Anna: Då så. Vanliga frågor. När vi själva började, ganska samtidigt faktiskt, hade vi ju massvis med frågor. Det mesta har klarnat sedan dess, men nya frågor dyker förstås upp, inte minst i takt med utvecklingen av AI, och nya distributionsmetoder och annat. Så det är inte så att vi på något sätt anser oss fullärda. Men många saker har vi som sagt fått koll på under de här åren och vi tänkte dela med oss av våra tankar och svar på vanliga frågor som vi får på mejl, telefon, och förstås också i verkligheten, till exempel på marknader där det inte är alltför ovanligt att träffa på andra författare.

Hanna: Just det, det är ju väldigt trevligt tycker jag, med såna möten.

Anna: Verkligen!

Hanna: Och när vi tar upp det här med vanliga frågor är det främst ur författar/skrivperspektiv, inte ”varifrån får du alla idéer?”, vilket också såklart är en vanlig fråga, främst från människor som inte själva skriver. Utan mer sådant som man behöver veta om man är i början av sin indieförfattarbana, eller författarbana för den delen.

Anna: Så är det. Det kanske inte heller är så lätt med begreppen, med indieförfattare vs egenutgivare. Vi kanske ska säga något kort om det, Hanna?

Hanna: Ja. Jag använder nog de två begreppen ganska synonymt. Ni som har lyssnat på podden ett tag vet att jag föredrar begreppet indieförfattare. Jag tycker det låter proffsigare på något sätt. Och för mig är det en liten skillnad kanske, och det är att indieförfattare är en författarentreprenör som tar ansvar och äger ansvaret för att driva sitt författarskap. Det kan innebära att man för vissa titlar tecknar avtal med ett förlag, om man blir erbjuden ett avtal som känns bra, och för andra titlar eller format ger ut på eget förlag. En indieförfattare behöver inte nödvändigtvis göra allt själv utan tar gärna professionell hjälp med omslag eller redaktionella tjänster och så vidare. Så jag tycker kanske att begreppet indieförfattare är lite vidare och bättre fångar det som det innebär för mig, och den verksamheten jag bedriver. Håller du med eller tänker du på annat sätt?

Anna: Jag använde ju inte alls det begreppet förr, utan nöjde mig med att kalla allt för egenutgivare, men håller med om att det finns en nyansskillnad. Så jag tycker din definition är bra där. Sen tror jag inte att indieutgivare är självklart vad det betyder, medan fler kanske skulle kunna definiera begreppet egenutgivare.

Hanna: Ja det tror jag också, så kan det säkert vara. Absolut. Och egentligen spelar det kanske ingen roll vad man kallar sig heller.

Anna: Nej egentligen inte. Om vi börjar med frågan – Behöver jag ett förlag och/eller en agent och hur vet jag vilka som är bra?

Hanna: Det var flera frågor.

Anna: Haha, ja det var det förstås. Men vi kan väl försöka beta av dem i ordning.

Hanna: Det finns så många alternativ om man ska ge ut sin bok idag. Traditionella förlag är ju förlag där man skickar in sitt manus och eventuellt ”blir utgiven”. Det innebär att författaren själv inte betalar en krona för utgivningen och själva produktionen, utan man får en royalty, och ibland även ett förskott och alltså får pengar för sålda böcker enligt en bestämd procentsats.

Anna: Ja, och det kallas traditionellt avtal eller traditionella förlag eftersom det tidigare ofta har varit det enda sättet. Och det är fortfarande många som gärna vill bli antagna av ett traditionellt förlag och ser det som den vägen man ska gå.

Hanna: Absolut, så är det. Sedan har vi ju hybridförlag, där författaren är med och betalar för att få sin bok producerad, i olika utsträckning. Det varierar väldigt mycket där hur mycket man betalar och hur mycket man får i roaylty. Men jag skulle säga att för att det ska vara en bra idé så bör man ju få högre royalty än hos ett traditionellt förlag, alltså i procent, eftersom man som författare är med och tar den ekonomiska risken. Annars är det kanske inte så bra.

