad.
Anna: Mm, det är intressant. Titlar som är dubbeltydiga gillar jag. Det är inte så lätt att komma på såna.
Hanna: Nej precis. Det var väl det som gjorde att jag landade i den titeln. Nu blev det ju inte En spricka i fasaden utan Sprickan i fasaden. Ett tag funderade jag bara på Fasaden också. Men det som fick mig att ta bort ordet ”En” var att omslagsdesignern tyckte det skulle se snyggare ut på omslaget och jag höll med om det. När jag kände lite på det så tyckte jag bättre om det också. Även lektören och några andra som jag frågade tyckte också att det var en bra idé att ha det i bestämd form.
Anna: Ah. Jag håller absolut med, för ”en” är ju bara ett av alla småord som ibland är överflödiga. Jag tycker också bättre om Sprickan i fasaden.
Brainstorming för att hitta boktitel
Hanna: Du då? Hur gjorde du?
Anna: Jag körde på brainstormingen, skrev upp kanske 20 titlar. Däremot kom min nuvarande titel upp rätt tidigt på den listan och den stannade kvar som favorit hela tiden.
Hanna: Ah, kul! Det är ju en klockren titel.
Anna: Men sedan tyckte jag ju att många böcker som skrivits på senaste tiden hade ju såna här snygga påhittade sammansatta ord eller hur man ska säga.
Hanna: Jag håller med och förstår precis vad du menar. Jag är lite sugen på ett sådant ord till mitt pågående manus.
Anna: Det finns ju till exempel ”Skuggland” eller ”Skuggläge”.
Hanna: Just det. Det gäller att komma på något bra bara.
Anna: Ja, jag försökte verkligen… Och jag hittade väl 3-4 stycken som jag tyckte var väldigt bra, men de var naturligtvis upptagna. Så jag försökte få ordning på det, men det blev istället bara sämre och mer och mer tillgjort, så till slut gav jag upp. Ska det vara ett sammansatt ord ska det ju vara snyggt och talande för boken.
Hanna: Absolut.
Anna: Så det landade i mitt ursprungliga Statisterna. Det fanns en bok, eller något seriemagasin som heter ”Statister” eller nåt sånt, en annan form av ordet, men ingen som heter likadant och som man kan blanda ihop den med.
Hanna: Nej, och det är ju huvudsaken. Det finns en del intressanta artiklar från bland annat Boktugg och Författarförbundet kring det här med boktitlar och om man får ha exakt samma titel som en annan bok etcetera, vi länkar till dem i avsnittets noteringar.
Anna: Ja!
Titlar till trilogier och serier
Hanna: Sen kanske vi ska nämna det här med titlar när det gäller trilogier eller flera böcker i samma serier. För där vill man ju gärna ha en röd tråd. Eller jag vill gärna det i alla fall.
Anna: Jag med.
Hanna: Och då blir det ännu svårare. Så det kan ju vara klokt att fundera över redan från starten om man planerar att skriva en serie. Hur har du tänkt där?
Anna: Jag vill nog gärna ha något liknande med avseende på antal ord, i och med att jag bara har ett ord i titeln. Jag vet inte om jag klarar av det, för det är ju många titlar med ett ord som redan är upptagna.
Hanna: Kan tänka mig det.
Anna: Och gärna också bestämd form av ordet, i och med att Statisterna är bestämd form.
Hanna: Just det, det är ju ytterligare en aspekt. Spontant känns det snyggast kanske.
Anna: Har du dina titlar färdiga för kommande böcker?
Titel till andra boken i en serie
Hanna: I wish. Jag kämpar jättemycket med det just nu. Särskilt med den andra boken nu eftersom jag skulle ju vilja beställa omslag och sådär men det kan jag inte göra riktigt förrän jag har en bild av vad den ska heta. Har inte klart för mig vad varken vad del två eller tre ska heta. För del tre har jag en tydligare idé men den behåller jag för mig själv en stund eftersom jag inte har bestämt tvåan än.
Anna: Spännande!