Anna: Håller med. Det är viktigt att läsa de avtalen ordentligt. Eller, alla avtal förstås, så att man förstår vad man ger sig in i.

Hanna: Precis. Sen har vi utgivningstjänster, som man också betalar för, och som angränsar till hybridförlag. Sedan kan man välja att ge ut på eget förlag. Om man startar företag väljer man alltså att starta ett företag med rätt SNI-koder för skrivande och bokutgivning, eller inkludera de koderna i sitt redan befintliga företag, så har man ett förlag. Om man har eget förlag så är det inte ovanligt att man kombinerar det med en utgivningstjänst och/eller olika typer av distributionstjänster. Jag har till exempel ett eget förlag, och för vissa av mina böcker använder jag Publit, som är en utgivningstjänst. För andra böcker, där jag har tryckt en upplaga, använder jag Stardist som distributör.

Anna: Just det. Och jag tror det är många som kan bli förvirrade av det här, vad ska man använda och så vidare. Har vi några bra tips till dem?

Hanna: Ja, det kan ju vara lite förvirrande när det finns mycket att välja mellan. Det är både på gott och ont. Men jag tror det är bra att först bestämma sig för vad det är man vill göra och sedan välja samarbetspartner utifrån det. En viktig fråga som styr mycket är ju om man vill trycka en upplaga eller använda print on demand eller om man bara vill ge ut digitalt. Sedan får man helt enkelt kolla de olika erbjudandena som finns och läsa igenom avtalen för att välja. Det kan ju låta lite jobbigt, men det är ändå det bästa skulle jag säga. Man kan ju absolut ta in tips och lyssna på andra, vad de har gjort och så, men sedan måste man titta på sin egen situation. Jag tittade till exempel på en utgivningstjänst som inte var Publit, men när jag läste villkoren så såg jag att då fick jag inte ha rättigheterna att sälja e-boken var som helst, själv. Det vill jag ju ha, så då gick det bort. Sånt där måste man kolla.

Anna: Ja, det skiljer sig helt klart. En vanlig fråga som vi har nuddat vid är ju ”Behöver jag starta företag?”. Där skulle vi rekommendera att läsa på Skatteverkets hemsida eller ringa till dem, för det handlar om ditt syfte och mål med företagandet, och hur mycket du säljer för eller planerar att sälja för. Så det kan vara väldigt olika. Alla måste inte starta företag, men en del behöver göra det. Så för att det ska bli rätt måste man läsa på eller kontakta Skatteverket.

Hanna: Ja, för det finns inget generellt svar på den frågan och det finns ju de som hanterar bokutgivning som hobbyverksamhet i deklarationen. Man kan som sagt läsa mer om kriterierna för det på Skatteverkets hemsida, så vi lämnar inga råd kring det. Men om vi går tillbaka lite till det här med förlag. Jag tror att det i början kan vara lite oklart vad det innebär att ha ett hybridförlag jämfört med ett traditionellt förlag, jag har sett en del som blandar ihop det.

Anna: Precis. Och där är ju svårigheten att alla hybridförlag inte skyltar om att de är just hybridförlag, och vissa har delad utgivning mellan traditionell och hybrid, så det är inte så lätt. Men om du får ett hybridförslag, det vill säga att du själv ska stå för en del av kostnaden, läs igenom det och skicka även till författarförbundet som kan granska det åt dig. För det finns absolut avtal som cirkulerar som inte alls är rekommenderat att skriva på, varken ur kostnadssynpunkt eller andra villkor.

Hanna: Så är det ju. Vi har också haft ett helt avsnitt om det här med utgivningsmetod, avsnitt 33, som du gärna får lyssna på ifall du vill veta mer om det här. Vi kanske ska tillägga att både du och jag ju har våra egna förlag och har valt den vägen för våra romaner, och kontaktat tryckerierna själva och hela den biten. Sedan har jag för e-böcker och en kortroman valt Publit som är en utgivningstjänst. Jag tror även att jag kommer välja Publit för den tryckta versionen av Glimmerdjup som jag har bestämt mig för att göra.

Anna: Kul att du tänkte ge ut den i tryckt version nu också. Det är det som är så praktiskt med att vara indieutgivare, man kan göra som man vill med sina olika böcker. Vill man ha en bok på hybridförlag, en annan på eget förlag och en tredje på en utgivningstjänst, så gör det.

Hanna: Precis. Jag gillar den här friheten att välja. Jag tror att det kommer bli vanligare att man har vissa format på eget förlag och vissa format på traditionellt förlag. Till exempel så upplever jag att det blir allt vanligare att traditionella förlag väljer att bara erbjuda utgivning för en titel som ljudbok och e-bok. Då kanske man vill ge ut den tryckta boken själv, på eget förlag. Sådant tror jag blir vanligare och vanligare.

Anna: Håller med. Jag har även sett en del frågor om man är en riktig författare om man ger ut på eget förlag och liknande funderingar.

Hanna: Jag har också sett att sådana frågor fortfarande förekommer. I den engelsktalande världen så har man ju i princip kommit över och övergett den typen av stigma som finns kring indieförfattare, men i Sverige är det väl en bit kvar. Jag är ändå ganska övertygad om att den utvecklingen kommer här också. Sen tror jag i för sig att det kommer vara mer prestigefyllt att ha böcker utgivna på ett stort traditionellt förlag även fortsatt, så om det känns väldigt viktigt kanske man bör satsa på den vägen.

Anna: Sedan den här frågan om agent. Det funkar ju lite annorlunda i vissa andra länder jämfört med här i Sverige, men normalt sett har man inte agenter här om man bara planerar utgivning inom Sverige. Då har man sitt förlag, traditionella förlag då till exempel. Man kan förstås ha en agent ändå, men då får man ju helt enkelt kontakta en sådan och det är förstås inte heller jätteenkelt att ta sig igenom det nålsögat. Det är normalt sett inte där man börjar.

Hanna: Nej, håller med. I Sverige har man främst agent för att kontakta utländska förlag om eventuell utgivning, det är i alla fall min bild.

Anna: Om vi går över till nästa fråga. ”Vad kostar det att ge ut en bok?”. Vad skulle du säga där, Hanna?

Hanna: Ja… Det känns som nästan den vanligaste frågan. Det är en väldigt svår fråga att svara på. Alltifrån gratis till hundra tusen, oftast någonstans där emellan skulle jag säga. Men om man ger ut på eget förlag och vill hålla nere kostnaden till minimum – ja, ge i så fall ut den som e-bok och distribuera. Eller som egeninläst ljudbok. Det förutsätter förstås då också att du gör omslaget och inlagan på egen hand i ett gratisprogram om man vill ha verkligen inga kostnader. Jag tror att någon typ av kostnad eller initial investering får man nog räkna med egentligen. Och så får man välja vilken nivå som känns lämplig att lägga sig på. Om man vill ge ut boken i tryckt format så är det svårt att undvika att det blir en initial investering, även om det såklart finns sätt att hålla den nere.

Anna: Precis, man kan hålla nere kostnaden genom att bara använda print on demand, inte trycka en stor upplaga, och kanske hålla sig till pocket eller danskt band istället för inbundet. Det är förstås dyrare att trycka fyrfärg i inlagan, som till exempel en fotobok eller reseguidebok, jämfört med en vanlig roman i svartvitt. En kortare bok är billigare än en längre bok. Exklusivare dyrare papper kostar, trådbundet istället för limmat kostar mer och så vidare. Det finns väldigt många val att göra där.