Hanna: För del två så hade jag tänkt att den skulle heta Brickan i spelet, eftersom jag tycker det passar som fortsättning på Sprickan i fasaden.
Anna: Verkligen.
Hanna: Men nu är jag inte så säker på att jag gillar den längre. Jag funderar lite på Rhododendronkontraktet eller Bergsblomman eller något sånt också.
Anna: Ah! Annars gillar jag Brickan i spelet också, för att den passar så bra i hop med Sprickan i Fasaden. Samtidigt kanske det blir jättesvårt att få ihop en titel till tredje boken på samma tema då.
Hanna: Ja, det är nästan det som skrämmer mig mest med den titeln. Då har man verkligen låst in sig i formen. Sen en annan sak som jag inte har provat än, som jag tror skulle kunna vara ett bra sätt att komma på olika förslag är använda ChatGPT för att bolla titelidéer. Tror jag ska prova det.
Chatgpt som hjälpmedel
Anna: Aha, intressant! Jag har inte testat. Vi kanske skulle berätta lite mer om vad det här är för dem som inte hört det?
Hanna: Ja, absolut. Det pratas ju väldigt mycket om det här just nu men jag har faktiskt inte provat att använda ChatGPT än. Det är alltså en AI-modell man kan chatta med och den har utvecklats av OpenAI och släpptes i november 2022 tror jag. Och sen släpptes det en ny version nu i mars också som tydligen är väldigt kraftfull men den är bara med i betalprogrammet än så länge, medan den förra versionen är gratis att använda. Och nu är alltså i början av april 2023, sådant här ändras ju väldigt snabbt. Man kan alltså använda den här till att ställa frågor till eller be den skriva texter eller komma upp med idéer. Det som är lite speciellt som jag förstår det är att det är i dialogform så man kan alltså be den korrigera saker eller hänvisa tillbaka till saker i dialogen och då kommer den ihåg det. Jag hörde om någon som använde den till exempel till att komma på titelrubriker till en fackbok. Jag tänker att det är en superbra metod att komma på idéer som man kan utveckla och spinna vidare på själv sen.
Anna: Absolut.
Kapitelrubriker
Hanna: Ska vi övergå till kapitelrubriker?
Anna: Ja!
Hanna: Där är ju också väldigt varierande hur man gör. Man kan ha ingenting som kapitelrubrik, siffror med eller utan ordet ”kapitel” framför, man kan ha datum, namnet på berättaren i just det kapitlet. Det finns oändliga möjligheter egentligen.
Anna: Eller kanske ren text på vad kapitlet handlar om, som till exempel ”Fågeln i buren” eller vad nu texten kan tänkas beröra de närmsta sidorna.
Hanna: Särskilt i barn- och ungdomsböcker känns det ganska vanligt.
Anna: Kan säkert vara så, det har jag inte tänkt på.
Hanna: Nej, det finns såklart vuxenböcker också men spontant så tänker jag att det är vanligt i barn- och ungdomsböcker. Och vissa har ju också en kombination av de olika som vi nämnt.
Anna: Ja. Hur tänker du kring detta? Vad tillför kapitelrubriker, tycker du?
Hanna: För min del så tänker jag kapitelrubriker men det är inget måste i alla böcker. Tycker att det kan bidra till att sätta scenen på något sätt.
Anna: Jag tycker också att det bidrar till att identifiera vad kapitlet handlar om, eller vem, och när den utspelar sig.
Hanna: Ja, men det är inte så att jag nödvändigtvis saknar det om det inte finns. Det beror lite på boken. Om det är en rak kronologisk ordning och bara ett berättarperspektiv så finns mindre behov av kapitelrubriker tänker jag.
Anna: Håller med. Hur resonerade du när det gäller kapitelrubriker i din bok, Hanna och hur blev det i slutändan?
Hanna: I den trilogin som jag arbetar med nu, Nepalsviten, så har jag kapitelrubriker mest för att skapa ordning och sätta tid och plats för kapitlet.
Anna: Ja, för där är det nog viktigt.