Hanna: Precis, och för nya lyssnare så kan vi ju tillägga att Print on demand är att man inte trycker en upplaga utan man använder en utgivningstjänst, till exempel Publit eller Ingram Sparks som trycker varje bok på beställning. Det blir dyrare per bok, men man slipper betala för att trycka upp ett lager och man slipper lagerhållning.

Anna: Man slipper också risken att inte sälja slut på upplagan. Det är klart, om vi säger att man trycker upp 20 böcker så är det bara 20 böcker man riskerar att inte sälja – inte 500 eller 2000. Det är inte helt lätt att räkna på vilket som är bäst och det är ju också en vanlig fråga – ska jag trycka upplaga eller inte.

Hanna: Ja, och den frågan funderar jag fortfarande på inför varje bok. För Nepalsviten trilogin så valde jag ju att trycka upplagor. Som nu med den här kommande boken Fjälldimma så funderar jag. Ska jag trycka en upplaga på 1000 stycken och få ner kostnaden per bok eller ska jag ta print on demand. Jag har nog landat i att jag ska inte trycka en upplaga. Jag tryckte ju 1000 böcker av varje bok i Nepalsviten, och den första boken är nu inne på andra upplagan medan jag har kvar av de två senare. Så det tar ett tag för mig att sälja slut på 1000 böcker. Jag läste faktiskt någonstans att det numera är vanligt även på stora förlag att en debutant säljer runt 800 tryckta ex, en liten parentes. Men i vilket fall – jag tror jag har bestämt mig för att antingen köra Publit eller testa BookBox. BookBox trycker små upplagor till rimliga priser så det känns som ett mellanting som jag tänkte testa.

Anna: Just det, det blir intressant.

Hanna: Ja. Det finns ju så många tryckerier. Så man får helt enkelt kolla helt enkelt upp några. Du kan ta första bästa bok i bokhyllan, förslagsvis en svensk bok, för att hitta ett tryckeri i Sverige eller inom EU, och sedan skicka en förfrågan om pris. Vissa tryckeriers webbsida kan man också fylla i direkt på nätet och få upp ett pris.

Anna: Ja, det är bra att kolla runt lite. Billigast är inte alltid bäst heller förstås, men att jämföra är bra. Alla tryckerier erbjuder inte heller alla typer av böcker, eller alla tryckmetoder.

Hanna: Vad en bokutgivning faktiskt kostar, tog vi upp i avsnitt 11. Ett av våra populäraste avsnitt faktiskt. Där hade vi också tips på hur man kan hålla nere kostnaden. För det är ju faktiskt så att de allra flesta inte tjänar några stora pengar på att vara författare, det finns absolut de som förlorar pengar på att ge ut en bok. Så det finns enklare sätt att bli rik om man vill det, haha.

Anna: Verkligen haha. I avsnitt 22 diskuterade vi förresten hur man kan tänka kring att välja format och tryckeri. Så de avsnitten är bra att lyssna på om man är osäker kring de här bitarna. För det är ju väldigt mycket att tänka på.

Hanna: Det är det. Vi kan fortsätta med frågan om ”Hur mycket säljer jag?”

Anna: Den är väldigt vanlig.

Hanna: Ja. Nu har vi inga vetenskapliga undersökningar om det här, men som jag nämnde tidigare, det är väl inte så troligt att man snabbt säljer slut på 1000 romaner som ny, okänd indieförfattare.

Anna: Nej, en upplaga på 1000 böcker kan ta åratal att sälja slut på och då får man också ligga i, med att sälja på marknader och mässor. Men det är klart att det går.

Hanna: Det gör det absolut. Och även här spelar ju priset roll. Det är troligen lättare att sälja en pocket för en hundralapp än en inbunden bok för tre hundra.

Anna: Troligen är det så. Så det är smart att ta hänsyn till det när man väljer format.