Kapitelrubrikernas syfte
Hanna: Jag tror den skulle kunna ha blivit rörigare utan det. I och med att den utspelar sig på olika platser och på något sätt känns det viktigt att man hänger med i tiden. Ibland har det kanske rört sig en dag och ibland har det kanske gått en vecka eller en månad till och med. Då blir det viktigt.
Anna: Absolut.
Hanna: Hur ser det ut i din bok?
Anna: Jag velade fram och tillbaka mellan namnet på den kapitlet hade som berättarröst, eller bara enkel numrering. I slutändan landade det i ingenting.
Hanna: Just det.
Anna: Det är väldigt tydligt i första eller andra meningen i varje kapitel i Statisterna vem det handlar om just där, så det var lite överflödigt, men jag hade ändå kunnat ha med det. Det spelade nog helt enkelt ingen roll där.
Hanna: Nej, jag saknade inte det alls när jag läste din bok.
Anna: Haha, det var bra! Sedan tänker jag att jag väl gör likadant i nästa i alla fall, så alla böckerna i trilogin ser likadana ut med avseende på kapitelrubriker. Möjligen att jag ändå har siffror där. Lite som vi resonerade kring boktiteln. Hur ser dina planer ut för bok två och tre?
Hanna: Ja så har jag också tänkt. Jag fortsätter med samma uppbyggnad nu i bok två.
Anna: Mm.
Hanna: Det är nog bra att läsaren känner igen sig jämfört med första boken.
Anna: Ja, jag tror det. Men nu är det nog dags att börja knyta ihop det här, eller vad säger du?
Hanna: Det gör vi.
Tips till att välja boktitel
Anna: Vad är ditt bästa tips när det gäller boktitel, Hanna?
Hanna: Jag skulle nog säga att försöka hitta på ett antal kandidater till namn tidigt så att man har gott om tid på sig att känna in vilket som passar bäst. Jag började redan för något år sen om inte mer att fundera på titeln till den boken jag arbetar med nu och det är ju fortfarande inte klart… Men jag har några alternativ iallafall.
Anna: Just det.
Hanna: Ja. Vad är ditt bästa tips när det gäller att välja titel?
Anna: Det är nog att identifiera ett antal karaktärer, händelser, fraser och saker som utgör stommen i boken och skriva ner dem, sedan sätta ihop dem i olika konstellationer. Då hittar man förhoppningsvis rätt eller åtminstone får något att utgå ifrån.
Hanna: Ja, det är smart.
Anna: Och kanske har du som lyssnar ett bra tips på hur man kommer på en bra titel, eller vad man ska tänka på, om det är något vi inte tagit upp i programmet, så hör jättegärna av dig!
Hanna: Ja gör det! Och med det så är det här avsnittet nästan slut för den här gången.
Nästa avsnitt
Anna: Vi kanske ska berätta vad vi ska prata om nästa gång?
Hanna: Ja, det gör vi!
Anna: Nästa gång är det dags för foton och illustrationer. Det är ju viktigt i många böcker, även om det kanske främst inte finns i skönlitterära böcker. Men fackböcker, biografier och barnböcker.
Hanna: Just det och det är ju särskilt intressant om man ska ge ut en sådan bok själv eftersom det kan vara en hel del speciellt att tänka på då jämfört med att ge ut en bok med bara text i svartvitt.
Anna: Och så har vi två spännande intervjuer. Så lyssna gärna på även nästa avsnitt.
Hanna: Om du undrar över något som vi pratade om idag, eller kanske har frågor, skriv då till oss på Podden Trycksvarta, eller hitta oss på Instagram där vi också heter poddentrycksvarta.
Anna: Och du är anonym om du inte uttryckligen säger att det är ok att vi läser upp ditt namn. Och hoppas att du som lyssnat har fått med dig många tips kring hur man väljer boktitel och hur man kan tänka kring kapitelrubriker. Detta är podden Trycksvärta med mig, Anna Samuelsson…
Hanna: och mig Hanna Wesslén. Vi hörs igen om två veckor. Ha det fint till dess!