Hanna: Ja, jag har ju valt danskt band till Nepalsviten och det är jag väldigt nöjd med. Danskt band är som ett mjukband med flikar på insidan. Det är lite som en blandning mellan pocket och inbundet. Det är trevligt att läsa och inte lika litet som pocket, men mycket billigare än inbundet. Därmed kan jag sälja dem mycket billigare än inbundna böcker också.

Anna: Jag har ju valt inbundna böcker i min spänningsromanserie, vilket jag i efterhand ångrar lite. Danskt band hade varit ett smartare val. Kostnaden för mig blev ändå inte så extremt hög ändå, med tanke på att jag kunnat göra inlaga och omslag själv, och försökt hålla nere många kostnader på det viset. Men de blir ju dyrare för läsaren såklart och tar ju oavsett mer plats i garderoben där jag förvarar dem nu.

Hanna: Ja, det blir många lådor. Det är ju snyggt med inbundna böcker också och vissa vill ju väldigt gärna ha det i sin bokhylla. Så det finns för- och nackdelar. Men här är ju print on demand väldigt bra, om man inte vill trycka upplaga. Eller så kanske man vill trycka upplaga, men då kan man trycka ett par hundra först och sedan använda print on demand om de tar slut, det är också ett alternativ. Man måste inte trycka 500 eller 1000 direkt. Själv skulle jag nog vara ganska försiktig med att trycka mer än 1000 böcker om jag inte visste att jag redan har en läsarkrets. Kostnaden per bok blir förstås högre med print on demand, som vi var inne på, men det är inte kul att ha en massa böcker som aldrig blir sålda heller.

Anna: Nej. Om man trycker upplaga måste man vara beredd att arbeta för att sälja dem också, till exempel genom marknadsföring eller på marknader och mässor.

Hanna: Ja, de säljer sig inte själva. Om man inte gör så mycket marknadsföring eller är ute på event och sådär – då blir det inte jättemånga böcker sålda om man inte har en läsarkrets sen innan. Man kan göra digital reklam också, till exempel genom annonsering på Meta. Ett sätt att automatiskt sälja en hel del böcker till bibliotek är ju om man får recension av BTJ, men det kan man ju inte styra själv. Det fick ju du på din bok ”Res och tälta med barn” och det gjorde ju skillnad, eller hur?

Anna: Absolut, det gjorde ju jättemycket. Det var väl ett par hundra böcker till biblioteken. Så det var jätteroligt, att de recenserade den och att de tyckte den var bra.

Hanna: Ja jättekul.

Anna: Och sen då att biblioteken ser det i BTJs katalog. Men det är inte alla böcker som blir recenserade av BTJ, de flesta blir väl inte det. Så det är svårt att ta det i beaktande när man väljer om man ska trycka upplaga eller print on demand för då vet man ju inte det än, om den kommer bli recenserad eller inte.

Hanna: Nej, håller med. Det är nog svårt att ta det i beaktande. När man väl får en recension, om man får det, då börjar väl beställningarna komma ganska snabbt och då kan det vara ont om tid att dra igång en upplaga.

Anna: Verkligen.

Hanna: Vi kanske kan gå in på en angränsande fråga. ”Ska jag vara med på bokmässan?” Vad säger du där, Anna?

Anna: Ja, som besökare kanske, haha. Nej, men… Såhär, om man tycker att det är värt det, vilket är åtskilliga tusenlappar, kanske tiotusenlappar, om man ska ha en egen monter, så absolut. Det är säkert jätteroligt. Jag själv skulle inte lägga de pengarna på det som okänd indieförfattare, för det är ju ganska givet att ingen är där för att träffa mig. Och jag är helt övertygad om att det skulle bli en rejäl förlust ekonomiskt. För vissa kanske inte det gör något, men jag måste ändå förhålla mig till ekonomin och företagets utgifter och inkomster och då står jag hellre på en marknad. Vissa författare kan stå på bokmässan med sitt förlag, antingen traditionellt eller hybridförlag, och då är det ju en annan sak om man inte betalar för det. Vad säger du om det här?

Hanna: Jag tänker likadant. Jag skulle hellre prioritera mindre bokmässor då eller marknader, det är lätt att försvinna i mängden på stora bokmässan.

Anna: Ja, jag tror det med.

Hanna: Vi går vidare lite. Vi nämnde lite om inlaga och omslag innan. Frågan ”Vilka tjänster ska jag ta in?” kommer ju upp ofta.

Anna: Ja. Och som indieförfattare beror ju detta mycket på vilka egna kunskaper och erfarenheter man har och vad man själv vill och har tid med. Jag tror ändå att inlaga är en sån sak som många gör på egen hand och gör det tillräckligt bra, medan det nog är vanligare att ta in någon som gör omslaget. För det är ändå en helt annan grej. Hur det förändras med hjälp av AI framöver är ju en annan fråga, men hittills tror jag att det ändå är vanligare att man gör inlagan själv istället för omslaget.

Hanna: Det tror jag också. Det finns ju enklare program också, man måste inte in i InDesign, som ju är det professionella programmet som de flesta använder. Jag vet ju att du har använt det och många använder för att det är så kraftfullt, men det tar också tid att lära sig.

Anna: Just det. Du hade ju Atticus, eller hur?

Hanna: Ja, jag är jättenöjd med Atticus. Det är användarvänligt och jättebra för e-böcker och även bra för tryckta böcker skulle jag säga. Samtidigt så skulle jag säga att det är betydligt lättare att lära sig svåra program som InDesign och Photoshop nu, med hjälp av ChatGPT. Det blir som att ha en privatlärare med sig när man sitter med programmen. Det tycker i alla fall jag, det funkar jättebra.

Anna: Bra tips. Bokomslag, som vi diskuterade i avsnitt tre och fem, är något som vi ju rekommenderar att man tar in någon för om man inte behärskar den delen på egen hand. För ett dåligt bokomslag, även om det är subjektivt, gör absolut att boken säljer sämre. Omslaget måste spegla genren, vara rättvisande, gärna synas och dra blickarna till sig. Det får inte se amatörmässigt ut. Visst kan boken i sig vara bra för det, men hur ska läsaren veta det? Där dömer man nog gärna boken efter utseendet som läsare.

Hanna: Det tror jag också. Jag har ju tagit in omslagsdesigner för böckerna i min trilogi. Och det är ju en tjej som arbetar som designer för bokomslag, så det är inte någon som gjort en bild i Word och satt dit en rubrik. Så det ska man ju också tänka på, kolla upp vad den som man anlitar har gjort förut. Det är viktigt att man gillar det, och att man kan ha en bra kommunikation med personen i fråga.

Anna: Ja. Och sen finns det andra tjänster som man kan ta in såklart, som redaktör och lektör och liknande. Du har ju till exempel arbetat med en lektör för dina böcker.

Hanna: Precis, både för utveckling av storyn och för språkgranskning, för det kände jag att, särskilt i början så ville jag känna att det blev bra. Där får man också göra en avvägning, man kan ju lägga hur mycket pengar som helst på det, eller inga pengar alls. Så där får man avgöra lite, man kan ha andra som hjälper en, som är duktiga på språk, om man har någon i sin närhet som kan hjälpa till eller så. Det är ett sätt, men oftast så är inte de personerna lika duktiga som en professionell korrekturläsare eller språkgranskare. Också lite baserat på vilken egen kunskapsnivå man har. Ifall man har den självinsikten. Om man kanske vet att man inte är hundra procent korrekt i sin svenska hela tiden, då kanske det är värt att lägga lite extra pengar på det.

Anna: Och testläsare är ju ofta gratis. Det är ju en annan sak, men då är det ju inte den granskningen på samma sätt. Och testläsare kan ju variera mycket i vad de tittar på och hur mycket de går in i manuset. Men det är bra att ta in testläsare, oavsett vilka andra tjänster man tar in eller inte tar in.

Hanna: Ja det skulle jag också säga. Det skadar verkligen inte att ha testläsare även om man har haft hjälp av en redaktör eller lektör så kan det ändå vara väldigt bra att ha testläsare efter det.

Sen, apropå det här med omslag och att det är viktigt att det ser professionellt ut och att det är korrekt svenska och så vidare. Jag tror inte att de flesta läsare bryr sig om vilket förlag som har gett ut boken, de vill bara ha en bra bok att läsa. Men vad de däremot bryr sig om och som verkligen påverkar försäljningen, det är ju hur boken ser ut. Ser den amatörmässig ut i sättning och omslag så blir man som läsare avskräckt och man blir rädd att även innehållet är amatörmässigt. Så känner i alla fall jag som läsare.

Anna: Håller med.

Hanna: Många frågor som vi tar upp här angränsar ju till varann, men jag tänker att vi går tillbaka lite till det här med prissättning. Vi pratade ju om kostnader för att ta fram boken, men om vi tänker prissättning. Hur ska man tänka där?

Anna: Vi kan egentligen börja med att reda ut det här med f-pris. Det är det priset som man sätter mot till exempel en bokhandel, eller någon annan som handlar via ens distributör, om man har en sådan: Stardist, före detta Stjärndistribution, och Förlagssystem är exempel på stora distributörer. Det är alltså sådana som skickar till Adlibris och Bokus och där bokhandlare kan beställa ifrån. Så de (distibutören) har ett lager, sen kan man naturligtvis ha ett eget lager hemma också. Man skickar inte som privatperson till Adlibris, såvitt jag vet. Så det är praktiskt att ha en distributör. Men hur som helst, där anger man så kallat f-pris och det är exklusive moms kanske vi ska betona.

Hanna: Ja. Och det här f-priset bestämmer man ju själv. Det är klokt att göra en kalkyl där man specar inköpspris och vilka utlägg man har och vad man vill göra i vinst per bok. F-priset är sedan inte det pris som kunden köper din bok för, utan bokhandlarna lägger förstås på en summa. Det varierar hur mycket, det är svårt att veta i förväg. Men en liten fingervisning kan vara om f-priset är 100 kronor kan utpriset till kund i en nätbokhandel landa på till exempel 150-160 kr, kanske lite mer till och med, och kanske uppemot 200 i en fysisk bokhandel. Det där varierar. Jag har till exempel sett att jag har samma f-pris på två böcker och de har olika utpris till kund på vissa sajter. Så man kan inte veta riktigt exakt var det landar.

Anna: Man kan ändra f-priset under tiden också, om man känner att det landat för högt eller för lågt ut mot kund.

Hanna: Ja det går att göra. Men där känner jag mig lite orolig över att om jag sänker f-priset hos distibutören så kanske inte nätbokhandeln följer efter. Det vet jag inte. Då blir det så att kunden får betala samma pris som tidigare, men jag får mindre. Så jag känner mig lite försiktig med att sänka f-priset. Jag sätter hellre för lågt och höjer, tänker jag.

Anna: Har du egen erfarenhet av att det blivit så?

Hanna: Det har jag inte, så det är bara spekulationer från min sida. Men jag drar lite paralleller till hur det var den första och enda gången jag var med på bokrean. Då sänkte jag massor, men nätbokhandlarna följde inte efter. Så det enda som hände var att mitt företag fick mindre pengar medan de fortfarande hade samma utpris till kund. Eller någon av dem kanske sänkte pyttelite. Så det var inte bra. Det gör jag aldrig om. Har du varit med på bokrean?

Anna: Det är ju jättetråkigt när det blir så. Jag gjorde samma sak första året, för jag tänkte att det här är något man ska vara med på. Men det behöver man såklart inte vara. Sedan dess har jag struntat i det. Jag skulle hellre ha en egen bokrea på min egen sajt i så fall, men så blev det inte heller i år.

Hanna: Samma här. Jag gjorde en egen rea på min egen sajt förra året, men inte i år så missade jag det helt enkelt.

Anna: Sedan sätter man ju vilket pris man vill på marknader och mässor, eller om man säljer via sin egen hemsida. Ofta har jag lagt mig lite billigare på marknader än via min egen hemsida, som i sin tur har ett lägre pris per bok än via internetbokhandlarna, för det är inga mellanhänder där.

Hanna: Ja, jag tror att det är rätt vanligt att göra så. Samma här. Något som jag upplever som väldigt effektivt när man har fler böcker i samma serie, det är att ha paketpris om man köper flera böcker.

Anna: Ja, det är väldigt bra. Det gillar läsare har jag märkt.

Hanna: Jag gillar det själv om jag köper något, så då tänker jag att andra också gillar det.

Anna: Ja, det är ju ett bra erbjudande. Sedan kan man fråga sig vilket mått man ska välja på boken. Vi kan väl ta det här lite kort, för det är ju en djungel och alla tryckerier hanterar ju inte alla format. Det beror ju också på om boken är inbunden eller danskt band eller pocket, för det finns ändå lite standarder där. Men mät lite hemma eller i biblioteket, så gjorde i vart fall jag innan jag bestämde mig.

Hanna: Ja, så gjorde jag också och så diskuterade jag lite med min omslagsdesigner och hon tipsade lite om vad som var vanligt för danskt band. För det är inte så lätt att veta när man ska trycka sin första bok. Vissa tryckerier har ett antal standardformat att välja bland, och kanske kan de hjälpa till att välja, eller rekommendera ett format. Inom Publit finns det stor valmöjlighet inom vissa mått.

Anna: Ja, och det beror förstås också mycket på typ av bok. En pekbok, en faktabok, eller en coffee table-bok med snygga foton, alla de har ju förstås normalt sett helt olika format. Så ta även hänsyn till typ av bok och vem den riktar sig till.

Hanna: Absolut. Och lyssna gärna på avsnitt 22 om format och tryckeri, för där går vi igenom mycket mer grundligt.

Anna: Mm.

Hanna: Ska vi ta en avslutande fråga? Det handlar lite om något man får höra lite hintar om ibland, känns det som. Ska man ursäkta sig för att man har gett ut på eget förlag? Är det dåligt?

Anna: Ja, den där är, jag skulle inte säga vanligt förekommande, men bland vissa känns det som lite fult att ge ut på eget förlag, att man inte lyckats få traditionellt förlag eller vad det nu kan vara. Men det är ju inte ens säkert att man har försökt med det, eller velat ha ett traditionellt förlag. Det kan lika gärna vara ett mål att ha eget förlag, eller ge ut via en utgivningstjänst som indieförfattare, för det finns massor av anledningar till att inte vilja ha traditionellt eller hybridförlag bakom sig.

Hanna: Håller med om det. Jag tycker absolut inte att det är något dåligt att vara indieförfattare, utan något att vara stolt över tycker jag. Det är inte så himla enkelt att lära sig alla stegen i en utgivningsprocess och man får verkligen bra grunder i bokutgivning när man gått igenom alla de här stegen.

Anna: Ja. Jag skulle aldrig lärt mig så här mycket om jag hade haft mina böcker på traditionellt förlag, så jag är väldigt glad att jag tog beslutet att ge ut på eget förlag. Det är samtidigt, förstås, stundtals jättejobbigt med mycket slit, men glad att jag klarade av det. Man växer ju av det. Och det sista man ska göra är att skämmas för det i alla fall.

Hanna: Precis! Många frågor finns det, det finns såklart fler vi kan ta upp, men nu börjar det bli dags att runda av det här avsnittet ändå.